text
stringlengths 5
565
| headword
stringlengths 0
67
|
|---|---|
Holm-amiral, sjöv., titel på den person, som på 1600-talet, då svenska örlogsflottan förnämligast var förlagd i Stockholm, vid den s. k. Skepps- l. Amiralitetsholmen, förde öfverbefälet vid stationen och varfvet. Ehuru stora flottan (1680) förlades till Karlskrona, bibehölls titeln vid Stockholms station långt in på 1700-talet. Vid Karlskrona station fanns i stället en vice holm-amiral, som var chef för skeppsbyggeriet, smedjorna och repslageriet. L. H. | Holm-amiral |
Till grupp III B kunna ock hänföras redskap, som utsättas så, att de nå från bottnen till ytan, och som få blifva stående mer eller mindre lång tid för att omsluta eller i mindre vikar innestänga fisk, utan att denna är slutligt fångad: stängvadar, stängnät. IV. Redskap med maskor af andra ämnen än garn, såsom metalltråd, bast o. s. v. jämte spjäl-(spröt) eller vidjeredskap samt redskap af korgmakeriarbete. Detta redskap är konstrueradt för att fisken af sig själf skall gå in i detsamma: | |
Williams [oiljöms], Helen Mary, engelsk skriftställarinna, f. 1762, var från 1788 bosatt i Paris och dog derstädes 1827. Hon gjorde sig under revolutionen känd för en ifrig republikanism och lofprisade derefter Napoleon I. I sitt arbete Letters written in France (179094) tog hon girondisterna i försvar, hvarför hon under skräckväldet hölls i fängelse. Bland hennes öfriga arbeten må nämnas Poem on the bill for regulating the slave trade (1788) och Sketches of the state of manners and opinions in the fren | Williams |
Sjögren, Andreas Johan, finsk språkforskare, föddes d. 8 Maj 1792 i Iittis socken i Nylands län. Han blef 1813 student, från Borgå gymnasium, 1819 filos. doktor och s. å. e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket. De impulser, som utgått från den danske språkforskaren Rasmus Rask under dennes vistelse i Åbo 1818, hade hos S. väckt tanken att egna sig åt den finska språkforskningen. Då honom erbjöds en informatorsplats i Petersburg, begaf han sig dit 1820 för att med större framgång kunna förbereda sig | Sjögren |
Kilt (af skandinaviskt ursprung; jfr da. kilte, skörta upp kjolarna), ett slags kort, veckad kjol räckande från midjan till knäna , vanligen af rutigt ylletyg, tillhör de skotska höglandsregementenas uniform (jfr fig. 5 i art. Skottland), och bäres äfven af skotska sportsmän. K. ingår dessutom i den gamla irländska nationaldräkten. H. J-dt. | Kilt |
Snoalla-gaddse . Se Mytologi, sp. 177. | Snoalla-gaddse |
Zoomagnetism-Zoppot logical society. Denna har att uppvisa ej blott tal- rika representanter ur alla ryggradsdjurgrupper, utan jämväl lefvande insekter, spindlar m. m. 1871 uppgick djurstammen till öfver 2,000 indi- vider och har sedan dess oaflåtligt ökats. 1866 utgjorde trädgårdens inkomster 524,000 kronor, och de besökandes antal beräknades 1878 uppgå årligen till omkr. 1/2 million personer. En bland kontinentens större zoologiska trädgårdar är den af | |
Joubert [ʃobǟr], Petrus Jacobus, boergeneral, f. 20 jan. 1831 (enligt andra uppgifter 1834) i Cango, i Kapkolonien, d. 27 mars 1900 i Pretoria, öfverflyttade som ung till Transvaal, där han tog verksam del i boernas krig mot kaffrerna på 1850-talet. 1860 invaldes han i volksraad, och 1870 utnämndes han till republikens generalprokurator. Under presidenten Burghers frånvaro i Europa 1874 förestod han regeringen. Då England 1877 annekterade Transvaal, protesterade han däremot och intog en ledande ställni | Joubert |
