text
stringlengths 5
565
| headword
stringlengths 0
67
|
|---|---|
Gudmundrå tillhör nu Ådalens kontrakt, Härnösands stift. 12,677 inv., hvaraf i Kramfors municipalsamhälle 1,062 inv. (1923). * | Gudmundrå |
Svanberg , Konrad (Conrad) Teodor, handtverkare, riksdagsman, f. 16 sept. 1816 i Stockholm, d. där 22 mars 1889, vann burskap som förgyllare och spegelfabrikör, men öfvergick alltmer till att främja och organisera de skilda handtverkens gemensamma intressen. Som riksdagsman (187483 i Första, 186789 i Andra kammaren) var han handtverkets outtröttlige och oegennyttige förespråkare; 1865 var han den huf- vudsaklige stiftaren till och 1865-89 ordf. och den drifvande kraften i Stockholms stads handtverks- | Svanberg |
Geirdriful l. Geirþriful, Isl. Se Gerdriful. | Geirdriful |
Hallr Thorsteinsson, kallad Siðu-Hallr, bodde först på Å, i östra delen af Island, hvarest han mottog Thangbrand, då denne missionär först kom till ön, och lät döpa sig och sitt hus i den förbiflytande ån, som derefter kallades . Sedermera flyttade han till Siða, i öns södra del deraf hans tillnamn och spelade en framstående rol i flere slägtfejder, bl. a. i den stora strid, som uppstod sedan Njål blifvit innebränd. C. R. | Hallr Thorsteinsson |
Alxenor, grekisk bildhuggare från Naxos, tillhörande den äldre (arkaiska) perioden före Fidias, har enligt inskrift utfört en vid Orchomenos i Beotien funnen högst intressant grafsten (stele) af marmor med deri inhuggen reliefbild. Den framställer en skäggig man, höljd i sin mantel, stödd på en lång staf under venstra axeln, sträckande sin högra hand med en gräshoppa åt sin hund. Enkelt utförd i ålderdomligt sträng stil, särskildt med den karakteristiska ofullkomligheten i hufvudet, tilltalar den dock g | Alxenor |
Groote Eylandt [gråülänt], en till Nordterritoriet af Syd-Australien hörande obebodd, af korallref omgifven ö, i västra delen af Carpentariaviken. 4,000 kvkm. J. F. N. | Groote Eylandt |
Halfmetaller, kem. Sedan Geber indelat metallerna, på grund af deras oföränderlighet eller föränderlighet vid upphettning, i ädla och oädla metaller, och man lärt känna många metalliska ämnen, som icke öfverensstämde med de oädla metallerna och icke voro smidiga, uppställde man en ny klass metaller, kallade halfmetaller, hvilka enligt Basilius Valentinus voro bastarder af metaller och icke metalliska ämnen. Så ansågs antimon som en bastard af bly och vismut af tenn. Han ansåg t. o. m. kopparvitriol som en ba | Halfmetaller |
Damoiseau [-måaså] l. Damoisel [-måasäl], Fr. (af Med. Lat. domicellus, dim. af Lat. dominus, herre), adelsjunker; jungfrupilt, sprätthök. | Damoiseau |
Rapp, Jean, grefve, fransk krigare, f. 1772, d. 1821, ingick 1788 såsom simpel karl vid ett kavalleriregemente, blef officer under Rhenfälttåget och 1794 adjutant hos general Desaix. Han följde denne till Egypten, blef der öfverste och anställdes, sedan Desaix stupat vid Marengo (1800), såsom adjutant hos förste konsuln, Bonaparte, samt utnämndes 1804 till brigadgeneral. Vid Austerlitz (1805) utförde R. ett vackert kavallerianfall, med anledning hvaraf han utnämndes till divisionsgeneral. Då preussar | Rapp |
På katolskt område resulterade den medeltida utvecklingen i Tridentinmötets klara och enkla bestämmelser, enligt hvilka kyrklig vigsel blef obligatorisk (tvungen) och hvarje äktenskap, som icke blifvit ingånget i prästens och tvenne vittnens närvaro, frånkändes giltighet. Detta sammanhänger med kyrkans uppfattning af äktenskapet som ett sakrament. Härutinnan ställer Luther sig afvisande, och utvecklingsgången blef i reformationens länder därför en annan. Äktenskapet var enligt Luther ett | |
Enfassystemet, som i början af 1900-talet hälsades som den mest lofvande lösningen af frågan om den tyngre järnvägsdriftens elektrifiering, har äfven rätt kraftigt utvecklats, ehuru kvantitativt i långsammare tempo. Den första stora enfaselektrifieringen, utförd i Amerika af Westinghousebolaget, omfattade 102 km. 4 Hartford railway (1907; fig. 2). Den elektriska energien levererades under 11,000 volts spänning och 25 perioders frekvens från ett särskildt för banan uppfördt kraftverk vid | |
