text
stringlengths 5
565
| headword
stringlengths 0
67
|
|---|---|
Håkantorp, socken i Skaraborgs län, Gudhems härad. Arealen 685 har. 288 innev. (1881). Annex till Segerstad, Skara sift, Vinköls kontrakt. | Håkantorp |
Höstsäd, landtbr., kallas den säd, som sås om hösten. Dit höra i Sverige rågen och hvetet, hvilka sädesslag dock på vissa orter sås äfven om våren. Jfr Vårsäd. | Höstsäd |
Flankbatteri , fortif., kasematteradt batteri för fästningsgrafvens bestrykning. L. W:son M. | Flankbatteri |
Njurinfarkt , med Se Njursjukdomar. | Njurinfarkt |
Mycket har talats om gaskrigets grymheter. Den efter Världskriget tillgängliga statistiken har dock visat, att gaskriget är jämförelsevis humant, dock under förutsättning, att de för gasanfall utsatta trupperna äro försedda med effektiva skyddsmedel, såsom gasmasker och skyddsapparater med syrgas. Giftgasernas krigstekniska betydelse ligger eg. till stor del på det psykiska och moraliska området. De verka framför allt demoraliserande på trupperna och | |
Bruun [brun], Theodor, friherre, rysk och finsk ämbetsman, f. 1821 i Fredrikshamn, studerade vid universitetet i Petersburg, där han blef kandidat i juridiska fakulteten, inträdde 1844 såsom tjänsteman i andra afdelningen af kejsarens eget kansli, där han avancerade till generaldirektorsadjoint 1872 samt fick 1873 titel af statssekreterare och 1885 af verkligt geheimeråd. Han blef, med bibehållande af annan tjänsteverksamhet, president i Petersburgs evangelisk-lutherska konsistorium 1862 och | Bruun |
PaYtakoski, sund i västra delen af Saima, mellan öarna Suomenniemi och Ratasalo. Landsvägen från S:t Michel till Villmanstrand går fram öfver P. Det har blifvit bekant genom den öfverrumpling, hvarigenom en afdelning af G. M. Armfelts kår under öfverstelöjtnant G. H. Jägerhorn 15 april 1790 kastade en rysk afdelning tillbaka och satte sig i besittning af detta pass. Dåv. majoren E. von Yegesack utmärkte sig synnerligen vid detta tillfälle och vid det närbelägna sundet Kärnäkoski. Ryssarna anföllo | |
Finlay [-lä], George, engelsk historieskrifvare och filhellen, född d. 21 Dec. 1799 af skotska föräldrar i Faversham, begaf sig efter några års studier vid Glasgows och Göttingens universitet 1823 till Grekland för att såsom frivillig deltaga i detta lands frihetskamp. Redan 1825 lemnade han dock Grekland och aflade juridisk examen vid Edinburghs universitet, men återvände s. å. till striden i hellenernas land, der han för framtiden bosatte sig. Död d. 21 Jan. 1875. F:s försök att genom sitt personlig | Finlay |
Hawkins [håkins], John, engelsk musikhistoriker, f. 1719, d. 1789, studerade juridik och blef advolvat, men fördjupade sig tillika i musikhistoriska studier, hvilka han nedlade i sitt berömda arbete General history of the science and practice of music (1776), en frukt af sexton års arbete. Detta verk, i början tillbakasatt för Burneys samtidigt utkommande musikhistoria, upplefde 1875 en ny upplaga. H. var, ehuru en bland stiftarna af (1741), egentligen ingen musiker, utan måste anlita biträde af fackm | Hawkins |
Päijänne (i svenskt språkbruk äfven Päjäne), mellersta Finlands förnämsta sjö, belägen mellan 61° 11 ö. lgd från Greenw., är en långsträckt, tämligen öppen sjö, med i allmänhet höga, klippiga och skogbevuxna stränder. På djupkartan öfver P. ser man ett antal djupa rännor, som sträcka sig snedt öfver sjön i riktning NWSO. De anses vara brottlinjer i berggrunden, och P:s bäcken tros ha vidare utbildats därigenom, att landisen bortförde stora massor söndersplittradt berg. Areal 1,111,5 kvkm. Från nordligas | Päijänne |
