text
stringlengths 5
565
| headword
stringlengths 0
67
|
|---|---|
Fältkonsistorium. Se Konsistorium. | Fältkonsistorium |
Nukleoalbuminer. Se Nukleoproteiner. Nukleoglobulfner. Se Nukleoproteiner. Nukleoproteider, fysiol, kem., är beteckningen för sammansatta ägghviteämnen (proteider), som kunna spjälkas i ägghvita och nukleinsyror (se d. o.). Nukleoproteiderna innehålla således fosfor. De äro olösliga i vatten, men lösliga i alkali och förhålla sig således som svaga syror. De visa de vanliga ägghvitereaktionerna och denatureras, om man upphettar deras lösta alkalisalter, hvarvid | |
Spina, Lat., egentl. tagg; ryggrad. Spina bifida, med., klufven ryggrad, en medfödd öppning i ryggradskanalen, vanligen i den nedre delen, hvarigenom de med cerebrospinalvätska fyllda ryggmärgshinnorna tränga ut och bilda en svulst, i de flesta fall betäckt af huden. Åkomman har många grader, från en smal, kort springa till en lång bred öppning, som skiljer äfven främre delen af ryggkotorna. Någon gång ligga äfven ryggmärgshinnorna blottade, utan betäckning af hud. I de svårare fallen är fostret dödf | Spina |
Kanikehemman, kam., aflöningsjord, urspr. anslagen åt kaniker, men sedermera anvisad annat kyrkligt behof. Kbg. | Kanikehemman |
Epizeuxis , grek. (af epizeugnynai, vidfoga), ret., emfatisk talfigur, bestående däri, att samma ord upprepas, antingen omedelbart eller med kort mellanrum. | Epizeuxis |
Établissements de saint Louis [-ma ås sä loi], fr., , en omkr. 1270 föranstaltad samling af franska rättssedvänjor (utg. af bl. a. P. Viollet, 1881-86). | Établissements de saint Louis |
Ganguela, bantustam i Afrika, vid Sambesiflodens källor; dess medlemmar äro kända som smeder. | Ganguela |
Omröstningen i 1:a zonen egde rum 10 febr. 1920 och gaf till resultat 75,431 röster för och 25,329 mot Danmark. I 2:a zonen omröstades 14 mars, hvarvid 13,025 röster afgåfvos för Danmark och 48,148 för Tyskland. Den internationella kommissionen afgaf 5 maj 1920 sitt förslag om gränslinje till ambassadörskonferensen i Paris, i allt väsentligt enhälligt (franska sändebudet Claudel och norrmannen Heftye ville dock tilldela Danmark några smärre områden af 2:a zonen). 26 maj | |
Thale, by i preussiska reg.-omr. Magdeburg (Sachsen), på norra sidan af Harz, 175 m. ö. h., vid ingången till den vildt romantiska Bodedalen. 13,255 inv. (1910). Järnvägsstation. Stort järnverk. Badanstalt (Hubertusbad) med jod- och bromhaltiga koksaltkällor. I närheten af T. ligga de mest storartade klippartierna i Harz, såsom Rosstrappe, Hexentanzplatz och Waldkater. (H. W—k.) | Thale |
Öraby. Se Öfraby. | Öraby |
Bebel (lat. Bebelius), Heinrich, tysk humanist, f. 1472 i ett fattigt bondehem i Württemberg, blef 1497 lärare i poesi och vältalighet vid Tübingens universitet och afled 1516. Han stod i vänskapsförhållande till Erasmus och Reuchlin samt gällde för en af sin tids lärdaste latinare. Kejsar Maximilian utnämnde honom 1501 till poeta laureatus. B. vardt en nagel i ögat på det gamlas anhängare genom sina fritänkaråsikter och den bitande kvicka form, i hvilken han klädde dem. Bland hans arbeten märkas Ars | Bebel |
Division (lat. divisio, delning, af dividere, dela), delning, indelning, afdelning. 1. Mat. I aritmetiken menas med division det räknesätt, genom hvilket man finner, huru många gånger en gifven storhet (divisorn) innehålles i en annan storhet (dividenden). Det sökta talet, som visar delarnas storlek, benämnes kvot. Som divisionstecken nyttjas tecknet :. Dessutom kan hvarje bråk betraktas som en tecknad division, i hvilken täljaren är dividend och nämnaren divisor. 2. Log. Se Indelning. 3. Som juridis | Division |
Tout [tou], Fr. (af Lat. totus, hel och hållen), all, allt, det hela. T. à fait [toutafå], helt och hållet, alldeles. heure [toutalör], straxt, på ögonblicket. T. beau [toubå], sakta! håll! (tillrop till hundar). T. comme chez nous [toukåmsjenou], alldeles som (det går till) hos oss. T. de suite [toudösvingd], »hela verlden», alla, hvar och en. T. le reste [toulörä T. ou rien [toutouriäng], allt eller intet. | Tout |
