text
stringlengths 5
565
| headword
stringlengths 0
67
|
|---|---|
Ris , Oryza L., bot., ett grässläkte med ett fåtal arter i tropikerna. Från roten uppskjuter en mängd strån, som hos olika arter nå en höjd från 0,60 m. till 3 m. Bladen äro långa och smala, vippan utbredd, gles, med grenarna lutande, då fröna äro mogna. Frukten () är sammantryckt, innesluten inom agnar (undantagandes de agnskallösa afarterna). Den viktigaste arten, O. sativa L. (se fig.), är ursprunglig i Asiens varmare delar och sedan 2,800 år f. Kr. odlad i den största utsträckning och i mer än 5 | Ris |
In flagranti (lat.; se Flagrant), jur., på bar gärning, säges en förbrytare träffas, då han öfverraskas vid själfva utförandet af brottet. I äldre tider medförde ett sådant förhållande rättsliga verkningar i flera afseenden. Vid många brott egde målseganden i dylika fall en rätt att själf hämnas å förbrytaren, hvilken rätt var honom förmenad under andra förhållanden. Ofta blef ock straffet för brottet i så fall betydligt svårare än eljest, hvilket man förklarat därmed, att endast utsikten till ett synnerlig | In flagranti |
Kolsvafla används vid framställning af konstsilke. Se äfven Xantogensyror. För att befria herbarier från insekter används nu koltetraklorid i st. f. den illaluktande kolsvaflan. Jfr Elektrokemisk industri. Suppl., sp. 561. | Kolsvafla |
Försvarsväsendet ombildades i viss mån genom och såsom en följd af militärlagen 21 sept. 1905 med ändringar af 1907. Allmän värnplikt gäller från 20 till 45 års ålder; tjänstetiden upp- delas i l år i tjänstgöring (2 år vid flottan), 9 år i arméns reserv, 10 år i nationalgardet och 5 år i territorialgardet. Omkr. 23,000 man, inberäknadt frivilliga, inställas årligen i hären, 5,000 i flottan; värnskatt för befriade. Hären utgöres af 5 divi- sioner, hvarje division med 4 tvåbataljoners infan- | |
Howard [ha͡uəd], Luke, en af meteorologiens grundläggare, f. i London 1772, d. 1864, egde en kemikalieaffär, men idkade äfven, till en början, botaniska studier och höll 1800 i Linnean society en föreläsning om sina mikroskopiska undersökningar af olika slag af pollen (intagen i sällskapets , VI). Sedermera egnade han sig företrädesvis åt klimatologiska iakttagelser. Från honom härrör den sedan allmänt antagna indelningen af och benämningen på moln: cirrus, cumulus, stratus, nimbus och olika mellanfor | Howard |
Dry [dräj], Eng., torr, om sådant vin, i hvilket allt sockret blifvit sönderdeladt genom jäsningsprocessen. | Dry |
Minna von Barnhelm, berömdt lustspel af G. E. Lessing, uppf. i Stockholm f. g. 1793. * | Minna von Barnhelm |
Svaneke , stad på östra kusten af Bornholm. 1,318 inv. (1916). S. är byggdt på tre klippor alldeles vid hafvet, och husen bilda därför ej gator. Invånarna lefva af fiske, sjöfart och skepps-byggeri. Ett minnesmärke öfver J. N. Madvig, som föddes 1804 i S., restes 1874. E. Ebg. | Svaneke |
Rhodesia [råudisiə], brittiskt kolonialområde i södra Central-Afrika, hvilket 1895 fick detta namn efter Cecil Rhodes (se d. o.). Det begränsas i s. af Transvaal och protektoratet Betsjuanaland (gränsen utgöres delvis af Limpopo och dess biflod Shashi) och Tyska Sydväst-Afrika, i v. af det portugisiska Angola (gräns delvis Sambesi) och Belgiska Kongo (gräns delvis Luapula), i n. af Tanganjika och Tyska Öst-Afrika samt i ö. af protektoratet Njassaland och Portugisiska Öst-Afrika. Arealen är 1,138,500 kvk | Rhodesia |
Umbelliferae (af lat. umbella, parasoll), Umbellater, Umbellatæ, Umbelliferer, Flockblomstriga, Flockväxter, Parasollväxter, bot., en egendomlig, till serien Umbelliflorce hörande växtfamilj, hvars blomställning, en , liknar i någon mån en parasollställning. Alla hithörande växter äro örter, de flesta af medelstorlek, hållande sig under eller omkr. l m. i höjd; vissa släkten, i synnerhet inom grupperna Ferulinæ och Tordyliinæ, uppnå dock en höjd af 3-4 m. Roten är en en- eller flerårig pålrot | Umbelliferae |