För sjötransporten till Gottland uppbars en särskild afgift af 2 sk. b:ko. Med tillämpning af denna tariff utgjorde portot för enkelt bref från exempelvis Stockholm till Södertälje 3, Uppsala 4, Norrköping 5, Karlstad 6, Göteborg 7, Malmö 8, Skellefteå 9, Luleå 10 och Haparanda 11 sk. b:ko. Den enkla brefvikten var bestämd till 1 1/4 lod; och för hvarje öfverskjutande helt lod utgick nytt porto, dock med iakttagande af viss portomoderation för tyngre bref. 1 lod motsvarade | |
Bysantinska stilen visar sig vara en sammansmält- ning af hellenistiska och österländska element. Dess arkitektur utmärkes i första rummet för sinnrika och dristiga konstruktioner, ditintills okända, oför- sökta och ouppnådda, den utvecklar centralkyrkan, där kupolens tyngd är med största skicklighet för- delad på byggnadens olika delar - byggnaden utgör en konstruktiv enhet, där hvarje del med- verkar till helheten -, den skapar den hvälfda basilikan, en förening af längdkyrka och central- | |
Kuguaren, silfverlejonet l. puman, Felis concolor, zool., hör till kattfamiljen (Felidae) inom rofdjurens ordning och däggdjurens klass. Kroppens längd uppgår till 1,2 m., höjden öfver manken till 60 cm.; svansen håller 65 cm. Fällen är tät, kort och mjuk; man och svansqvast saknas. Färgen är vanligen mörkt rödgul, mörkast på ryggen. Strupen och öronens insidor äro hvita, de senares utsida svart. Hannen och honan äro lika till färgen, men ungarna hafva en färgteckning, som erinrar om tigerns. Kuguaren är | Kuguaren |
Laniini, zool. Se Törnskator. | Laniini |
Mareflundra , zool., detsamma som skärflundra. Se Flundresläktet. | Mareflundra |
Payerne [pajärn], ty. Peterlingen, stad i schweiziska kantonen Vaud, 20 km. n. ö. om Mou-don, vid järnvägarna Lausanne-Lyss och Freiburg-Yverdon. 5,242 inv. (1900), mest protestanter. College, realskola, tobaks- o. a. industri. Orten är mycket gammal, är omgifven af murar och torn samt var ofta residens för konungar af Burgtind. 1033 lät tyske konungen Konrad II i P. kröna sig till konung af Burgund. (J. F. N.) Payk., vid insektnamn förkortning för svenske | |
Frälsebonde, i äldre tider benämning på adelns landbor, nu, sedan jordnaturen blifvit reell, jämväl namn på sådana jordbrukare, hvilka under arrenderätt och ofta mot dagsverksskyldighet inneha hemman, som höra till större frälseegendomar. Bonde, som är egare af ett frälsehemman, kallas frälsehemmansegare. Frälsebonden har väl alltid kunnat med jordegaren med en viss frihet aftala om tid och villkor för hemmanets innehafvande. Men i äldre tider var en allmän regel, att frälsemannen egde af sin landbo uppbära | Frälsebonde |
Charge [sjarsch], Fr. (af Med. Lat. carricare, belasta, af carrus, vagn), last, laddning, belastning; syssla, ämbete. Inom målarekonsten och diktkonsten betecknar charge det öfverdrifna, öfverlastade, smaklöst uppdrifna (jfr Karrikatur). I militärspråket användes detta ord för att beteckna allt, som hör till ett eldvapens laddning och affyrning. Liflig charge Chargera, belastar öfverdrifva. I imperativen nyttjades det i svenska armén ända till år 1877 som kommandoord vid artilleriet, men är nu ersat | Charge |
Salamis (grek. Σαλαμίς). 1. (Nu äfven Kuluri) Ö vid västra kusten af grekiska landskapet Attika, med hvilket den bildar ett förvaltningsområde (eparki) inom nomos Attika-Beotien framför Eleusisviken och genom smala sund skild från Attika i ö. och Megaris i v. Omkr. 100 kvkm. 6,033 inv. (1896). Ön, som består af två genom ett lågt näs förbundna bergåsar, är föga fruktbar. Dess namn (af Schalam, frid) anger, att den i äldre tid varit besatt af fenicier. Att den likväl redan tidigt fått grekisk befolkning | Salamis |
Östan-Stång . Se Östergötland. | Östan-Stång |
Accaparement [ackaparmang], Fr. (trol. af Lat. capere, taga), handelst., förköp, ocker, uppköp af varor för att uppdyrka priset. | Accaparement |