Predikament (af Lat. praedicare, utsäga, omtala), sinnesförfattning, lynne, tillstånd, läge, situation. | Predikament |
Apollon (grek. Apollon, lat. Apollo), grek. rom. myt., solljusets, det härliga, öfver allt vidrigt och ondt segrande ljusets, gud, källan till allt skönt och harmoniskt. Han står ganska nära Zeus, den strålande himmelens gud, och Athene, den klara luftrymdens gudinna. Hans urgamla, fullständiga namn är Foibos Apollon (grek. Phoibos A.), den klare, lysande A. Ordet Apollon är ännu ej tolkadt. Apollon är son af Zeus och Leto (se d. o.), som på ön Delos vid foten af berget Kynthos framfödde tvillingarna | Apollon |
Ahr, biflod till Rhen, i Rhenprovinserna. Kommer från Eifel och mynnar ut vid Sinzig. 12 mil lång. Ahrdalen är bekant för sina goda röda viner, af hvilka de bästa utgå i handeln under namn af Ahrbleicher och Wallporzheimer. | Ahr |
K. dog ogift. Han är begrafven i Karolinska grafkoret i Riddarholmskyrkan. På den plats utanför Frederiksstens fästning, der konungen stupade, aftäcktes d. 29 Aug. 1860 ett af den svenska armén bekostadt gjutjernsmonument. K. XII:s staty (modellerad af J. P. Molin) är rest i Stockholm och aftäcktes d. 30 Nov. 1868. Hjr. 7. K. XIII, konung Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas af Preussen andre son, föddes i Stockholm d. 7 Okt. (n. st.) 1748 och blef på sin döpelsedag af | |
Hjon. Se Hjonelag. | Hjon |
Hans sonson var kontraktsprosten Israel Starbeckius, d. 1659. 1. Nils S. (skref sig Starbeck), ättling af I. Starbeckius, bergstjänsteman, f. 8 maj 1796, d. 28 nov. 1856 i Västerås, aflade hofrätts- och bergsexamen, tjänstgjorde som auskultant i Bergskollegium, biträdde sedermera på förordnande af Järnkontoret Sven Rinman vid omarbetning af dennes afhandling om järn- och stålförädlingen samt blef 1828 öfvermasmästare | |
Den förnämsta och viktigaste beståndsdelen i indigo är det blåa färgämnet, indigoblått, som däri finnes i ganska växlande mängd alltefter varans större eller mindre godhet. Dessutom finnas i indigo ett limartadt ämne (indigolim), ett brunt ämne, som har svagt sura egenskaper (indigobrunt), ett rödt färgämne (indigorödt) och i vissa sorter äfven en i gula nålar sublimerande kropp (indigogult) m. m. För öfrigt innehåller indigo alltid äfven mineraliska beståndsdelar, | |
Guichard [gij är], Karl Gottlieb, preussisk militär, gunstling hos Fredrik II, som på grund af ett qui pro quo gaf honom namnet Quintus Icilius, f. 1724 i Magdeburg, d. 1775 i Berlin, var 1747-52 anställd i nederländska armén och sysselsatte sig därefter med studier öfver grekiska och romerska krigskonsten. Under sjuåriga kriget inträdde han 1757 som frivillig i preussiska hären och kom på grund af sina kunskaper på förtrolig fot med Fredrik II, som 1759 utnämnde honom till chef för en bataljon frivilli | Guichard |
Tellusborq, förstadssamhälle i Brännkyrka församling af Stockholms stad, strax s. v. om Liljeholmens station vid Västra stambanan. | Tellusborq |
*Pálflfy, Béla, dog 1897. | *Pálflfy |
Hökhufvud, socken i Stockholms län, Frösåkers härad. Arealen 11,657 har. 1,311 innev. (1881). H. bildar med Skefthammar (i Upsala län) ett regalt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Olands och Frösåkers kontrakt. | Hökhufvud |