Christensen (sp. 251), H älf d an, var 1911 -23 chef för Nationaltheatret i Kristiania. Christensen, Arthur Emanuel, dansk orientalist, f. 9 jan. 1875 i Köpenhamn, blef filos, doktor 1903, företog 1914 en studieresa till Persien och utnämndes 1919 till professor i iransk filologi vid Köpenhamns universitet. Bland skrifter märkas Örnar Khaijäms Rubåijåt. En Utter förhistorisk undersögelse (gradualafh., 1903), Recherches sur les Rubäiyät de Omar Khayydm (1904), Muhammedanske digtere og tcenkere | |
Kamaraderi (fr. camaraderie)} eg. kamratskap; litterärt kotteriväsen. | Kamaraderi |
Älghammar (Elghammar), egendom i Björnlunda och Gryts socknar, Södermanlands län, omfattar 8 mtl med 1,847 har areal, hvaraf 487 har åker och 1,360 har skog och 725,000 kr. tax.-värde (1922). Hufvudbyggnaden, vid Lekvattnet (25 m. ö. h.), ö. om Båfven, är ett slott i empirestil, hvars på en terrassartad underbyggnad hvilande, med 6 väldiga joniska kolonner prydda två våningars midtparti något springer fram och krönes af en tympanongafvel med ätten von Stedingks vapen och devisen (efter fädrens sed). | Älghammar |
A vista (it.). 1. Mus. Vid första påseendet, från bladet. Jfr À livre ouvert, A prima vista och À vue. 2. Hand. Vid uppvisandet (af en växel). | A vista |
Demiteinte [dmitä̃t], fr. (af demi, half-, och teinte, färg), halfskugga, mellanfärg. | Demiteinte |
Gaertn. f. (f. = lat. filius, son), vid växtnamn förkortning för tyske botanisten | Gaertn. f |
Blåkulla (har antagits vara ett slags försvenskning af tyska Blocksberg (se d. o.), enligt folksägnen satans hemvist, dit häxorna (trollpackorna) företrädesvis under skärtorsdagsnatten troddes begifva sig för att fira en stor fest, från hvilken de återvände på påskdagsmorgonen. Flera ställen hafva betecknats med benämningen Blåkulla. Ryktbarast är ön Jungfrun i Kalmar sund, hvilken ock från gammal tid är känd såsom en offerplats för sjöfarande. Häxorna troddes rida till Blåkulla på en löfruska, en ugnsg | Blåkulla |
Arbetare-akademi (N. arbejderakademie). Se Arbetareinstitut. Suppl. | Arbetare-akademi |
Hos västgermanerna var på Tacitus tid fylkestinget ensam innehafvare af statsmyndigheten (republikanskt statsskick). I fylkets underafdelningar (se om dessa Gau, Hundare och Härad) funnos folkvalda föreståndare för dessas ting (ty äfven de hade sådana, men med blott lokal befogenhet), och dessa föreståndare (Tacitus principes, höfdingar) synas här tillsammans utöfvat ledningen af fylkestinget. Endast vid krig valdes en gemensam höfvitsman, hertig (hos Tacitus dux). Hos nord- | |
*Danviks hospitalshemman. 1911 gjordes af hemmansegare i Stockholms och Uppsala län framställnimgar till K. M:t om upphäfvande af den rätt till räntor, rekognitionsafgifter och andra afgälder, som sedan gammalt tillkommit Danviks hospital från såväl till skatte försålda som under ständig städje- och besittningsrätt upplåtna Danvikshemman och -lägenheter, hvilken rätt innebure en orättvis dubbelbeskattning af svensk jord. Med anledning däraf har Kammarkollegium i yttrande till regeringen 1922 påtalat de icke rimliga afgi | *Danviks hospitalshemman |
Nils Nilsson, i senare historiska arbeten omtalad med binamnet Silenius, borgmästare i Stockholm, oppositionsman under drottning Kristinas regering, hade rest i utlandet samt var väl öfvad i bokliga konster och »andra lofliga excertier», då han valdes till »rådsförvandt» (rådman) i Stockholm. 1651, då adligt sköldebref utskrefs för honom, hade han några år varit borgmästare och uppgifves hafva »i kort förvekne tid» fått sig anförtrodt vicepresidentsämbetet i Åbo. Hans tilltänkta upptagande i det adliga stånd | Nils Nilsson |
*Nausea. Se Sjösjuka. | *Nausea |
Palmskiöld (Palmschiöldh), adlig ätt, härstammande från häradsskrifvaren i Åkers och Selebo härad i Södermanland Lars Eriksson, f. 1584, d. 1620, hvars son Erik Larsson Runell (se P. 1) jämte sin son Elias Runell (se P. 2) adlades 1681 under namnet P. Släkten utdog med den sistnämnde 1719. 1. Erik Runell-P., arkivman, f. 7 okt. 1608 å Runsö, Öfverselö socken, Södermanland, d. 4 juni 1686 i Stockholm, blef student i Uppsala 1625, kanslist i Riksarkivet 1631, aktuarie 1641 och sekreterare (eller ), d. v. | Palmskiöld |
Schäfers metod för konstgjord andning (se d. o., sp. 858). | Schäfers metod |