Kalmeter, Henrik, ämbetsman, född d. 20 Aug. 1693 i Falun, aflade 1714 i Upsala examen för inträde i bergsstaten, hvarefter han anställdes i Bergskollegium. Efter att der på ett förtjenstfullt sätt hafva upprättat register öfver alla resolutioner och privilegier för rikets bergverk från äldsta tid till år 1690 fick han på kollegiets förord offentligt understöd för en utrikes resa till bergverkens nytta. Aten 171827 uppehöll han sig i Holland, England, Frankrike och Tyskland samt hemskickade derunder till | Kalmeter |
Kvaser (fno. Kvásir), nord. myt., kallades en man, som enligt Snorres Edda fick sitt upphof på följande sätt. Asar och vaner, som i tidens början förde krig med hvarandra, spottade vid fredens afslutande samtliga i ett kar, och af denna spott skapades K., som var så vis, att ingen kunde fråga honom någonting, hvarpå han icke visste reda. Han for vida omkring för att undervisa människorna. Under en af dessa färder blef han dräpt af dvärgarna Fjalar och Galär, som blandade hans blod med honung, och dära | Kvaser |
Bois-Chaud [bö-jå], ett område i franska depart. Indre (se Indre 2). | Bois-Chaud |
Musiksergeant. Se Musikpersonalen. | Musiksergeant |
Tjäle, jordens frysning, är af stor betydelse för jordens fruktbarhet. Genom frysningen, i synnerhet då den upprepas omväxlande med upptinande, luckras jorden fullständigare, än som kan åstadkommas genom någon bearbetning, och då denna luckring blir starkare i den fritt liggande jordtiltan än i oplöjd jord, är höstplöjning ett medel att öka tjälningens gynnsamma verkan. I bevuxen jord medför frysningen, att växtdelarna skyddas för skada af parasiter, som redan vid en värmegrad föga öfver fryspunkten k | Tjäle |
Engelskt fläckvatten . Se Fläckvatten. | Engelskt fläckvatten |
Pastoralier, alla till aflöning af församlingens prästerskap utgående afgifter. Pastorälring (lat. annulus pastorälis) kallas den till katolska biskopsskruden (se d. o.) hörande guldringen. Pastorälteologi i -vidsträckt betydelse kallades i äldre tider den praktiska teologien, pastoralteologi i inskränkt bemärkelse är den till den praktiska teologien hörande disciplin, som behandlar själavården. Se Praktisk teologi. | |
Politikerna (fr. les Politiques) kallades under de franska hugenottkrigen ett parti af missnöjda moderata från såväl det katolska som det protestantiska lägret. Politikerna räknade bland sina ledande män hertig Frans af Alencon och sönerna till konnetabeln Montmorency. De framträdde vid tiden efter Bartolomeinatten (1572) och arbetade i försoningens och fredens anda, hvarför återställandet af lHõpitals toleransedikt af 1562 blef deras förnämsta fordran. Yid Henrik III :s tronbestig-ning (1574) | |
A l by Sjön, i Botkyrka socken, Stockholms län, är eg. en vik af Mälaren, med hvilken emellertid för- bindelsen är så smal, att sjön får en själfständig ställning. Dess areal är blott l kvkm., men den är väl 25 m. djup. I ö. begränsas sjön af en vacker förkastningsbrant, som fortsätter längs östra stran- den af Tullingesjön (se d. o.). O. Sjn. *Alböke, socken, tillhör numera Växjö stift. Alcacer do Sal, stad i portugisiska prov. Estre- | |
Romareskotten. Se Peterspenningen. | Romareskotten |
Af de i hufvudarbetet å pl. Kartbeteckningar I. Topografisk karta angifna tecknen äro följande tecken föråldrade och utgå, i den mån blad nyutges efter grundlig revidering eller ommätning, nämligen tecknen för postanstalt, sockenmagasin, tross- och utredningsförråd, marknadsplats, stengrund i och under vattenbrynet, båk och skeppsvarf äfvensom tecknet för sank mark. Följande tecken å samma pl., afseende samma karta, ha erhållit i viss mån ändrad eller utvidgad betydelse och utmärka nu: | |
Gällstämma kallades före 1862 en sockenstämma, som var gemensam för alla de socknar, som hörde till samma pastorat (gäll). Den hölls vid moderkyrkan och behandlade angelägenheter, som angingo hela pastoratet. J. F. N. | Gällstämma |