Han önskade stanna för alltid i Köping, men snart inställde sig spekulanter på apoteket, så att hans utsikter blefvo särdeles mörka. Under denna brydsamma tid bjödo Gahn och Bergman honom att bo hos sig. Linné, Wargentin, Alströmer m. fl. sökte skaffa honom ett apotek och ett kemiskt laboratorium i Alingsås. Andra ville göra honom till i Stockholm, andra till direktör för ett stort bränneri. Äfven från Berlin och England kommo till honom högst smickrande och | |
Befolkning. Enligt 1921 års folkräkning finnas i T. 13,595,816 inv., boende i 12,653 kommuner med 1,933,776 bostadshus. Befolkningstätheten är i Böhmen 128 på 1 kvkm., i Mähren och Schlesien 125, i Slovakien 61 och i de östra delarna blott 48 på 1 kvkm.; för hela riket blir medeltalet 97 inv. på 1 kvkm. I fråga om folkmängd står T. i 10:e rummet bland Europas stater, i fråga om befolkningstäthet i det 7:e. Mot 1,000 män svara 1,056 kvinnor. Tjechoslovakerna utgöra enligt officiella | |
Schagg (eng. shag, af angls. sceacga, samma stam som sv. skägg, isl. skegg), eg. lurfvigt hår, ett slags till möbler användt sammetstyg med jämförelsevis gles lugg, vanligen af kamullsgarn. | Schagg |
Gauhati. Se Gohatti. | Gauhati |
Fytognosi (af Grek. fyton, växt, och gnosis, kunskap), växtkännedom. | Fytognosi |
Johannes (grek. Ἰωάννης), östromerska (bysantinska) kejsare. 1. J. I Tzimiskes, f. omkr. 925 i Armenien, d. 976, blef kejsar Romanos II:s fältherre därstädes och understödde 963 Nikeforos Fokas, då denne på grund af sitt giftermål med Romanos’ änka, Teofano, uppsteg på tronen, men bidrog liksom Teofano till hans störtande och mord 969 och blef då själf kejsare. Han var utsväfvande, men mild och rättrådig, segrade öfver ryssar och bulgarer samt återtog från sarasenerna hela Syrien, utom Jerusalem. Hans | Johannes |
Med folket för fosterlandet, konung Gustaf V:s valspråk. Medförd [merdfod], stad i nordamerikanska staten Massachusetts, vid Mystic river, 8 km. n. om Boston, till hvilket det är en förstad. 23,150 inv. (1910). Tufts college (grundlagdt 1852), med Barnums naturhist. museum och ett af mrs Andrew Carnegie 1907 skänkt bibliotek. Skepps-byggeri. J- F- N-Medgift, jur. Se H e m f ö l j d. Medgifvande, jur. Se Erkännande. Med Gud och | |
Puke, ett tillnamn, som under medeltiden bars af flere personer, tillhörande skilda ätter. Den äldst kände är en Ragvald Puke, som lefde omkr. år 1300. En sonson till honom var marsk Erik Kettilsson Puke (se P. 1). På mödernet härstammade från samme Ragvald såväl riddaren Kettil Puke Glysing (133260) som den yngre gren af Bonde-slägten, hvilken upptog detta tillnamn. K. H. K. 1. | Puke |
Hubendick, Karl Jakob, ämbetsman, född i Karlskrona d. 12 Nov. 1801, ingick, efter slutade studier vid Lunds akademi, 1820 såsom extra kanslist vid befälhafvande amiralens expedition i Karlskrona, beklädde efter hvarandra de flesta civila befattningar vid flottan och erhöll 1840 förordnande att vara öfverkommissarie, till hvilken tjenst han utnämndes 1849. Död i Karlskrona d. 26 Febr. 1872. Dels genom att såsom redaktör och på egen bekostnad under tvänne år (1842, hvars utgifning utan hans kraftiga ingri | Hubendick |
Byggnadstomt. Se T om t. Jfr Byggnadsstadgan 12:1, 17, 19-26 och lag om fastighetsbildning 12 maj 1917. N. H. Byggnadsämnesförbundet. Se Svenska ar- betsgifvareföreningen. Bygland, härad och pastorat, omfattande B., Sandnes, Austad och Årdal socknar omkring den stora insjön Byglandsfjorden, n. om Kristiansand, Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt), Norge. 1,356,90 kvkm. 2,315 inv. (1920). Boskapsskötsel | |
Micrococcus. Se Jäsning, sp. 1524, och Mikrober. | Micrococcus |