Stenhönsslägtet, Caccabis, zool., hör till underfamiljen fälthöns (Perdicinae) inom orrfoglarnas familj (Tetraonidae), hönsfoglarnas ordning (Gallinea) och foglarnas klass. Detta slägte, som räknar 10 arter från Gamla verlden, har näbben kort, med hvälfd rygg, näsborrarna täckta af ett naket fjäll och inuti försedda med små, korta fjädrar, 2:dra5:te vingpennorna längst, stjerten kort, icke dold af täckfjädrarna samt bildad af 1216 pennor, tarserna nakna, plåtbeklädda, kortare än mellantån och hos hannen försedd | Stenhönsslägtet |
Fasaneri , anstalt till fasaners uppfödande, fasan- gård. | Fasaneri |
Bergmansson, Zelma, skådespelerska. Se Hedin 3. | Bergmansson |
Mössdjur , zool., i vidsträckt betydelse, utgöra en undergrupp inom däggdjursordningen gnagare, Myomorphi, hvilken omfattar ett mycket stort antal former, som fördelats på flera familjer (se Gnagare). En af dessa familjer är de egentliga mössdjuren, Muridæ (som underfamilj benämnd Murini). Dessa utmärkas genom kindtändernas beskaffenhet: de ega städse rötter och vanligen knölar å kronan, å de öfre kindtänderna ordnade i tre längsrader, å de undre i två fullt tydliga. Kindtändernas antal är hos det stora | Mössdjur |
Torrpotatis. Af potatis, som vid förvaring i naturligt skick är i hög grad utsatt för förruttnelse, beredes en fullständigt hållbar vara genom torkning (jfr Potatis, sp. 58). Denna torkning sker fabriksmässigt medelst upphettning antingen af i strimlor skuren potatis, potatissnitsel, eller af ångkokt och mosad potatis, genom dennas utpressning mellan upphettade valsar till ett papperstunt blad, som sedan sönderdelas till potatisflingor (se d. o. Suppl.). Beredning af potatisflingor infördes med statsbidrag | Torrpotatis |
Njurar (lat. renes, sing. ren, grek. nefroi, sing. nefros), anat., ryggradsdjurens urinafsöndrande körtlar. (Om denna deras uppgift se vidare Urinafsöndring.) Utvecklingshistoriskt kan man särskilja 3 olika slag af sådana exkretoriska organ. Det äldsta är förnjuren, hufvudnjuren (pronefros), uppbyggd bl. a. af bakom hvarandra anordnade och tvärställda kanaler i bakre bukväggen på hvardera sidan om kotpelaren. Hos det lägst stående ryggradsdjuret, lansettfisken (Amphioxus), representeras njursystemet | Njurar |
Kimono [ki-], japanskt klädesplagg för män och kvinnor. Se bd XII, sp. 1268 och pl. II-III vid sp. 1284. Kimpatu [kim-], hufvudort i K a t a n g a. Kimpesch [kim-], stad. Se Campeche 2. Kimpulung [kim-]. 1. (Rum. Cåmpulung) Hufvudstad i rumänska förvaltningsområdet (judet) Muscel, vid foten af Transsylvanska alperna och vid vägen öfver Törzburg-passet till Siebenburgen. 13,033 inv. (1900). Stapelplats för varor från Ungern och Siebenburgen. - 2. Stad i Bukovina, 650 | |
*Koch, Robert, blef 1885 professor vid Berlins universitet och direktör för det nyinrättade institutet för hygien samt 1891 direktör för det likaledes nyinrättade institutet för infektionssjukdomar. Om det af honom uppfunna medlet emot tuberkulos se Tuberkulin. Han blef led. 1893 af svenska Vet. akad. och 1894 af Vet. soc. i Upsala. | *Koch |
Kamitiska språk, detsamma som hamitiska språk (se d. o.). | Kamitiska språk |
Gunlöd l. Gunlad. Se Gunnlod. | Gunlöd |
Styltsko . Se Skodon, fig. 16. | Styltsko |
Veronese. Se Guarino från Verona. | Veronese |
Det var icke på ämbetsmannabanan, som G. skördade sin egentliga ryktbarhet. Tillhörande en frejdad skaldeslägt, visade han redan tidigt anlag för skaldekonsten, hvars idkande äfven blef hans lifs hufvuduppgift. Bestämmande för G:s riktning i detta afseende blef den 1751 grundlagda vänskapen med G. F. Creutz, en vänskap, som varade till Creutz död och kommit dessa ädlingars namn att lysa som tvillingstjernor på den svenska vitterhetens himmel. Redan som unga tjenstemän i hufvudstaden | |