Hållfasthet, fys., den kraft, med hvilken en kropp motsätter sig formförändring genom sträckning, sammantryckning, böjning, vridning eller sprängning. För hållfastheten mot sträckning gäller tydligen, att den är proportionel mot minsta genomskärningsarean vinkelrätt mot kraftens riktning och mot spänstighetsgränsen, eller den kraft, hvarmed en stång af genomskärningsytan 1 kan belastas, utan att qvarstående formförändring uppkommer. I praktiken kan dock ej spänstighetsgränsen läggas till grund för beräkning | Hållfasthet |
Dammartin l. Dammartin-en-Goële [dammartä^-a-gåä!], hufvudstad i en kanton af samma namn i franska dep. Seine-et-Marne, 20 km. n. v. om Meaux. Omkr. 1,700 inv. Spetsfabrikation; vin- och spannmålshandel. Det i 10:e årh. upprättade och efter D. uppkallade grefskapet tillhörde efter hvartannat husen Chabannes, Montmorency och Condé. | Dammartin |
Notsjö (fi. Nuutajärvi), glasbruk i Urdiala socken, Tavastland, Finland, inrättades 1795 af majoren J. W. de Pont och sekreteraren H. Furuhjelm och eges nu af bolaget Costiander k:i. Tillverkningen utgöres af fönster- och hushållsglas; dess värde var 1911 omkr. 340,000 mark. Afsättningen sker inom landet, utom något fönsterglas, som exporteras till Ryssland. Arbetarnas antal är 130. T. C. | Notsjö |
Vestmarr, det gamla namnet på kuststräckan från Langesundsfjorden till Agder eller i det närmaste till den nuv. gränsen mellan Telemark (före 1919 Bratsberg amt) och Aust-Agder (före 1919 Nedenes amt) fylken, Norge. K. G. G. | Vestmarr |
Trons analogi, teol. Se Analogi 2. Trons artiklar. Se Tro och Trosartikel. Trons kanon, teol. Se Reg u la fidei. Trontal, det hälsningstal, som monarken (eller, å hans vägnar, en minister eller annan därmed betrodd person) plägar hålla från sin tron till representationens församlade medlemmar vid ett riksmötes början och som innebär en inledning till representationens öfverläggningar. Trontalet redogör för landets politiska ställning och är att | |
Analogi-bildning, språkv. Se Analogi 3. | Analogi-bildning |
Melolontha. Se Ollonborre. | Melolontha |
Marie-Galante [mari-galangt], en till Små Antillerna hörande ö, sydöst om Guadeloupe, till hvars guvernement den hör, har en areal af 149 qvkm. och omkr. 17,000 innev. Den producerar företrädesvis socker, kaffe, bomull och kakao. Ön upptäcktes 1493 och togs i besittning af fransmännen 1648. | Marie-Galante |
Möllgaard, H. Chr., blef 1923 led. af Landtbruksakad. ° | Möllgaard |
Madvig, J. N. Ett supplement till Livserindringer utkom 1917. | Madvig |
Trångsviken , järnvägs-, post- och telegrafstation i Alsens socken, Jämtlands län, vid statsbanan ÅngeStorlien, 47 km. från Östersund. Vid platsen flera handlande och handtverkare, 2 mejerier, 2 sågverk: Movik (ångsåg om 3 ramar) och Trångsviken (ångsåg om 3 ramar). | Trångsviken |
Telaga, kratersjö. Se Java, sp. 1312. | Telaga |
Noterad kurs. Se Växelkurs. * | Noterad kurs |
Järvi, finskt ord. som betyder sjö, insjö, träsk. Ordet förekommer i början eller slutet af en mängd finska ortnamn; vanligen har orten lånat sitt namn af en sjö, som ligger inom dess område. | Järvi |
*Grönland. Geologi. G. utgöres till största delen af urberg, der gneis är öfvervägande, granit mindre vanlig. Den såsom ett stort lins- eller stockformigt parti i gneisen förekommande kryoliten vid Ivigtut omgifves på sidorna af en granitbreccia och uppfattas af Johnstrup såsom en eruptiv massa. Den på sällsynta mineral, såsom eudialyt o. a., rika sodalitsyeniten i Julianehaabs distrikt är möjligen yngre än urberget. En i samma distrikt vid Igaliko o. s. v. förekommande postarkeisk sandstensbildning, geno | *Grönland |
Karikera (jfr Karikatyr), framställa någon eller något i karikatyr, vrångteckna; förlöjliga, komiskt öfverdrifva. | Karikera |