Campbell [käml l. kämbl], Colin, britisk general. Se Clyde. | Campbell |
Pisarevs ensidigt naturvetenskapliga realism. 1870 lyckades L. fly till utlandet, sällade sig till kommunarderna under Paris belägring och blef i London personligt bekant med Marx, hvars idéer han lifligt omfattade. 1873 utgaf han i Zürich Vpered (Framåt), den första regelbundna socialist-tidning på ryska, hvari den ryska arbetarmarseljäsen trycktes. L. redigerade i Frankrike 1883-86 tidskriften Vjestnik Narodnoj voli. För den sociala arbetarrörelsens utveckling | |
Hieronymianer l. Hieronymiter. 1. Den hel. Hieronymus eremiter, munkorden, stiftad i Portugal omkr. 1370 af tertiariernas afdelning af franciskan-orden. Den erhöll påflig stadfästelse 1373, underkastade sig Augustinus regel och utbredde sig öfver hela pyreneiska halfön samt uti Italien och Nederländerna. Den bibehöll sig dock blott i Spanien, der den i hufvudklostren Guadalupe, San Yuste, Escorial m. fl. utvecklade utomordentlig prakt, samt i Amerika. En nunneorden, stiftad 1375, hade sitt hufvudkloster i Sa | Hieronymianer |
*Borregaard förstördes genom jordskred natten mellan d. 5 och d. 6 Febr. 1702. | *Borregaard |
*Sienkiewicz, H., f. 1846, har vidare skrifvit bl. a. Pan wołodyjowski (3 bd, 1887–88), Bez dogmatu (1892), polska literaturens mest betydande psykologiska roman, Rodzina Polanieckich (1894) och Quo vadis (från Neros tid; 1895). | *Sienkiewicz |
Goschen , G. J., viscount G. Jfr biografi öfver honom af A. D. Elliot (2 bd, 1911). Hans broder, sir William Edward G., var brittisk ambassadör i Berlin från 1908 till Brittiska rikets krigsförklaring mot Tyskland 4 aug. 1914 och förde dagarna dessförinnan de sista fruktlösa förhandlingarna med Bethmann-Hollweg. Han upphöjdes 1916 till baronet. | Goschen |
LJmenitis Fabr., zool., ett fjärilsläkte, hörande till gruppen Nymphalidce bland dagfjärilarna. I Sverige finnes af detta släkte a sp f j är ilen, L. populi L., som har vingarna srnåtandade, sotsvarta ofvan, med hvita fläckar å de främre och ett hvitt tvärband samt roströda kantfläckar å do bakre. Vingarnas undersida är mycket brokigt tecknad med band och fläckar af rödgult, hvitt, svart och blå-grått. Aspfjärilen är en af Sveriges största fjärilar med ända till 90 | |
Finland. Det första periodiska pressorganet i Finland var Tidningar, utgifne af et sällskap i Åbo, som redigerades af H. G. Porthan (1771—89), J. H. Kellgren, Jakob Tengström, F. M. Franzén m. fl. och som utgåfvos af sällskapet Aurora (se d. o.), hvars själ Porthan var. Med ett par afbrott och med något skiftande titlar fortsatte denna tidning t. o. m. 1809, hvarefter den ersattes af den officiella 1810—19 och sedan af (1820—61). Det officiella organet hette fr. o. m. 1820 Finlands allmänna | |
Almandin, miner., en blod- och kolombinröd järn-lerjordsgranat, Fe Al. Vanlig i kristalliniska skiffrar, gnejs och granulit. Vid Falu grufva finnas hyacintröda almandindodekaedrar. Namnet är en förvrängning af Plinius alabandicus, efter Alabanda i Karien, där granaten fordom lär hafva slipats. A. HNG. | Almandin |
Kyttlandtbruk. Se Kyttning. | Kyttlandtbruk |
I synnerhet i det britiska riket har kooperationen redan gjort högst anmärkningsvärda framsteg. Sedan en i synnerhet i andra och tredje årtiondet af detta århundrade uppkommen kooperativrörelse i det närmaste åter dött bort, inleddes en ny period i kooperationens historia af 28 fattiga väfvare i Rochdale (de bekanta ), som i Dec. 1844 med ett kapital af 28 pd st. öppnade en liten kooperativ handelsbod. I Dec. 1883 räknade denna förening öfver 11,000 medlemmar, med nära 6 mill. kronor kapital. Den | |