Tanacetum vulgare L., renfana, bot., farmak., en i nästan hela Europa utbredd, till nat. fam. Synanthereae Juss. och kl. Syngenesia L. hörande, tämligen högväxt ört med spiralställda, till omkretsen bredt ovala blad, som äro parbladigt delade i parklufvet inskurna och sågade flikar med mellan sittande små flikar. Stjelken grenar sig i toppen till en jämnhög, qvastlik blomställning, bestående af halfklotformiga blomkorgar, sammansatta af rörformiga blomkronor, i kanten honblommor, i midten 2-könade. Skalfrukten s | Tanacetum vulgare |
Struck [strokk], Hermann, tysk etsare, f. 1876 i Berlin, studerade vid konstakademien där 1895-1900 för M. Koner (måleri) och H. Meyer (grafik) och gjorde en resa till Orienten 1903. Han är bosatt i Berlin. S. har vunnit stort rykte genom radoringar och litografier - porträtt, landskap, motiv från Palestina, från Venezia, Berlins utkanter o. a. orter, senast In Russisch-Polen, krigsdagbok i 23 litografier (1916). Den största samlingen af hans verk finns i Weimars museum. S. har skrifvit Die kunst des | Struck |
*Karlsvik. Aktiebolaget Palmcrantz komp:s verkstäder äro numera flyttade till Löfholmen invid Liljeholmen. | *Karlsvik |
Spackelfärg, en tjock, ofta degartad oljefärg, som används för grundning och fyllning, spackling, af ojämnheter och håligheter i ytor, som skola oljemålas. Spackelfärgen består vanligen af linoljefernissa försatt med krita m. fl. ämnen. Spackla i byggnadskonst, snickeri, måleri: utfylla ojämnheter i en yta medelst murbruk, färg eller annat ämne, som pålägges och glättas medelst ett spadlikt verktyg eller med en målarborste. Späda, pseudonym. Se Janzon, J. Kr. | |
Malleus, Lat., hammare; ett af hörbenen (se Hörselorgan, sp. 375). M. haereticorum. Se Faber, Joh., sp. 924. M. maleficarum. Se Hexeriprocesser. M. monachorum. Se Cromwell, 1. | Malleus |
Sigillaria , fornromersk vintersolståndsfest, som i anslutning till Saturnalierna firades 21 och 22 dec. Festens namn kommer af sigilla (lat., ), dockor af lera, vax eller gips, som gåfvos åt barnen som dit hörde också gudastatyetter af guld, silfver eller brons, brokigt målade vaxljus och kakor eller konfekt. J.C. | Sigillaria |
Zirkonium, kem., ett metalliskt, af Klaproth 1789 upptäckt grundämne, hvilket ingår såsom beståndsdel i flere sällsynta mineral, t. ex. zirkon (se d. o.), eukolit, kataplejit m. fl., alltid i förening med syre. Metallen, som först framställdes af Berzelius, 1824, kan erhållas i form af hvita, starkt metallglänsande, spröda kristallblad. Den är mycket svårsmältlig och har egentlig vigt 4,15. Atomvigten, som tecknas Zr, är 90. Zirkonium hör till de fyra-atomiga grundämnena och är närmast slägt med titan och | Zirkonium |
Diktys (grek. Δίϰτυς), grek. myt., en kretens, Idomeneus följeslagare under trojanska kriget. En på feniciska språket skrifven dagbok öfver tilldragelserna under detta krig, hvilken under Neros regering lär hafva påträffats i D:s graf på Kreta, utgafs för att vara dennes arbete, men är tydligen författad af någon bland Neros samtida eller ännu senare. En latinsk öfversättning, verkställd (sannolikt omkr. 300 e. Kr.) af en viss Septimius, finnes ännu i behåll, hvaremot originalet redan på 1400-talet fö | Diktys |
Asperö , municipalsamhälle (jämlikt k. br. 3 sept. 1915) i Styrsö socken, Göteborgs och Bohus län, på ön A., 20 km. från Göteborg. 90 har. 260 inv. (1921). Tax.-värde å bevillningsskyldig fastighet 119,700 kr., tax. inkomst af kapital och arbete 109,240 kr. (1921). Fiskeläge. L. Wll. | Asperö |
Milis (af Lat. militia, krigsfolk, krigstjenst), krigsv., betecknade i äldre tider vanligen såväl hela krigsmakten som alla till densamma hörande personer, men öfvergick vid de värfvade truppernas uppträdande till att beteckna endast de uppbåd eller den borgarebeväpning, som i krigstid användes till de egentliga fälttruppernas understöd, t. ex. de i Frankrike och Spanien under 17:de och 18:de årh. genom lottning uppsatta trupperna i andra linien samt de genom allmänt uppbåd i Preussen uppsatta truppe | Milis |