Langley [länli], John Newport, engelsk fysiolog, f. 1852, blef 1903 professor i fysiologi i Cambridge och utger sedan 1894 Journal of physiology. L. har framför allt genom sina, i nyss nämnda tidskrift under en lång följd af år offentliggjorda undersökningar öfver det sympatiska nervsystemets fysiologi förvärfvat sig en plats bland vår tids främsta fysiologer. Han blef 1908 led. af Vet. soc. i Uppsala och s. å. hedersled, af Svenska läkarsällskapet. R. T-dt. | Langley |
Skoläst, zool. Se Macruridae. | Skoläst |
Zedritz, Karl Edvard, universitetslärare, vitter författare, f. 25 juni 1805 i Alingsås, d. 17 mars 1859 i Uppsala, måste för medellöshet afbryta sin skolkurs och antog plats i Medbergs sidenkramhandel i Stockholm. Hans tillvinnande väsen ådrog honom där dåv. kronprinsen Oskars uppmärksamhet, och med understöd af honom kunde Z. återupptaga sina studier. Han lefde ett gladt studentlif och var en af ”Turkiska musikens” ledare. Han promoverades 1833 till filos. doktor i Uppsala, | |
Hvad de olika råmaterialen för bränvinsbränning angår, kan man antaga, att 1 hektar jord under normala förhållanden lemnar följande vigt i kilogram: Tillverkningen har således alltmer koncentrerats vid ett mindre antal stora brännerier, så att antalet brännerier med en årlig tillverkning öfver 300,000 liter, som 1882/83 voro 22, år 1892/93 stigit till 36 och 1893/94 till 47. Tillverkningens utbredning inom landet har alltmer samlat sig inom vissa provinser. Under det att på 1850-talet rikets | |
Ollestads kronopark [alle-], i Hofs socken och Gäsene härad af Älfsborgs län, tillhör Slättbygds revir af Västra distriktet. Den består af gamla kronosäteriet Ollestad, hvilket enligt k. br. 11 dec. 1874 förklarats för kronopark, hvarjämte till densamma lagts utmarkerna till flera indragna militie-boställen. Genom k. br. 16 aug. 1878, 5 juni 1881, 7 maj 1885, 6 maj 1887, 18 dec. 1891 och 9 okt. 1909 ha åtskilliga skattehemman inköpts och tilllagts kronoparken, | |
Fasonera (fr. façonner; jfr Fason), gifva en viss form åt, tillskapa, forma; fasonerad (om tyger, tapeter o. d.), väfd eller tryckt med blommönster, figurer o. d. | Fasonera |
Shang-hai-rabarber. Se Rheum, sp. 98. | Shang-hai-rabarber |
Lorrain [lårä], Jean, författarnamn för franske skriftställaren Paul Duval, f. 9 aug. 1856 i Fécamp, d. 1 juli 1906, författade diktsamlingar och sedeskildrande romaner, t. ex. Très Russe (1886), Monsieur de Phocas (1901), Le vice errant (1902), M. de Bougrelon (1903) och La maison Philibert (1904), samt pantomimer, baletter m. m. Han medarbetade i m. fl. tidningar, ofta under märket Raitif de la Bretonne. Se arbeten om L. af Gaubert (1905) och Normandy (1907). | Lorrain |
Läroverkskollegium-Läsare 230 gar o. s. v., men äro i allmänhet vackra och ändamålsenliga om också ej så nästan öfverflödigt spatiösa som många af de allmänna läroverkens byggnader. I flera flickskolehus tillkommer en lokal, hvartill motsvarighet ej finnes i gosskolorna, nämligen ett skolkök för undervisning i matlagning. - Fig. 3-5 visa exteriörer af några nyare svenska läroverkshus. J- C. Läroverkskollegium, S kolkollegium 1. endast Kollegium, en skolas lärarpersonal, samlad till | |
Kotlin (F. Retusaari), ö i Finska viken. Se Kronstadt. | Kotlin |
Eleusinska mysterierna , en religiös fest, som i forntiden firades i Eleusis (se d. o.) af dem, som efter föregående pröfning samt genom förberedande reningsceremonier och invigning egde rättighet att däri deltaga. Ursprungligen synas dessa mysterier, som årligen firades på hösten, ha varit en skördefest, som af adelssläkterna på den bördiga eleusinska slätten firades i anslutning till gudinnan Demeters kult. När Eleusis förlorat sin politiska själfständighet och införlifvats med det öfriga Attika, blefvo dessa myster | Eleusinska mysterierna |