Dahlem. Till D. är öfverflyttadt från Berlin Das geheime staatsarchiv, som 1924 öppnades för allmänheten. *° | Dahlem |
Fridlysning (af frid, lugn, säkerhet, och lysa, i dettas betydelse af göra känd, kungöra; jfr lysning till äktenskap, efterlysning o. s. v.), jur., nyttjades i den äldre lagstilen för att beteckna kungörandet af den frid, som skulle härska vid vissa tillfällen eller af den säkerhet viss (fredlös) person skulle ega att åtnjuta. Numera begagnas ordet mest om det hägn, som genom allmän kungörelse eller stadgande gifves åt jordegendom med tillbehör (fridlysa mark, skog, plantering o. d.), åt anläggningar för a | Fridlysning |
Neszmély [nessmelj], T., Nessmühl, by i ungerska komitatet Komorn på högra stranden af Donau. Berömdt genom sina eldiga hvita, viner. | Neszmély |
Mosdok tillhör nu den autonoma ryska sovjetrepubliken Gorsk (Bergsrepubliken). * | Mosdok |
Stenkil , konung i Sverige och stiftare af en konungaätt, den stenkilska (omkr. 1060omkr. 1130), var antagligen af västgötsk härstamning och gift med Emund den gamles dotter. Han uppsteg på tronen efter sin svärfaders död i slutet af 1050-talet och regerade till omkr. 1066. Af samtida källor skildras S. som en from man, hvilken med nit och klokhet främjade kristendomens utbredning i vårt land. I sin fädernebygd bevarades han i troget minne såsom den, som älskade västgötar framför alla de män i hans rike | Stenkil |
Keyport [kipåt], stad i nordamerikanska staten New Jersey, vid Raritan bay. 3,413 inv. (1900). Omtyckt sommar vistelseort. Handel med ostron och fisk. J. F. N. Keyri [key-], finsk myt. Se Kekri. Keyser [tja]-]. 1. Karl Johan Jakob K., kemist. Se Kei j ser 1. - 2. H il d a Elisa be t K., den föregåendes kusin, målarinna, f. 22 jan. 1851 i Stockholm, d. 16 dec. 1898, studerade vid konstakademien 1874-78, vistades 1878 -89 mestadels i Paris och hade 1890-96 elevskola | |
Hallens tingslag, i Jämtlands Vestra domsaga, omfattar socknarna Hallen, Norderön och Marby. | Hallens tingslag |
Haulder. Se Bonde, sp. 860. | Haulder |
Gefion (i 4 sånger, på hexameter), som vann en viss namnkunnighet inom dåtidens litterära kretsar. | |
Tryckt den S1/i 12 Perchta, Holda, , Satia Abundia, de tre ödesgudinnorna m. fl., hvilka inemot och under jultiden ansågos uppträda som andeskarans ledare och framstå för människorna som både farliga och gynnande, straffande och belönande. - Om de s. k. lussi- (l uss e-) 1. stjärngossarna se Trettondedag jul. - Litt.: E. Hammarstedt, Meddelanden från Nordiska museet 1898 (1904), L. Johansson, Lucia och de under jordiske i norrländsk folksägen, 1906, samt T. Norlind, | |
Belzig, stad i preussiska regeringsområdet Potsdam. 2,895 inv. (1900). 1635 plundrades och brändes denna stad af svenskarna. I närheten ligger byn Hagelberg, där preussarna besegrade fransmännen 27 aug. 1813. | Belzig |
Johannes’ uppenbarelse. Se Uppenbarelseboken. | Johannes’ uppenbarelse |
Wennerberg, Gunnar Gunnarsson, blomster- och porträttmålare, den föregåendes son, f. 1863, idkade några år enskilda studier i Paris och deltog i de svenske konstnärernas utställning å verldsexpositionen derst. 1889, der han belönades med mention honorable för blomstermålningar. Tillsammans med landskapsmålaren Per Ekström anordnade W. 1891 en separatutställning i Stockholm, bestående af blomstermålningar i olja och pastell samt porträtt i pastell, af hvilka arbeten de förstnämnda visade honom såsom en arti | Wennerberg |