Fot, (D. fod, T. fuss, E. foot, Fr. pied, Lat. pes, Grek. pus), ett från längden af en mansfot lånadt längdmått, som, ehuru af olika storlek, begagnats sedan forntiden och varit gällande i de flesta stater. Det svenska fotmåttet delas antingen i 12 tum à 12 linier (verk- l. duodecimalmått) eller i 10 tum à 10 linier (decimalmått). I Sverige blef den decimala indelningen af fotmåttet påbjuden genom k. stadgan d. 31 Jan. 1855. De vanligast förekommande utländska fotmåtten äro paris-fot, engelsk fot oc | Fot |
Helge, ett i forntiden särdeles omtyckt namn, har burits af många i de gamla sagorna omnämnda konungar och hjeltar. Bland de ryktbaraste af dessa torde vara de män, som besjungas i den äldre Eddans Helgesånger. Det första af dessa qväden handlar om Helge Hjärvardsson, som blef gift med valkyrjan Svåfva, konung Ölimes dotter. De två andra Helgesångerna handla om konung Sigmunds son Helge, med tillnamnet Hundingsbane, och hans kärlek till valkyrjan Sigrun, konung Högnes dotter. Enligt de gamles tro på e | Helge |
Gregorius Scholarius. Se Gennadius. | Gregorius Scholarius |
Cordyceps Fr., bot., växtslägte af nat. fam. Nectrieae bland kärnsvamparna (Pyrenomycetes). Det står närmast slägtet Claviceps (mjölökesvampslägtet), från hvilket det skiljer sig bl. a. derigenom att den sporhylsebärande delen af svampkroppen är klubbformig eller cylindrisk (ej hufvudlik) och derigenom att sporhylserummen (peritecierna) äro utskjutande. Sin största märkvärdighet har slägtet derutinnan att det innefattar flere arter, som parasitera på insekter. Dessa arters mycelium utvecklar sig nämligen | Cordyceps |
Likasom norra Europa har under kvartär tid större delen af Nord-Amerika, nämligen Canada och nord-östra delen af Förenta staterna ända ned till 40:e breddgraden, varit täckt af en minst 1,000 meter mäktig landis, så som ännu i dag Grönland. Södra gränsen för denna norrifrån utbredda ofantliga isbetäckning framträder i en stor ändmorän, som från trakten af New York sträcker sig med buktande förlopp först i västlig riktning söder om de stora sjöarna och sedan i nordvästlig tvärs öfver den | |
Jönåkers häradsallmänning, belägen i Lunda, Kila och Björkviks socknar, Jönåkers härad, Nvköpings revir, Södermanlands län, står under allmänningsdelegarnas bevakning och skötsel. Areal 5,743 har. M—g. | Jönåkers häradsallmänning |
Sockenstuga (sockenstufva), jur., den byggnad vid kyrkan, som är afsedd att fylla sockenmenighetens behof af samlingsrum för allmänna sammankomster och överläggningar i menigheten rörande angelägenheter. I sockenstugan skall kommunalstämma hållas, så vida icke annat ställe för ändamålet af stämman särskildt bestämts; äfven kyrkostämma må hållas i kyrkan, sockenstugan eller å annat lämpligt ställe. Om skyldigheten att bygga och underhålla sockenstuga gälla samma regler som för kyrkobyggnad. Förr | Sockenstuga |
Sankt Görans kyrka. Se Kungsholmen, sp. 265 och fig. 2. | Sankt Görans kyrka |
Abbotsford [äb*tsf*rd], en liten by i skotska grefskapet Roxburgh. Namnet världsbekant genom det där af Walter Scott uppbyggda slottet med samma namn. | Abbotsford |
Epicentrum, geol. Se Jordskalf. | Epicentrum |
Offer, kamer., åhörarnas åt presten frivilligt i kyrkan lemnade gåfvor vid vissa tillfällen. I ett riksrådsbref 1527 hänvisas sockenpresten att fortfarande som dittills lefva af sitt prestebol, jämte tionde och offer. Genom Malmö recess (1662) bibehölls presterskapet i de f. d. danska provinserna vid rättigheten att upptaga »offre-penningar». Slutligen afskaffades, genom de 1862 fastställda grunderna för prestlöneregleringen, denna jämte åtskilliga andra e. o. afgifter. Kbg. | Offer |
Botryllus, zool. Se Stjern-askid. | Botryllus |