Dansraseri. Se Danssjuka. | Dansraseri |
Takfall. Se Tak. | Takfall |
Trefvare. Se Tentakler. | Trefvare |
Pelops (grek. nétoyj), grek. myt., var son till konung Tantalos (se d o.) i Lydien och Dione samt sonson till Zeus. För att pröfva gudarnas allveten-het styckade Tantalos sin son och anrättade af hans lemmar en måltid åt gudarna. Endast Demeter, som var försänkt i sorg öfver sin förlorade dotter, lät narra sig ät* förtära den ena skuldran, hvilken, då gudarna återgåfvo P. gestalt och lif, ersattes med en elfenbensskuldra. Grunden till denna ohyggliga saga torde vara att söka däri, | |
Tschung-ming (Tsong-ming, Tsung-ming), ö vid mellersta Kinas östra kust, prov. Kiang-su, i mynningen af och s. ö. om Jang-tse-kiangs æstuarium. Areal 720 kvkm.; omkr. 1 mill. inv. Ön är odlad med ris, korn och bomull m. m. och hyser bufflar, svin och höns. Gifvande bergsaltgrufvor. H. W-k. | Tschung-ming |
Free on board [fri ån båd], eng. Se Fritt ombord. | Free on board |
Tröltsch, Anton Friedrich von, friherre, tysk öronläkare, f. 1829 nära Nürnberg, blef 1864 professor i Würzburg. Död 1890. Han införde bl. a. metoden att undersöka örat medelst ljus, som återkastas af en konkavspegel. T:s förnämsta arbeten äro Die angewandte anatomie des ohres (1860), Lehrbuch der ohrenheilkunde (1862; många uppl.), Die chirurgischen krankheiten des ohres (1866) och Gesammelte beiträge zur pathologischen anatomie des ohres (1883). R. T-dt. | Tröltsch |
Sundsjö , socken i Jämtlands län, Refsunds, Brunflo och Näs tingslag. 51,780 har. 1,834 inv. (1916). Annex till Refsund, Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt. | Sundsjö |
Gladorna, Milvini, zool., bilda en särskild underfamilj bland dagroffoglarna, hvilken igenkännes på sin långa, ofta klufna eller inskurna stjert och sina långa, smala och spetsiga vingar, som nå till stjertspetsen. Hufvudet är litet eller medelmåttigt, halsen kort, kroppen oftast långsträckt, näbben försedd med hakformig spets, vanligast utan tand och ej synnerligen stark; klorna äro svaga och mindre krökta, tarserna framtill fjäderklädda uppåt och plåtbelagda nedåt. Gladorna förekomma i alla verldsdela | Gladorna |
Trieste, ty. Triest, sloven. Trst, naturskönt belägen stad på Karstplatåns terrassformiga sluttningar mot Triesteviken, i nordöstra ändan af Adriatiska hafvet, på 45° 38 ö. lgd. Den af smala, krokiga gator genomskurna äldsta stadsdelen ligger omkring kullen Schlossberg, med ett 15081680 byggdt kastell, fordom antagligen platsen för ett romerskt kapitolium, och förbindes genom den breda och vackra Via del corso med nya staden. Från hafvet intränger 372 m. långt den 1752 anlagda Canal grande, 28 m. bred o | Trieste |
Titania. Se Elfva. | Titania |
Dodekaeder (af Grek. dodeka, tolf, och hedra, säte, grundyta), geom., solid figur, begränsad af tolf reguliera och lika stora femhörningar. | Dodekaeder |
Déroute [-rout], Fr. (af route, väg), afväg, omväg; förvirring; förstöring; en trupps sprängning och oordnade flykt från ett slagfält. Deroutera (Fr dérouter), vilseleda, förvirra; spränga en trupp. | Déroute |
Alstahaug, härad och socken i Nordland fylke, s. om Sandnessjöen, Norge. 81,79 kvkm. 1,551 inv. (1920). Boskapsskötsel och fiske äro hufvudnäringar. Vid A. kyrka finns en bautasten öfver nordlandsprästen och skalden Peter Dass. K. G. G. | Alstahaug |
Matera, stad uti italienska prov. Potenza. Omkr. 15,000 innev. Säte för ärkebiskopen af Acerenza-M., hvilket stift bildades 1203 genom sammanslagning af de två biskopsstiften Acerenza och M. 16641811 var M. hufvudstad i prov. Basilicata (nuv. prov. Potenza). | Matera |