High court of appeal [hej kårt åvv appīl], den ena af den engelska öfverdomstolens (Supreme court of judicature) afdelningar. Den andra är High court of justice [hej kårt åv djöstis]. Se Storbritannien, sp. 667 | High court of appeal |
A. lanceolatus (se fig.), som blir intill 40 cm., samt blåtobisen (i Blekinge sandal), A. lancea 1. tobianus, som blir endast 15-20 cm. lång. Hos den förre är underkäkens längd större än kroppens höjd. Ryggfenan börjar bakom spetsen af bröstfenan, och plogbenet har två tänder. Blå-tobisen saknar tänder på plogbenet; underkäken är ej så lång som kroppens höjd, och ryggfenan börjar framom spetsen af bröstfenan. Till färgen äro båda arterna ofvan brungrå, undertill | |
Schneider, Louis, tysk skådespelare och skriftställare, f. 1805 i Berlin, blef redan 1820 engagerad vid kungl. teatern i Berlin och vann der popularitet som en ypperlig komiker. 1848 lemnade han skådespelareyrket samt egnade sig företrädesvis åt skriftställeri, på samma gång som han var konungens föreläsare och privatbibliotekarie, med titel först af hofråd och slutligen geheime hofråd. Död 1878. S. offentliggjorde en mängd bearbetningar och öfversättningar af engelska, spanska, franska och ryska teaterst | Schneider |
Helsinglands norra öfre kontrakt omfattar de fem pastoraten Harmånger med Jättendal; Bergsjö; Hassela; Rogsta med Ilsbo; Gnarp. 1,692 qvkm. 15,996 innev. (1896). | Helsinglands norra öfre kontrakt |
Bakom vestkustens sanddyner ligger en vågig, öfvervägande sandig och torr slätt, dels bevuxen med skog och gräs, dels genomskuren af tämligen bördiga dalar. Omkr. 2030 km. från kusten löper parallelt med denna Darlingkedjan (med fortsättningar mot norr: Smith range, Herschel range, Victoria range), som utgör den ända till 1,000 m. höga bergiga vestranden af ett högland, som är sammansatt af flere parallella, i allmänhet platålika bergskedjor, och hvars | |
Krigsrätt. - 3. Krigsrätt är underdomstol vid krigsmakten. Krigsrätt är regementskrigs-r ä 11 vid hvarje regemente och därmed likställdt truppförband af armén och kustartilleriet samt stationskrigsrätt vid hvar och en af flottans stationer. Särskild krigsrätt må af konungen inrättas i enlighet med hvad därom närmare bestämmes i § 5 af lagen 23 okt. 1914 om krigsdomstolar m. m. Då rikets krigsmakt för annat ändamål än öfning är ställd på krigsfot, är f ä 11 k r i g s-r ä 11 | |
Falsk frukt , bot. Se Apel och Skenfrukt. | Falsk frukt |
Ectoprocta, zool. Se M oss d j ur, sp. 1196. | |
Engelbreth, Wolf Frederik, dansk teolog, f. 1771, studerade 179095 i Göttingen och Rom, i hvilken stad han väckte uppseende genom sin lärdom i österländska språk och arkeologi. 1795 blef han kyrkoherde i Lyderslev på Syd-Själland, 1798 tillika prost och 1845 teologie hedersdoktor. 1859 nedlade han sitt ämbete. Död 1862. I striden mellan Grundtvig och Clausen ställde sig E. på den förres sida och författade mot Clausen ett par dogmatiska flygskrifter (1825 och 1834). E. Ebg. | Engelbreth |
Desbordes-Valmore [däbård-valmår], Marcelline, fransk skaldinna, f. 1786, d. 1859, utgaf åtskilliga diktsamlingar, hvilka tillvunno sig mycket bifall. Hennes elegier höra till det vekaste och innerligaste, som den franska poesien frambragt, och hennes kärlekssånger äro ensamma i sitt slag. Ej mindre förträffliga äro hennes romanser, till hvilka flere framstående kompositörer satt musik. D. utgaf äfven ett antal noveller. | Desbordes-Valmore |
Sibiriakov, Alexander, rysk mecenat, är född i början af 1840-talet i Sibirien, der hans fader var grufegare. Efter att hafva studerat i Zürich sökte han i sin fäderneort grunda kemisk-tekniska fabriker, hvilket dock ej lemnade önskade resultat. 1875, då han hörde talas om Nordenskiölds färd till Jenisej, ställde han genast 25,000 rubel till denne upptäcktsresandes disposition. I kostnaderna för Vega-expeditionen deltog S. med en tredjedel, hvarjämte han ensam utrustade ångaren Lena, som under början åtföl | Sibiriakov |