Mesohippus, zool. Se Hästdjuren, sp. 174. | Mesohippus |
Nordfeldt , Bror Julius Olsson, svenskamerikansk målare, f. 13 april 1878 i Tunneberga, Jonstorps socken, Malmöhus län, utvandrade med sina föräldrar till Amerika 1891. Efter genomgången kurs i Chicagos konstskola studerade han en tid i Paris, där han var en af J. P. Laurens lärjungar. Som målare har han egnat sig särskildt åt storstadslandskapet samt äfven som porträttör lagt i dagen en utpräglad individualitet. Han tecknar bilden raskt och med breda drag, använder klara färger mot en nästan obehandlad b | Nordfeldt |
À la mode [allamåd], Fr., i öfverensstämmelse med bruket på modet. | À la mode |
Appleby [äpəlbi], stad i engelska grefsk. Westmorland, 46 km. s. ö. om Carlisle, på högra stranden af Eden. 1,786 inv. (1921). I A. finnes en redan år 1088 omtalad, 1686 restaurerad, väl bibehållen borg. E. A-t. | Appleby |
Uj-Bánya [oj-banja], ty. Königsberg, bergsstad i ungerska komitatet Bars. 4,815 inv. (1910), hufvudsakligen slovaker. Staden, som är anlagd af tyskar, hade förr rika guldgrufvor, men numera är grufdriften (guld och järn) obetydlig. | Uj-Bánya |
Sociologi (af Lat. socius, kamrat, och Grek. logos, lära), samhällsvetenskap, är det »beqvämt barbariska» namnet på vetenskapen om samhällslifvets utvecklingslagar samt typiska former och företeelser. Från föregående tiders försök till en »historiens filosofi» (Vico, Lessing, Herder, Condorcet, Hegel, E. G. Geijer m. fl.) skiljer sig den moderna sociologien i synnerhet genom sin »naturvetenskapliga» undersökningsmetod. Påverkad af Henri Saint-Simon, framställde Auguste Comte (1852) sociologien såsom den | Sociologi |
Carleman, Karl Gustaf Vilhelm, målare, fotograf, född d. 5 Sept. 1821 i Malmö, blef student i Lund 1838, sysselsatte sig under studieåren mycket med ritning, målning och estetiska studier och utförde utom åtskilliga oljemålningar några litografiska planscher med motiv från staden, såsom Lundagård, Sandgatan m. fl. År 1845 utgaf C. i stengravyr En students missöden, 12 teckningar med text af A. J. Afzelius. Efter att s. å. hafva aflagt juridisk examen och blifvit antagen till auskultant i hofrätten öfver | Carleman |
Wunnibald. Se W ill ib a l d. Wunsíedel [Wns?del], stad i bajerska reg.-omr. Oberfranken, belägen i Fichtelgebirge vid Egers biflod Röslau, 25 km. v. s. v. om staden Eger. Omkr. 5,900 inv. Staden ligger på 536 m. höjd i en vacker omgifnìng och är därför mycket besökt, både af turister och som luftkurort. Tillverkning af glas och porslin; stenbrott i grannskapet. Åt den i staden födde Jean Paul Richter är ett monument (af Schwanthaler) rest. Af de många natursköna | |
Förbränningsprodukter. Se Gas. | Förbränningsprodukter |
Ascanius, Aeneas son. Se Iulus. | Ascanius |
*Kovno. 1. Guvernementet hade 1,549,970 innev. 1897. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 73,543 innev. | *Kovno |
Joktan (Jochtan). Se Ismaeliter 1. | Joktan |
Kristians amt, norskt amt, urspr. en del af Akershus’, senare af Oplandenes amt samt upprättadt 1781 vid dettas delning och benämndt efter den då regerande konungen, Kristian VII, gränsar i n. till Romsdals och Söndre Trondhjems amt, i ö. till Hedemarkens amt och Mjösen, i s. till Akershus’ och Buskeruds amt samt i v. till Nedre Bergenhus’ amt. Areal 25,342, kvkm. 119,081 inv. (1910). Mer än hälften af antalet är högland. Där träffar man Norges största och vildaste fjällsträckningar, Jotunheimen, Va | Kristians amt |