Werner, Fredrik Emanuel, målare och tecknare, f. 1780, var elev af konstakademien och utställde der åren 1798, 1799 och 1801 i teckning utförda kopior af äldre konstverk. Från 1803 och under följande år försökte han sig med originalkompositioner i teckning eller lavering öfver mytologiska och religiösa ämnen, men äfven såsom illustratör af händelser för dagen, såsom Kronprinsen Karl Johan bekransande Karl XII:s graf, med den stolta underskriften »Der Carl den XII:te föll den XIII:de befaller». Vid utst | Werner |
Andricos. Tre arter af Dryophanta stå i lika samband med 3 förut till sl. Spathegaster förda arter, och Biorrhiza aptera är nu känd såsom en annan generations form af en Teras terminalis och B. renum sammankopplad med Trigonaspis crustalis. I sammanhang härmed må blott erinras om många inelfsmaskars ofta flerfaldiga generationsvexlingar eller olika utvecklingsformer hos olika värdar. (Se Binnikemask och Lefverflundra.) Bland hydroidpolyperna finnas | |
Sedelbank . Om federal reserve banks i Nord-Amerikas förenta stater se äfven Nord-Amerikas förenta stater. Suppl., sp. (86-787. * | Sedelbank |
Marconirigg [-kå̄ni-], sportv., hvardaglig benämning på den moderna segelbåtsriggen, som karakteriseras däraf, att det trekantigt skurna storseglet saknar gaffel och i hela sin längd följer masten. Benämningen uppstod i England, då man fast förenade undermasten och toppmasten för att slippa nedfira den senare vid bärgning af toppseglet. Toppmasten var då stagad med en mängd wire, så att den till utseendet påminde om en mast för trådlös telegrafi, och fick i England benämningen wire-less l. Marconimast (eft | Marconirigg |
*Sordavala. 3. Staden hade 1,508 innev. 1895. Läroverk i staden äro: ett finskt privatlyceum för gossar, en finsk privat flickskola samt ett folkskolelärare- och lärarinneseminarium. Sedan d. 1 Nov. 1893 står staden i förbindelse med Finlands jernvägar (genom Andrea–Sordavala-banan). Pastoratet tillhör sedan 1897 Nyslotts stift. A. G. F. | *Sordavala |
Nof (Noph), ett hos flera af G. T:s profeter vanligt namn på en af hufvudstäderna i Egypten, nämligen Memfis (Es. 19: 13; Jer. 2: 16, Hes. 30: 13, 16). E. S-e. | Nof |
Som ett slags skiljedomsaftal kan man också betrakta den andra af de på Haagkonferensen 1907 antagna konventionerna, som tillträdts af bland andra äfven de tre nordiska rikena, innehållande förpliktelse att icke använda vapenmakt till indrifning af kontraktsenlig skuld, som hvilar på en stats undersåtar och som en annan stat kräfver hos denna stats regering, med mindre den senare staten afslår ett erbjudande af skiljedom eller efter fallen skiljedom underlåter att ställa sig denna till | |
Rotten borough [rårrå], egentl. rutten l. förfallen köping. Se Borgare, sp. 897, och Borough. | Rotten borough |
Jordsvinet, Orycteropus capensis, zool., hör till familjen myrätare (Entomophaga) och ordningen tandfattiga bland däggdjuren. Det har långt, smalt hufvud med cylindrisk nos och mycket långa öron, smal hals, klumpig, tjock kropp, medellång, kägelformig svans och korta, jämförelsevis smala ben samt på de främre fötterna fyra och på de bakre fem tår, alla väpnade med mycket starka, nästan raka och platta, hofartade klor med skarpa kanter. Djuret uppnår en längd af 1,9 m., hvaraf 85 cm. komma på svansen. Huden | Jordsvinet |
Zhafar. Se Safar. *1. | Zhafar |
Salvator mundi, adjuva nos , lat., världens frälsare, hjälp oss (Gustaf I:s valspråk). | Salvator mundi, adjuva nos |
Bühler, Johann Georg, tysk indisk filolog och epigrafiker, f. 19 juli 1837 i Borstel vid Nienburg (Hannover), promoverades 1858 i Göttingen till filos. doktor på afhandlingen Das griechische secundärsuffix της, företog vetenskapliga resor till Paris 1858 och London 1859 och utnämndes 1861 till amanuens hos bibliotekarien vid kungl. biblioteket på Windsor och 1862 till assistent vid universitetsbiblioteket i Göttingen. 1863—68 var han anställd såsom professor i orientaliska språk och fornhistoria vid E | Bühler |