Hot, jur., föreligger, då någon tillkännagiver en afsikt att tillfoga en annan ett obehag; det må ske med ord (muntligen eller skriftligen) eller med åthäfvor. Ett dylikt tillkännagifvande kan, äfven om någon sådan afsikt i verkligheten icke föreligger, vara egnadt att oroa den, mot hvilken det riktas, och störa den känsla af trygghet rättsordningen eljest skänker honom. Strafflagarna fästa sig företrädesvis vid de fall, då ett hot användes som medel att tvinga någon till en handlings företagande el | Hot |
Magistral. Se Mistral. | Magistral |
*Styrestad. 2,064 har. 907 innev. (1897). | *Styrestad |
Feuillette [föjatt], Fr. (af Ital. foglietta), franskt vinmått (i synnerhet for Bourgogne-vin) = 135 l. | Feuillette |
Ara (lat.), altare. . | Ara |
Britiska Kaffraria, britisk provins i sydöstre delen af Kaplandet. 9,046 qv.-kilom. (163 qv.-mil). Många strömmar finnas i landet. Bland innevånarna, som 1864 uppgingo till ett antal af 86,200, äro öfver 50,000 kaffrer. Hufvudstad är King-Williams-town vid Buffelfloden. 1866 införlifvades B. med Kaplandet. | Britiska Kaffraria |
Metron (af Grek. meter, moder) kallades i det forna Athen gudamoderns (Rhea Kybeles) invid torget belägna tempel, hvilket tillika tjenade såsom statsarkiv. A. M. A. | Metron |
Locus Dei, Lat., kloster. Se Lögum kloster. | Locus Dei |
Gebauer, Kristian David, dansk djurmålare, född i Schlesien 1777, flyttade som barn med sina föräldrar till Kristiansfeld och blef dansk undersåte. Då han till följd af döfhet måste upphöra med de bokliga studierna, reste han till Köpenhamn och utbildade sig, dels vid konstakademien, dels under porträttmålaren C. A. Lorenzens ledning, till figurmålare, men egnade sig inom kort uteslutande åt landskaps- och djurmåleriet. Dock målade han i sina yngre år icke få scener ur krigarelifvet. 181314 reste G. uto | Gebauer |
*Forshaga är nu municipalsamhälle vid NordmarkKlarälfvens järnväg med 221 har areal och 2,564 inv. (1923). Tax.-värdet å fast egendom är 5,589,500 kr. och den för bevillning taxerade inkomsten 4,881,260 kr. (1921). Förutom i hufvudupplagan nämnda märkas följande industrianläggningar: elektricitetsverk, Grossbols gjuteri och mek. verkstad, sulfitfabriken F. med kvarn (egare F. sulfit-a.-b., grundl. 1893, med 4,5 mill. kr. kapital) samt Kvarntorps träsliperi. F. har afd.-kontor af Värmlands ensk. bank. | *Forshaga |
Ett väsentligt framsteg i etikens utveckling förbereddes af Schleiermacher (1768-1834), hvilken, tadlande de föregående åsikterna för ensidighet, påvisade, att sedligheten, om dessa ensidigheter skola undvikas, måste betraktas såväl ur synpunkten af dygd som af plikt och af opus morale. En hänvisning på nödvändigheten af att fatta sedligheten på ett konkretare sätt och taga bestämdare hänsyn till dess organiska och individuella karaktär, än förut skett, | |
Stubbenitz [stob-]. Se Rügen. | Stubbenitz |
Skolafgift, den afgift, som erlägges för erhållande af undervisning vid en läroanstalt. Som denna afgift i allmänhet utgöres terminsvis, plägar den vanligen kallas terminsafgift. I vissa fall erlägges afgift vid lärjunges intagning i skola, i n-skrifningsafgift, och vid lärjunges anmälan till afgångsexamen från en skola, e x a-mensafgift. I Sverige lämna stat, kommun och andra offentliga organ ofta betydande anslag för undervisningsändamål, i följd hvaraf | |
Åkers härad, i Södermanlands län, ingår i Lifgedingets domsaga ocho Gripsholms fögderi samt omfattar socknarna Åker, Länna, Vansö, Härad, Fogdö, Helgarö, Strengnäs landsförsamling. Areal 45,645 har. 7,992 innev. (1892). | Åkers härad |
*Helsted, E., var 1863–69 konsertmästare, blef 1890 professor och flyttade till Fredensborg. – Carl H. blef 1866 sånglärare vid konservatoriet, 1869 konsertmästare i k. kapellet och 1885 pensionerad med professors titel. A. L. 2. | *Helsted |