Aksakov [-akaf], rysk släkt, som enligt familjekrönikan härstammade från en norsk varjag, Simon Afrikanovitj, som 1027 kom till Kiev. 1. Sergéj Timofejevitj A., rysk skriftställare, f. 1791, d. 1859, utvecklade angenäm skildringskonst och fint sinne för naturens hemlighetsfulla lif i sina En jägares hågkomster och berättelser (1852, 1855). Hans förnämsta arbete är dock (1856), en genom sin värme och sanning klassisk skildring af äldre ryskt herrgårdslif och dess husliga förhållanden. - Saml. arb. 1886 | Aksakov |
Komparation (lat. comparatio), jämförelse; adjektivets eller adverbets förändring (stegring) med hänsyn till grad. En bestämning kan nämligen, i adjektiv- eller adverbialform, tilläggas ett föremål eller en föreställning, en handling eller en egenskap, antingen absolute utan särskild hänsyn till samma bestämnings förekomst i andra fall, t. ex. det höga huset, han är ung, solen lyser klart, eller under jämförelse med ett eller några andra föremål, handlingar o. s. v. eller med alla andra sådana af ett visst | Komparation |
Fredrik (Frederik) Vilhelm Karl, prins af Nederländerna, son till konung Vilhelm I af Nederländerna och Vilhelmina Lovisa af Preussen, föddes d. 28 Febr. 1797, uppfostrades vid preussiska hofvet och deltog i 1813 års krig. Enligt 1815 års familjefördrag skulle F. erhålla storhertigdömet Luxemburg, så snart hans äldre broder, Vilhelm, blef konung i Nederländerna. Men 1816 afstod F. från sina anspråk på Luxemburg, hvaremot han erhöll stora domäner (med 190,000 floriners årlig afkastning) och titeln prin | Fredrik |
Författning och förvaltning. Rangförhållanden. T. är en oinskränkt monarki, der sultanen ännu eger den österländske despotens absoluta herravälde öfver undersåtarnas lif och egendom, och ärftlig inom Osmans ätt. Sultanens officiella titel ar »padisjâh» (se d. o.), och han utöfvar sin makt genom trade, i högtidligare fall genom chatt-i-hümajûn (jfr Ferman). Den på Midhat pasjas initiativ tillkomna »konstitutionella grundlagen» (kanûn-i-esâsi) af d. 23 Dec. 1876 har visserligen aldrig blifvit | |
Clausthal. Se Klausthal. | Clausthal |
B:s största behof är menniskor. Också har mycket gjorts för koloniers anläggning. Förmåner beviljas inflyttare. Flere tyska samhällen finnas, bland hvilka de förnämsta äro Nova-Friburgo och Petropolis i prov. Rio Janeiro. Undervisningen är föga utvecklad. Öfver hufvud taget besökes folkskolan, der likväl undervisningen är fri, endast af 1 barn bland 18. Med elementar-undervisningen är det än sämre bestäldt. Riket har intet universitet (ungdomen besökte förut Coimbra och reser nu till Paris), men | |
Duodi, fr. (af lat. duo, två, och dies, dag), den andra dagen i den franska republikanska kalenderns dekad. Jfr Kalender. | Duodi |
Cellamare [tjäl-] Antonio Giudice, furste af C., spansk diplomat och konspiratör, f. 1657 i Neapel, uppfostrades vid Karl II:s hof och inträdde tidigt i spansk krigstjenst. Under spanska arfföljdskriget (170114) kämpade han uti Italien på Filip V:s sida och blef fången 1707 vid Gaëtas belägring. När han 1712 återfått friheten, gjorde Filip honom till kabinettsminister och skickade honom 1715 som utomordentligt sändebud till Frankrike, der han på kardinal Alberonis eggelse uppgjorde en sammansvärjning i s | Cellamare |