Wolfenbüttel, d. 1761 i Wien, var lärjunge af sin fader, Tobias Q., och sedan af Rugendas i Augsburg, rönte starkt inflytande af Bourgignons och Ph. Wouwermans arbeten. Hans taflor se mest ut som tunga och grumliga efterbildningar efter den sistnämnde. Han målade jakt-, batalj- och ryttarscener och var sysselsatt för flera tyska hof. Hans arbeten finnas i museer i Dresden, Wien, Braunschweig m. fl. st. Sveriges Nationalmuseum eger Rastande jaktsällskap, Affärd till jakten och Rastande ryttare. | |
Scheelit, miner. Se Tungsten. | Scheelit |
Joffe, Adolf Abramovitj, bolsjevikisk rysk diplomat, af judisk börd, f. 1883 i Simferopol, var dec. 1917-mars 1918 sovjetdelegerad vid fredsunderhandlingarna i Brest-Litovski, efterträddes i april s. å. som utrikeskommissarie af Tjitjerin och blef därefter Sovjet-Rysslands ambassadör i Berlin. Som sådan stod han i liflig förbindelse med de revolutionära kretsarna och främjade deras propaganda, bl. a. genom att i visitationsfria diplomatiska försändelser låta insmuggla uppviglande | |
Uppåkra. Se Stora Uppåkra. | Uppåkra |
Af Fomes fomentarius och Fomes igniarius (se fig.) beredes fnöske, som hade användning vid eldslagning och som blodstillande medel (se Fnöske). Äfven P. officinalis, lärksvamp, som innehåller ett giftigt ämne, agaricin, och i stor mängd insamlas i Sibirien, har medicinsk användning. P. betulinus användes af lapparna till nåldyna, och af fruktkroppens inre, korkartade väfnad beredes kolstift. G. L-m. Polyprion, zool. Se Vrakfiske n. Polypris, mången), fys., ett instrument, som tjänar till | |
Kixa, spelt. Se Biljard, sp. 380. Kizil [ki-]. Se Kisil. Kizil-Adalar [ki-]. Se Demonesoi. Ord, som saknas under K, torde sökas under C. Kizil-Agyn [ki-], K i s i l - A g y n. Se A l a i-bergen. Kizilbaschi [ki-]. Se Kisilbaschi. Kizil Dizié [ki-], K i s i l D i z i é. Se Internationella karantänskommissioner. Kizil Irmak [ki-]. Se K i s i l I r m a k. Kizil-kum [ki-]. Se Kisil-kum. Kizil-usen [ki-]. Se K i s i l - u s e n. Kizljär [ki-] 1. K i si j ar, stad i Kaukasien, | |
Tiber (it. Tevere, lat. Tiberis), mellersta Italiens hufvudflod, har sina källor på östsluttningen af Monte Fumajolo i Etruskiska Apenninerna, på gränsen af prov. Arezzo, Firenze och Pesaro e Urbino, 30 km. s. ö. om Arnos källor, 1,167 m. ö. h. Den strömmar under öfre hälften af sitt lopp mot s. och s. v. genom prov. Perugia, vänder sig efter föreningen med Paglia tvärt mot s. ö. och går en sträcka parallellt med kusten, tills den åter vänder sig mot s. v., flyter genom Romerska kampagnan och staden | Tiber |
Mucedineæ, Mucedinaceæ, bot., svampfamilj af serien Hyphomycetes bland Fungi imperfecti, utmärkt af icke mörkfärgade hyfer och konidiebärare, som liksom hyferna ej äro sammanvuxna med hvarandra. Hithörande svampar äro konidieformer af askomyceter och basidiomyceter. Flera af dem förorsaka sjukdomar hos djur och växter, såsom arter af släktena Oospora, Monilia och Botrytis (se dessa ord). G. L-m. | Mucedineæ |
Lindegrén, Sofie Vilhelmina, operasångerska f. i Krokek, Östergötland, d. 31 Jan. 1863, engagerades vid Stora teatern i Göteborg 1888 och vid k. operan i Stockholm 1894. Hennes Hans i »Hans och Greta» är en mycket lyckad typ. För öfrigt har hon sjungit Santuzza i »På Sicilien», Micaela i »Carmen», Maria i »Brudköpet», Mignon m. fl. sopranpartier. A. L. | Lindegrén |
VoxnaLobonäs järnväg (sign. W. L. J.), smalspårig (0,802 m.), 28,9 km. lång, eges och trafikeras af VoxnaLobonäs järnvägs-a.-b., Stockholm. Järnvägen sträcker sig från Voxna å Dala-Hälsinglands järnväg i nord-nordvästlig riktning till Lobonäs och öppnades för trafik 10 nov. 1908. Vid 1919 års slut utgjorde den bokförda byggnads- och förrådskostnaden 543,876 kr. Aktiekapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 400.400 kr. F. P. | VoxnaLobonäs järnväg |
Gèle [ʃäl], Alphonso van, belgisk Afrikaresande, f. 1849 i Bruxelles, förde 1882 en afdelning sansibariter till Kongo och förvaltade därefter distriktet Stanley falls. Under en följande tjänstgöring i Kongostaten undersökte han flera af Kongoflodens tillflöden, särskildt Ubangi, och konstaterade, då han 1890 västerifrån nådde Mbomus utlopp i Ubangi, att Ubangi är nedre loppet af Uelle, som Junker 1883 österifrån följt ungefär till denna trakt. | Gèle |