Clemens Alexandrinus, egentl. Titus Flavius, kyrkofader, f. i Athen eller Alexandria (ovisst när), hade länge studerat de hedniske filosoferna, då han, vid mognare år, genom presbytern Pantaenus i Alexandria, gjorde bekantskap med bibeln. Denna bok tillfredsställde hans brinnande törst efter sanningen. Sedan han låtit döpa och prestviga sig, företog han, i afsigt att öka sina kunskaper, resor uti Italien, Grekland, Mindre Asien och Palestina. Derefter bosatte han sig i Alexandria, der han efter Pantaenus blef presby | Clemens Alexandrinus |
Bog of Allen [bågg åv]. Se Allen. Suppl. | Bog of Allen |
Jig [dʃ̇ig], eng., en dans. Se Gigue 2. | Jig |
Kremershof tillhör nu Lettland. * | Kremershof |
Litt.: (sedan 1904, särskildt Genève 1920 och Rom 1923), (1923), Ida Husted Harper, 22), A. M. Holmgren, (1919), (1920) och (1921), samtliga i , Märta Tamm-Götlind, (1920), Olive Schreiner, (1911), Rosa Mayreder, (1910) samt (1923), A. M. Holmgren, ), Gulli Petrini, (1914), samt , utg. af Diakonistyrelsen 1920, 23, jämte myndigheternas utlåtanden därom, 1922), och (Birkagårdens förlag, 1923), G. Linderholm, (1924), Lydia Wahlström, (1922), och Sigrid Leijonhufvud, 24). | |
Seqvaner, en gallisk (keltisk) folkstam, bosatt i transalpinska Gallien, mellan Jura och Saône, i de nuv. landskapen Franche-Comté och Bourgogne. Hufvudstad var Vesontio (Besançon). Seqvanerna, hvilka voro ett sjelfständigt folk, styrdt af egna konungar, lågo i strid med heduerna och nödgades omkr. 70 f. Kr. till sin hjelp inkalla germanerna under Ariovistus. Sjelfva kufvade af dessa, blefvo de liksom öfriga galler lagda under romareväldet af Caesar år 58. | Seqvaner |
Sveriges maskinindustriförening , stiftad 30 jan. 1911, har till ändamål att tillvarataga den svenska mekaniska verkstadsindustriens gemensamma intressen i organisatoriska, handelspolitiska och teknisk-ekonomiska afseenden. Föreningen räknar f. n. (1918) som medlemmar 150 industriella verk, representerande omkr. 35,000 arbetare. Föreningens angelägenheter handhas af en årligen vald styrelse af 9 led. med säte i Stockholm. De löpande göromålen skötas af en af styrelsen utsedd ombudsman. Medlemsafgiften utgår med en grundafgift | Sveriges maskinindustriförening |
Holländsk galiot. upphört omkr. slutet af 1600-talet. Senare förekom under detta namn ett holländskt flatbottnadt tankfartyg, om 50, för att hindra afdriften, och tackladt som galeas med stor- och mesanmast. Den främre masten förde rår och stod tämligen långt från förstäfven. Emedan denna tackling lemnade ett jämförelsevis fritt förskepp, ansågos galioter tjenliga till bombfartyg. Se Bombardergaliot. O. E. G. N. | |
Litt.: E. Wolff, (2:a uppl. 1883), Bayer, Die entstehung der deutschen burschenschaft (2:a uppl. 1886), Kalb, (1892), Schmid, Das wesen der burschenschaft, auf geschichtlichem grund etc. (4:e uppl. 1890), och Heyck, (1902). | |
*Bekker, Elisabeth. Se Rättelser, bd 18, sp. 817. | *Bekker |
Roselius . Se Rosenhelm, J. von. | Roselius |
Valhall. Efter begrafningen dracks graföl eller arföl (se d. o.), hvarvid arfvingarna skiftade qvarlåtenskapen. Jfr Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar, af O. Montelius), H. H. Hildebrand, , och R. Keyser, Nordmändenes private liv i oldtiden. Med kristendomens införande upphörde högläggningen. Bruket att fira graföl har bibehållit sig anda till våra dagar. Efter reformationen hafva i Sverige utfärdats flere förordningar angående begrafningar, | |
Laryngoskopi, med. Se Laryngoskop. Laryngospasm (af grek. lafrynx, struphufvud), med., stämbandskramp hos vuxna. Jfr Laryngism. Laryngostrobosköp (af grek. la!rynx, struphufvud, slrobors, bälte, och skopéifn, se), med., ett af örtel angifvet instrument att iakttaga och studera rörelserna hos stämbanden vid normala och sjukliga tillstånd; äfven användbart för studerande af rörelser hos flera svängande kroppar, t. ex. strängar, stafvar, skifvor m. m. E. St-g. | |