Pauvres honteux [påvör ångtö], »blygsamma fattiga», ett franskt uttryck, som förekommer redan under 16:de årh. och betecknar personer, hvilka lefva i fattigdom, men blygas att söka hjelp. I mindre vidsträckt bemärkelse nyttjas uttrycket om personer, som råkat i fattigdom efter att hafva sett bättre dagar. För att afhjelpa så beskaffad nöd har i alla tider den enskilda välgörenheten varit synnerligen verksam och lindrat mycket elände medelst tillfälliga understöd, årligt underhåll m. m. Men bäst har hon tvifvel | Pauvres honteux |
Östmän kallades uti Irland de nordiske vikingarna, hvilka i 9:de och 10:de årh. hemsökte nämnda ö med sina härjningar. Jfr Easterlings. | Östmän |
Västantarktika . Se Polarexpeditioner, sp. 1174. | Västantarktika |
Deversorium, Lat. (af deverti, taga in), härberge, värdshus, gästgifveri. | Deversorium |
Nuevo Santander. Se Tamaulipas. | Nuevo Santander |
C. blef 1878 ledamot af konstakademien samt 1887 professor och 1899 direktör för akademiens läroverk. Han var Sveriges kommissarie vid konstutställningar i Köpenhamn 1888, Berlin 1896 och München 1901. J. K-e.* 10. Ellen C., friherrinna, skådespelerska. Se Hedlund. 11. Maria (Marika) Alexandra Sofia C., född Stiernstedt, författarinna, f. 12 jan. 1875 i Stockholm, tillbragte en stor del af sin uppväxttid utomlands, särskildt i Paris och Polen, och gifte sig | |
Pomeroy [påmoråi], by i nordamerikanska staten Ohio, på högra stranden af Ohio, ungefär half1 vägs mellan Cincinnati och Pittsburg och vid flera järnvägslinjer. 4,023 inv. (1910). Stenkols-grufvor och saltverk. Pomfret. Se Pontefract. Pomigliano drkå], kommun i italienska prov. Neapel (Kampanien), n. om Vesu-vius, med antika ruiner. 11,187 inv. (1911). J-F.N. Pomjalovskij, Nikolaj Gerasimovitj, rysk författare, f. 1835, d. 1863, uppfostrades i Alexander Nevskijs klosterskola, hvars råa | |
Gilbert [gilbət], sir Henry, engelsk kemist, f. 1817, d. 1902, anställde efter 1843 i förening med I. B. Lawes flera utomordentligt viktiga agrikulturkemiska experiment, som gifvit anledning till stridsskrifter af Liebig m. fl. 188490 var G. professor i agrikulturkemi vid Oxfords universitet. * | Gilbert |
Tvångskurs kallas den kurs, som offentlig myndighet gifver åt något slags myntsurrogat (underhaltigt metallmynt, pappersmynt eller banksedlar), när den förordnar, att ifrågavarande myntsurrogat skall i allmänna rörelsen gälla och emottagas såsom verkligt mynt af samma valör. Jfr Pappersmynt. | Tvångskurs |
*Mukhtar pascha är sedan 1884 turkisk kommissarie i Egypten. | *Mukhtar pascha |
Amyraldus. Se Amyraut. | Amyraldus |
Heyking , Elisabeth von. Hennes make, tyske envoyén (ej ambassadören) i Belgrad, Edmund von H., dog 15 juni 1915. | Heyking |
*Jansson (sp. 1257), Eugen F., dog 15 juni 1915 på sjukhemmet vid Skuru. Bland hans arbeten må ytterligare nämnas Matrosbal (två olika exemplar, det första 1909 i Thiels galleri, det andra 1910) och Cirkusscen (hans sista arbete, påbörjad 1913, ofullbordad; Thiels galleri). 1911 o. f. år utförde han ett antal studier i monumental storlek af nakna män i rörelse (gymnaster, brottare, atleter). Nationalmuseum har som gåfva mottagit ett af hans tidigare Stockholmsmotiv, Kväll vid Kornhamnstorg (1897), samt | *Jansson |
Görtz, Georg Heinrich von, friherre von Schlitz, holstein-gottorpsk och svensk statsman, född 1668, tillhörde en frankisk slägt och var son af kaptenen i frankiska kretsen Philipp Friedrich von G. Han studerade i Jena, der han i duell förlorade sitt ena öga, och erhöll 1698 anställning som kammarherre hos hertig Fredrik IV af Holstein-Gottorp, Karl XII:s svåger. Han följde sin herre i Nordiska kriget och utnämndes efter dennes död (1702) till geheimeråd. Ett öfvervägande inflytande på hertigdömets för | Görtz |