Tidningen vann hastig spridning, under den äldre regimen mest i landsorten. Till denna framgång bidrog väsentligt den politiska ställningen. 1884 års händelser i Norge, där vänstern då kom till väldet, framkallade på många håll i Sverige en antinorsk stämning, som fordrade för sig ett eget blad. Äfven i Sveriges inre politik framträdde riktningar, som icke ansågo sig tillräckligt företrädda af förut befintliga organ. I politiken var Svenska dagbladet från början | |
Knippe, blomknippe (Lat. cyma), bot., det slags blomställning, som har hufvudaxeln antingen afslutad med en blomma, på sidorna om hvilken utgå nya axlar, hvilka i sin ordning på lika sätt afslutas med en blomma med två nya sidoaxlar o. s. v., klynnedeladt (dichotomt) knippe, eller ock uppbärande flere än två sidoaxlar, hvilka sedan förgrena sig (dock mindre regelbundet) i nya sidoaxlar, flocklikt knippe. Erythraea, Gentiana och Radiola linoides lemna exempel på klynnedeladt knippe; Sambucus (fläder), V | Knippe |
Postumius, namn på en patricisk slägt i det forna Rom. Bland medlemmarna af familjegrenen P. Albinus märkas Spurius P. Albinus, som af samniterna besegrades vid Caudium 321 f. Kr. och, efter att det af honom ingångna fördraget af senaten förklarats ogiltigt, utlemnades till samniterna, men af dem icke mottogs, samt Aulus P. Albinus, som var konsul 151 f. Kr. och författade en romersk historia på grekiska språket. R. Tdh. | Postumius |
Chic [sjick], Fr. (af T. schick], skicklighet, konstgrepp; elegans och modern stil i kläder, möbler m. m.; obesväradt, frimodigt och ledigt sätt att vara; pikant utseende; i målarekonsten: effektfull och rask penselföring. Det vulgära svenska ordet motsvarar i flere fall det icke mindre vulgära . | Chic |
Tenuis, plur. tenues, lat., tunn, svag; tonlös. — Tenuis (näml. littera) är den latinska öfv. af de grekiske grammatikernas psilon (näml. stoicheion l. gramma). I den moderna fonetiken menas med tenues (k, p, t) ett slag af explosiva ljud (se vidare d. o.). Ad. N—n. | Tenuis |
Sonat (it. sonata), mus., , betecknade urspr. instrumentalstycke i allmänhet, i motsats till cantata, . I nyare mening däremot är sonat en bestämd, klassisk art af cyklisk instrumentalmusik, närmast afsedd för ett soloinstrument, men äfven utsträckt till duor och som formprincip bestämmande för trior, kvartetter, kvintetter, symfonier o. s. v. Satserna äro vanligen 34, stundom med en kortare introduktion. Första satsen, i regel ett allegro, är den för sonaten karakteristiska, hvarför den ock företräd | Sonat |
Afrikanska öarna ha äfvenledes varit föremål för många vetenskapliga forskningsresor. Så har Madagaskar studerats af Woeltzkow, Landais (190007 och 191112) samt B. Palm och K. Afzelius (191213) m. fl. I Indiska hafvet ha vidare Seychellerna studerats af H. Scott, andra smärre öar af C. F. Fryer, J. Stanley Gardiner m. fl., Guineabuktens öar ha besökts bl. a. af Boyd Alexander, hertig Adolf Fredriks expedition, m. fl. På Tenerife ha flera expeditioner arbetat och äfven ett observatorium anlagts. | |
Saskatchewan. - 2. Provinsen hade 757,510 inv. 1921, 1,3 på l kvkm. Af i utlandet födda voro 19,064 svenskar, 31,438 norrmän och 4,287 danskar s. å. Järnvägarnas längd var 10,380 km. 1923. Representationen, vald för 5 år, har nu 63 medl.; sedan 1916 ha kvinnor valrätt och äro val- bara till densamma. E- A-t. *Sassafras, boí., tillhör underfam. Perseoideo af Lauraceæ. Arten bör heta S. offìcinale. G- L-m. *Sassoon, sir A. A. D. - Sir Edward S:s son | |
Levellers. Se Independenter. | Levellers |
Korridor (-dår; Ital. corridore, egentl. gång, der man springer fram och åter, af Lat. currere, löpa), inbygd gång mellan tvänne rader af rum eller utanför en räcka rum (teaterloger), hvilka alla hafva dörrar ut till gången. Korridor-system. Se Kasern. | Korridor |