Pastöriseringsapparat (, från K. Holmbergs mek. verkstad i Lund). Genomskärning. pastöriseringsapparater, s. k. , hvilka mjölken får genomströmma under häftig omröring och uppvärmning till 80° C. medelst ånga, som inledes mellan apparatens dubbla plåtväggar. n.J.Dft. Pastös, På st ös (it. pastõso, degig), kallas en målning, om färgen är pålagd saftigt och solidt som hos venezianerna (Tizian), hos Kubens och Rembrandt; ifråga om viner betyder pastös fyllig. | |
Anslagsvinkel. 1. Ett vinkelmått, hvarmed man drager vinkelräta linjer mot ett arbetsstyckes kant, för hvilket ändamål verktygets ena ben är försedt med en framstående kant att lägga emot arbetsstycket (ett anslag). 2. Krigsv. Den vinkel, som kulbanans tangent i anslagspunkten gör med målets yta. (E. N.) | Anslagsvinkel |
Presstelegrambolaget (Ptb) bildades hösten 1919 af ett betydande antal landsortstidningar, hvilka på grund af missnöje med ledningen af Svenska telegrambyrån bröto förbindelsen med denna. Ptb började sin verksamhet 1 jan. 1920, men förenades genom frivillig öfverenskommelse 1 jan. 1922 med T. T., hvarvid Ptb:s aktiegare ingingo såsom delegare i T. T. Redaktionsarbetet i Ptb leddes af redaktör Sven Linde, numera chef för T. T:s inrikesbyrå. | |
Fair isle [fär äjl], en till Shetlandsöarna hörande ö i Atlantiska hafvet, mellan nämnda öar och Orken-öarna. 226 innev. (1871). Spanska armadan led skeppsbrott derstädes 1588. | Fair isle |
Sialidæ . Sp. 309, rad 12 uppifrån står Förhoppningen bör vara Förpuppningen. * | Sialidæ |
Sierra de las Villuercas. Se Guadelupe. | Sierra de las Villuercas |
*Roubaix hade 113,265 inv. 1921. Under Världskriget besattes R. 4 okt. 1914 af tyskarna och förblef sedan i tysk ego ända till 18 okt. 1918, då staden återtogs af engelsmännen. Jfr Världskriget, sp. 170 och 243. H. J–dt. | *Roubaix |
Aversälsumma (jfr A v ers), handelst. Se under Aversione. Aversion, Fr. (Lat. aversio, bortvändande), af sky, motvilja. Aversione 1. Per aversion e, Ital., handelst., på en slump. - Aversionalqvantuml. Aversälsumma, utjämnings summa; summa, hvilken efter en ungefärlig beräkning utbetalas för att qvitta eller utjämna ömsesidiga oklara fordringar. Avertéra (Fr. avertir, af Lat. advértere, vända till), underrätta, tillkännagifva, varna. - Avertissement, | |
Skuggflora. Se Hydrografi. Suppl., sp. 525. | |
Söderström, ett af Mälarens utlopp. Se Norrström. | Söderström |
Arbetsskolor. Se Förbättringsanstalter. | Arbetsskolor |
Granfelt . 1. Axel Fredrik G., finsk universitetslärare och teologisk skriftställare, f. 26 april 1815 i Hausjärvi (Tavastland), d. där 16 jan. 1892, blef student 1832, filos. kand. 1838, teol. licentiat 1844 och adjunkt i teologi 1848, prästvigdes s. å. samt utnämndes 1854 till professor i teologisk dogmatik och moral vid Helsingfors universitet, från hvilket ämbete han 1875 tog afsked såsom emeritus. Han blef teol. doktor 1857 och var medlem af prästeståndet vid landtdagarna, 1863-64, 1867 och 1872. G. | Granfelt |
Kakosyntheton, Grek. (af kakos, dålig, och synthetos, sammansatt), oriktigt sammansatt ord. | Kakosyntheton |
Kaskad (Fr. cascade, af Ital. cascare, falla), vattenfall, i synnerhet ett mindre, bildadt af en bäck eller å, som störtar sig utför terrassvis liggande klippor (jfr Katarakt); konstgjordt pittoreskt vattenfall i en park eller i en trädgård. | Kaskad |
Bi. 1) Språkv. (Neders. bi, T. bei), sammansättningspartikel, som inkom i svenskan redan i midten af 1300-talet. Utom i stå bi (bistå) och några sjömansuttryck (se nedan) bildar han alltid äkta sammansättning: bibana, bifoga, biträde. Stundom fogas denne partikel till ord, som förut äro sammansatta med be: bibegrepp, bibehålla (jfr T. beibehalten) m. fl. Jfr Be. 2) Sjöv. Ligga bi, under storm då sjögången är så hög och brytande, att fartyget ej kan gå fram i den bestämda riktningen hålla fartyge | Bi |