Fortplantning och fortplantningsorgan. Med några få undantag äro fiskarna skildkönade. Testiklar (mjölken) äro alltid, äggstockarna i allmänhet pariga organ och kunna i moget tillstånd uppnå betydande storlek. Äggen (rom) erbjuda mycken olikhet i storlek, i form och i beskaffenheten af sina höljen. De ägg, som ega en större mängd af näringsgula, såsom förhållandet är med bredmunnarnas ägg, äro betydligt större än benfiskarnas äggulefattigare ägg. Bredmunnarnas ägg äro inneslutna i | |
Homiletisk, som hör till homiletik (se d. o.). Hommelf jeld. Se H u m m e l f j e l d. Homme libre, L, daglig tidning i Paris, uppsatt 1913 af G. Clemenceau, som där publicerade sina politiska artiklar, till dess han i nov. 1917 blef konseljpresident. Då han under Världskrigets första månader ofta besvärades af ingrepp från censuren, ändrade han som en protest (sept. 1914) tidningens namn till LHomme en c h a i ne (). Tidningen återtog 1918 sitt ursprungliga namn. Den har de | |
Aspirin (Acetylsalicylsyra), kem. farm., ett fabrikspreparat, bestående af ättiksyra och salicylsyra i förening med hvarandra (C . COOH . OCO . CH). Det utgöres af hvita kristaller, lösliga i omkr. 100 delar ljumt vatten, med en svag lukt af ättiksyra och med mindre obehaglig smak än salicylsyra. Efter intagning skall medlet i regel passera magen oförändradt och först i tarmen sönderdelas under frigörande af salicylsyra. Denna syras mindre Tryckt den 6/4 04 2 b. 8 angenäma verkan på magen undvikes så | Aspirin |
Richterit Breithaupt, miner., ett för sin höga alkali- och manganhalt utmärkt, till amfibolgruppen hörande bisilikat af ljust gulbrun, klar färgton, förekommande i långsträckta, stundom nålformiga kristaller vid Långbans och Pajsbergs gruffält i Värmland. Ant. Sj.* | Richterit |
Rombaken l. Rombaksfjorden, innersta, trånga delen af Ofotfjorden ö. om Narvik, Nordland amt, Norge. Längs R:s södra strand stryker Ofotbanan (NarvikRiksgränsen) fram. Ö. om Narvik på sydsidan af R. ligga de vilda och vackra fjällen Rombaksstötta (1,243 m.), Blaaisen (1,485 m.) och Storsteinfjeldet (1,874 m.). Jfr fig. i art. Ofoten. | Rombaken |
Edsbro, socken i Upland, Stockholms län, Närdinghundra härad. Arealen 8,865 hekt. (17,947 tnld). 1,370 innev. (1879). Annex till Ununge, Upsala stift, Närdinghundra kontrakt. | Edsbro |
Rudbeck, O. C. Annerstedt har utgifvit Bref af Olof Rudbeck d. ä. rörande Upsala universitet jämte en biografisk inledning (Upsala 1893; univ. program). *2. | Rudbeck |
Koaptation , biol., liktydigt med koadaptation (se d. o. och Descendensteori. Suppl., sp. 302). Koaptationsproblemet, zool. Se Descendensteori. Suppl., sp. 302. | Koaptation |
Physophora, zool., kallas en grupp af blåsbärande simpolyper (Siphonophora). Polypstammen är antingen kort, säcklikt utvidgad eller långsträckt spiralformig, försedd med en flasklik luftsäck och derjämte ofta med simklockor, som under luftsäcken bilda ett 2- eller fler-celligt pelarelikt simorgan. Gruppen delas vanligen i 5 familjer med många slägten och arter, hvilka företrädesvis äro funna i Medelhafvet. O. T. S. | Physophora |
Ostrau. 1. Mährisch O. (officiellt Moravska Ostrava) tillhör nu Tjecho-Slovakien, distriktet (župa) Moravska Ostrava (4,614 kvkm., 652,644 inv., 141 på 1 kvkm., 1921). 41,929 inv. (1921). — 2. Polnisch O. (officiellt Slezká Ostrava) tillhör nu Tjecho-Slovakien, distriktet (župa) Těšín. 23,871 inv. (1921). | Ostrau |
Allmänna lönnen (Acer platanoides), l gren med blommor, späda blad och ännu kvarsittande knoppfjäll, durbakom kontur af ett fullväxt blad, 2 enkönad, hanlig blomma, 3 tvåkönad, dock öfvervägande honlig blomma, 4 klyiTrukt, 5 groddplanta. sta Sverige många utländska arter i talrika varie-teter, af hvilka A. pseudoplatanus L., s y k o-m o r l ö n n, tysk lönn, berglönn, är mest bekant; dess blad äro undertill grågröna, och blommorna sitta i hängande klasar, som utvecklas |