Gelhaar, V. C. Se Wallensteen 2. | Gelhaar |
Elyria [iliriə], stad i Ohio, Förenta staterna, vid Black river, 40 km. v. s. v. om Cleveland. Stor fabrikation af byggnadssten från närbelägna stenbrott samt järn-, stål- och läderindustri. 20,474 inv. (1920). | Elyria |
Raczynski [ratjynjski], Edward, grefve, polsk författare och mecenat, af en i Polens historia framstående slägt, f. i Posen 1787. deltog i de napoleonska krigen, representerade på riksdagen i Varsjav 1812 prov. Posen, begaf sig 1814 på resor i in- och utlandet för vetenskapligt syfte, besökte derunder äfven Sverige samt reste i Grekland och Turkiet (dagboken Dziennik podroly do Turcyi, 1823). Han offrade stora summor på samlingar och afskrifter af historiska urkunder rörande polska historien och är sjelf | Raczynski |
Cardiola-skiffer l. Colonus-skiffer, geol., en grå, lätt förvittrande och stundom kalkhaltig öfversilurisk lerskiffer, som har stor utbredning i Skåne, där den såsom ett ganska bredt bälte sträcker sig | Cardiola-skiffer |
Storspigg. fiskar) inom fiskarnas klass. Kroppen är mer eller mindre långdragen. Fjäll saknas, men ersättas stundom af tvärställda plåtar på kroppssidorna Munöppningen är liten med tänder endast på käkarna. Flera fristående taggar, som kunna nedfällas, finnas framom ryggfenan. Omkr. 10 arter äro kända, hvilka förekomma i såväl salt som sött vatten. Hannen bygger af växtämnen m. m. ett rundt bo med en sidoöppning, hvari han förmår honan att afsätta sina ägg, och han bevakar samt försvarar | |
Litt.: R. Kjellén, Sveriges jordskalf, försök till en seismisk landsgeografiA manual of seismologyGrundziige der geologie, 1922), A. Sieberg, (1923). Om jordskalf i Sverige 1904-06 har E. Svedmark och om sådana under åren 1907-11, 1911-12 samt 1913 -18 har K. E. Sahlström lämnat redogörelser i Sveriges Geol. undersöknings skrifter (Ser. C, n:r 211, 238, 247 och 293 år 1908, 1911, 1913 och 1919). K. A. G. Jordskalfsvågor, geol. Se Jordskal f. Suppl., och Seismograf. | |
*Gironde. 2. Departementet har enligt nyare beräkning en areal af 10,776 qvkm., med 809,902 innev. (1896). Vinproduktionen har på senare åren stigit och utgjorde 1894, då den för vinodling afsedda marken var 140,000 har, 2,3 mill. hl. | *Gironde |
Husesyn, jur. Den, som brukar annans jord, har vissa skyldigheter i afseende på egornas häfd samt husens underhåll och nybyggande, understundom kan äfven innehafvaren af en bostadslägenhet hafva viss underhållsskyldighet af denna eller åtminstone vissa skyldigheter i afseende på vården af densamma, såsom förhållandet är med dem, som hafva bostäder i kronans hus. Den åtgärd, hvarigenom egaren till en jordegendom eller bostadslägenhet får med rättslig verkan undersökt huru brukaren af jordegendomen eller | Husesyn |
Betsileo, en med hova närbeslägtad folkstam i den bergiga centrala delen af Madagaskar s. om 20° s. br. Mullens uppskattade stammens storlek till 300,000 pers., andra vida högre. Fordom under egna konungar, underkastade den sig i början af 19:de årh. hovaerna. | Betsileo |
Teano [-nå], furste af. Se Daun 1. | Teano |
Harmonik (se Harmoni), mus. 1. Harmonilära (se d. o.). - 2. Hannonibehandlingen (t. ex. den för en tonsättare utmärkande) eller sammanfattningen af harmonierna i ett tonstycke. E- F-t. | Harmonik |
Valsstol. Se Kvarn, sp. 362, och Valsning. | Valsstol |
Vedparenkym, bot. Se Kärlsträng, sp. 579. | Vedparenkym |
Partenay [partna], Parthenay, arrondis-semangshufvudstad i franska dep. Deux-Sëvres (Poitou), vid floden Thouet, biflod till Loire. 5,973 inv. (1911; som kommun 7,544). Ruiner af de gamla vallarna med porttornet S:t Jacques samt flera intressanta kyrkor och enskilda hus från medeltiden. Lärarseminarium, college. Tillverkning af yllevaror och fajanser. J. F. N. Partenayrasen [partna-; fr. race parthenaise], husdjurssk., en nötkreatursras i de gamla franska | |