Euforion (grek. Εὐφοϱίων). 1. Enligt sagan son till Akilles och Helena. Han dödades af Zeus’ blixt. Goethe gaf namnet E. åt Fausts och Helenas son i andra delen af . — 2. Tragisk skald i Aten i 5:e årh. f. Kr., son af Aischylos, hvars efterlämnade stycken han uppförde. Äfven skall han med en af honom själf författad tetralogi ha vunnit priset i täflan med Sofokles och Euripides. — 3. E. från Chalkis på Eubea, ansedd lärd och skriftställare i 3:e årh. f. Kr., hvilken dels på vers, dels på prosa behandlad | Euforion |
Politisk indelning. Belgiens 9 provinser delas i 41 arrondissement och 2,572 kommuner. Ordnade efter ytvidd visa de följande förhållanden: Historia. Vid tiden för Cesars galliska krig första gången som Belgiens namn förekommer i historien beboddes landet af ett antal vilda, krigiska stammar, företrädesvis af keltiskt, men delvis också af germanskt ursprung. Det germanska elementet förstärktes sedermera, när frankerna eröfrade landet. Efter Karl den stores död (814) | |
Decandria l. Dekandria (af Grek. deka, tio, och aner, man), bot. 1. Tionde klassen i Linnés sexualsystem. Den omfattar sådana växter, som hafva två-könade blommor med tio fria ståndare i hvarje blomma. - 2. Ordning inom åtskilliga af de klasser i Linnés sexualsystem, till hvilka sådana växter räknas, som hafva en-könade blommor eller tvåkönade blommor med sammanvuxna ståndare. Dithörande växter hafva tio ståndare i hvarje blomma. Dekandrisk, blomma med tio ståndare; i inskr. bem. blomma med tio fria stå | Decandria |
Mensjikov [-kåff]. 1. Aleksandr Danilovitj, furst M., rysk krigare och statsman, f. 1673 (?), var son till en stallknekt, som sedermera blef korpral i Preobrazjenskijregementet. I detta inledde också M. sin karriär, sedan han (enligt en senare tradition) börjat som brödförsäljare. Utan hvarje bildning vann dock tidigt tsarens gunst, och särskildt växte hans inflytande efter Leforts död 1699. Han åtföljde tsaren öfverallt och gick honom städse tillhanda, bl. a. genom bödelstjänst vid streltserupprorets k | Mensjikov |
Hos flytande och gasformiga kroppar uppträder elasticiteten vid hvarje försök till ändring af deras volym; äfven hos fasta kroppar visar sig elasticiteten såsom ett motstånd mot volymändring (se Sammantrycklighet). Hos gaserna är elasticitetskoefficienten lika med deras tryck; i detta fall liksom för vätskor användes ofta uttrycket spänstighet, som eljest vanligen ersatts med uttrycket elasticitet. A. Bi-n. S. A-s. 2. Metr. Med en stafvelses elasticitet menas, att den | |
Kumys (kumiss), en af kirgiserna genom jäsning af stomjölk beredd rusdryck, som på senare tider begagnats som medel mot lungsot. Den äkta kumysen är en hvitaktig, syrlig vätska med en lukt, som påminner om hästens samt en rätt angenäm syrlig smak och en sötmandellik eftersmak, medförande uppstötningar af kolsyra. Jämte stomjölkens alla beståndsdelar innehåller den alkohol och kolsyra. Den friska innehåller 1,65 proc. alkohol, 2,05 proc. fett, 2,2 proc. mjölksyra, 1,2 proc. mjölksocker, 0,28 proc. sal | Kumys |
*Schleppegrell, F. A. Hans staty restes 1892 i Aalborg. | *Schleppegrell |
Ennemoser, Josef, tysk läkare och skriftställare, f. 1787, blef 1819 professor i medicin i Bonn. 1841 bosatte han sig i München, der han vann stort anseende genom de kurer han utförde medelst animal magnetism. Död 1854. Skrifter: Der magnetismus in seiner geschichtlichen entwickelung (1819), Historisch-psychologische untersuchungen über den ursprung und das wesen der menschlichen seele (1824; ny uppl. 1851), Anleitung zur mesmerschen praxis (1852) och Das horoskop in der weltgeschichte (1860). | Ennemoser |
Syréen, Peder Håkansson, teologisk författare, född i Bleking d. 13 April 1776, aflade studentexamen i Upsala och bosatte sig 1802 i Karlskrona, der han lefde såsom bokhandlare. Död 1830. S. utgaf flere religiösa skrifter, som vunno stor spridning i synnerhet bland allmogen. Bland dem må nämnas: Magazin för evangelisk-biblisk kristendom (3 del. 181317), Christelig sångbok, till bruk vid enskild husandakt (1826, 5:te uppl. 1887) och Christelig bönebok, till bruk vid enskild husandakt (1827; 2:dra uppl. | Syréen |