Shanklin [ʃäŋklin], badort på sydöstra kusten af engelska ön Wight, 3 km s. om Sandown, ligger 90 m. ö. h. på de branta , som kanta sydöstra kusten, och skyddas i v. af höjder samt står medelst hiss i förbindelse med badstranden nedanför. 4,751 inv. (1911) som urban district. | Shanklin |
Obongo , afrikanskt folk. Se Abongo och Franska Kongo, sp. 1192. | Obongo |
Ljungaverk, kraftstation och karbidfabrik m. m. i Torps socken, Medelpad, vid Hångstafallen, tillhörig Stockholms superfosfatfabriks-a.-b. Se Carlson, Oskar F. Suppl. * | Ljungaverk |
Hermocrates, lat. Se Hermokrates. | Hermocrates |
Bergen, flamländska namnet pä belgiska staden Mons (se d. o.). | Bergen |
Bettia, stad i distriktet Champaran, prov. Behar, Bengalen (Indien), vid jernvägen till Muzaffarpur. Omkr. 22,000 innev. | Bettia |
Küchler, Albert, dansk målare, född i Köpenhamn d. 2 Maj 1803, genomgick Konstakademien och vann alla dennas medaljer. Genom sina små humoristiska genrebilder, Amagerflicka i atelieren, Borgare på exercisplatsen efter slutad öfning m. fl., bröt han väg för en då ny riktning inom konsten. Sedan han förvärfvat den stora guldmedaljen (1829), erhöll han akademiens resestipendium och reste öfver München till Italien. Hans glada lynne gaf småningom vika för en vek, sentimental stämning, hvilken gick i alltmer | Küchler |
Marinmålning, framställningen af hafvet i hvila eller rörelse, under vexlande atmosferiska förhållanden, med kuster och fartyg, framträder jämförelsevis sent inom konsthistorien, i det hela såsom en afart af landskapsmålningen (se d. o.), hvars utveckling den delat. Spår till ett marinmåleri kunna skönjas under antikens tid, t. ex. i de s. k. odyssé-landskapen i Vatikanens bibliotek, funna i Rom på Esqvilinen; men såsom sjelfständig konstart uppträder det först efter den egentliga renaissanceperiodens slut, | Marinmålning |
Öfverhettad ånga. Se Ånga. | Öfverhettad ånga |
Fernandez-Guerra y Orbe. 1. Aureliano F, spansk lärd och skriftställare, f. 1816 i Granada, studerade juridik och blef professor i literatur och historia vid universitetet derstädes samt förflyttades sedermera till professuren i främmande literatur vid universitetet i Madrid och blef tilllika bibliotekarie vid Madrid-akademien. Han har skrifvit dramer, lyriska dikter och åtskilliga historiska arbeten samt äfven varit verksam inom literaturhistorien genom utgifvandet af Cervantes inedita och genom sina kommentarier öfve | Fernandez-Guerra y Orbe |
Haupt, Moritz, tysk språkforskare, f. 1808, studerade i Leipzig under G. Hermann och var en framstående medlem af dervarande . 1837 blef han privatdocent, 1838 professor i filosofi samt 1843 i tyska språket och literaturen vid universitetet i Leipzig. Efter majuppträdena 1848 blef han ställd inför rätta, men frikändes, ehuru han afsattes såsom universitetslärare. 1853 utnämndes han till professor i romerska literaturen vid universitetet i Berlin. Död derstädes 1874. Bland hans skrifter märkas kommente | Haupt |
Djurepos, poetisk bearbetning af djursagan (se d. o.). | Djurepos |
Utrakvister, kyrkohist. Se Husiter. | Utrakvister |
Enskilda gossläroverk, flickskolor och samskolor iölja merendels i betygsbruket de allmänna läroverkens norm. Vid tekniska och militära undervisningsverk samt statens öfriga institut och fackläroverk spelar examensbetyget naturligen en framträdande roll. Vid universiteten i Sverige utfärdas, förutom examensbetyg, dessutom betyg öfver offentligen försvarade afhandlingar (särskilda betyg för alhandlingen och försvaret) äfvensom nationsbetyg, som skall företes af examinand (numera dock ej inom | |
Porträttarkivet, Svenska. Se Svenska porträttarkivet. Suppl. * | Porträttarkivet |
Leveche, i Spanien benämning på sydvästvinden från Medelhafvet. * | Leveche |
Till art. Rubens, P. P. I. Fig. 2. Helene Fourment. (München.) Fig. 3. Den helige Ambrosius och kejsar Theodosius (Wien.) Fig. 4. Ildefonsoaltaret. (Wien.) | Till art. Rubens, P. P. I |
Filicudi, en af Lipariska öarna (se d. o.). | Filicudi |