Maragha, stad i persiska prov. Aserbeidjan, 1,5 km. s. ö. om Urmiasjön, består mest af lerhyddor. De enda framstående byggnaderna äro en stor basar och ett offentligt bad. Staden, som har omkr. 15,000 innev., var fordom Hulakus, Djingis-kans sonsons, residens. Bland de lärde, som han der samlade kring sig, var äfven Nasir-eddin, en berömd astronom, åt hvilken han lät bygga ett präktigt observatorium, hvaraf ruiner ännu finnas på en höjd v. om. staden. | Maragha |
Marcère [-sär], Emile Louis Gustave Deshayes de, fransk politiker, f. 1828, gick den juridiska ämbetsmannabanan, invaldes 1871 i nationalförsamlingen, der han slöt sig till venstra centern, och utgaf 1873 en uppseendeväckande broschyr med titel La république et les conservateurs. 187683 tillhörde M. deputeradekammaren, blef i Mars 1876 understatssekreterare i inrikesministeriet samt var MajMars 1879 inrikesminister. 1883 blef han lifstidssenator. | Marcère |
Rane den götiske var en utmärkt höfding i konung Erik Emundssons dagar och nämndes till jarl öfver landet mellan Svinesund och Götaelf. Omkr. år 871 stupade han, och hans hjeltemodigt försvarade jarladöme föll då i norrmännens händer. Kj. | Rane den götiske |
Aitolia. Se Etolien. | Aitolia |
Floris, Frans, en nederländsk målare, hvars egentliga namn var Frans de Vriendt [frint], f. omkr. 1520 i Antwerpen, d. derst. 1570, var den förnämste målsmannen för den riktning inom den nederländska konsten (vid öfvergången från den äldre till den senare berömda skolan), hvilken lät fånga sig af den italienska manierismen. F., som uppträdde med anspråk på att likna Rafael och Michelangelo, fick också af sin samtid namn af , men var i sjelfva verket en ihålig och olidlig manierist, som från de nämnde m | Floris |
Hahn, Johann Michael, tysk teosof, född 1758 i Altdorf vid Böblingen, var son till en bonde. Genom studiet af Böhmes och Oetingers skrifter förmåddes han att uppträda både såsom skriftställare och predikant. Han förkunnade ett nytt, mot den ortodoxa läran stridande, teosofiskt system, som äfven efter H:s 1819 inträffade död räknade en mängd anhängare, de s. k. Michelianerna. H:s skrifter utgåfvos 1819 (i 15 bd). Några af hans andliga sånger äro i bearbetning upptagna i den würtembergska psalmboken. | Hahn |
Informationsofficer, officer, af kaptens eller löjtnants grad (informationskapten, informationslöjtnant), hvilken förordnats att tjänstgöra såsom lärare i de vid artilleriregementena och Fortifikationen befintliga läroverk (se Informationsverk) eller i de vid k. Flottan befintliga underbefäls- (och min-) skolor. - Informations-underofficerare, en vid undervisningen i ofvannämnda läroverk biträdande underofficer. | Informationsofficer |
Gäddnate, bot. Se Potamogeton. | Gäddnate |
Jägerian . Se Jäger, Gustav, sp. 359. | Jägerian |
Då tillgångarna sådant medge, vill sällskapet genom understöd främja forskningar, afsedda att fördjupa kännedomen om Sveriges natur och folk. 24 nov. 1917 hade sällskapet sin första ord. sammankomst i Stockholm. Dess förste ordf. är Linnéättlingen professor T. Tullberg. | |
Bunsens fotometer, fys. Se Fotometer. | Bunsens fotometer |
Lysvik , socken i Värmlands län, Fryksdals härad. 20,183 har. 3,424 inv. (1910). Annex till Fryksände, Karlstads stift, Fryksdals kontrakt. En utsikt vid L. finnes framställd å fig. till art. Fryken. | Lysvik |
Egarhypotek, jur. Den egentliga uppgiften för hypotek liksom för annau panträtt (se d. o.) är att för en fordran bereda säkerhet i någon gäldenären eller annan person tillhörig egendom (eller rättighet). Om rättsreglerna ang. panträtt vore uteslutande inriktade på att nå detta syfte, skulle icke någon panträtt kunna existera utan en fordran, för hvilken den hade att bereda säkerhet. Så är dock icke förhållandet. Särskildt beträffande inteckning |