Nylander, William, dog i Paris d. 30 Mars 1899. | Nylander |
Det är företrädesvis i två olika riktningar, som en sådan förändring kan spåras. Å ena sidan synes det gamla traditionella strejkvapnet, den öppna konflikten, börja utbytas mot , de hemliga stridsmetoderna, bojkotten och arbetsgifvarregistret, hvarigenom sådana företag, som icke uppfylla de fordringar, som arbetarorganisationerna framställa, beröfvas sin arbetskraft, utan att öppen arbetsinställelse tillgripes. Dessa metoder ha framkommit dels på | |
Franko Chvojnicky, pseudonym. Se Sasinek, F. | |
Nebelong . 1. Nils Sigfred N., dansk arkitekt, f. 14 okt. 1806 i Köpenhamn, d. 9 okt. 1871, genomgick konstakademien, fick 1839 resestipendium, erhöll efter sin hemkomst 1843 i uppdrag att restaurera Ribe domkyrka, blef 1855 medlem af akademien och 1863 stadsarkitekt i Köpenhamn efter Malling. N. utförde en mängd arbeten, i synnerhet i landsorten, men fick därvid mera tillfälle att lägga i dagen sin stora tekniska duglighet än sitt konstnärssnille. Han byggde fyrtorn och fängelser och ombyggde förtjänstf | Nebelong |
Nisima (Neesima), Joseph Hardy, japansk främjare af kristendom och undervisning, f. 12 febr. 1843 i Yedo, d. 23 jan. 1890, tillhörde en samurajfamilj, begaf sig trots förbudet för unga japaner att lämna fosterlandet till Amerika, där han blef döpt och tjänstgjorde som tolk vid den stora japanska beskickning, som 1871-73 reste i Amerika och Europa. Han studerade därunder Västerlandets skolväsen och skref därom en afhandling, som blef grundvalen för ordnandet af Japans hela undervisningsväsen. Han inrät | Nisima |
Arnault [arnå]. 1) Antoine Vincent A., fransk skald, kallad det första kejsardömets tragiker, föddes i Paris 1766. Han deltog i sitt lands och sin tids politiska strid, innehade någon titt höga ämbeten, vistades en annan tid i landsflykt och dog 1834 i Godeville nära Havre, allmänt aktad af alla partier för sin ädla karakter. A. framträdde 1791 med sorgespelet Marius à Minturnes, som väckte ett ovanligt bifall. Bland hans öfriga tragedier märkas Lucrèce (1792), Cincinnatus (1793), Les Vénitiens (1199) | Arnault |
Bistouri, Fr., kirurgiskt instrument. Se Bisturi. | Bistouri |
Spis, ursprungligen och rättare spisel (egentl. spishäll, d. v. s. häll, hvarpå man tillreder spis, föda), benämning på eldstad, som användes till matlagning. Fordom voro spisarna, som då äfven afsågo värmning af bostaden, såsom fallet ännu är mångenstädes på landsbygden, öppna samt utgjordes af ett muradt fotstycke, på hvilket elden brann, och ett ofvanför detta beläget rökfång. Kring den öppna brasan, hvars värme genom strålning endast i ringa grad uppvärmde luften i rummet, samlades familjens medl | Spis |
Tjärhandelskompanierna i Sverige. Genom den snabba utvecklingen af sjöfarten i vestra Europa under förra delen af 1600-talet stegrades afsättningen af beck och tjära i hög grad. För att ytterligare befordra denna handel beslöt man i Sverige att i öfverensstämmelse med tidens merkantila åsigter lemna rättigheten att utskeppa dessa varor till ett slutet bolag. Borgerskapets invändningar lemnades utan afseende, och d. 31 Mars 1648 utfärdades oktroj för det Norrländska tjärhandelskompaniet, hvilken skulle gälla i 20 år. | Tjärhandelskompanierna |
Alsikeklöfver, Trifolium hybridum L., bot., en klöfverart, som fått sitt namn af Alsike socken, der denna växt först anmärktes. Se Klöfver. S. A. | Alsikeklöfver |
Benzelius, Erik d. y. (Erici), ärkebiskop, f. i Upsala d. 27 Jan. 1675, var en af de lärdaste och verksammaste män Sverige någonsin egt, den mest utmärkte af hela sin frejdade slägt. Under faderns öfverinseende var den bekante Laur. Molin, sedermera domprost, hans förste lärare; den andre var D. Gadd, sedan lektor i Strengnäs. Till B:i utbildning bidrog jämväl umgänge med den lärde Sparfvenfeldt, äfvensom besök vid främmande universitet och hos utländska lärde. Sönerna af ärkebiskop Erik B. d. ä. fingo nä | Benzelius |
Lais, namn på två berömda forngrekiska hetärer (se d. o.). Den äldre lefde under peloponnesiska kriget (431404 f. Kr.) i Korint och räknade bland sina många beundrare äfven filosofen Aristippos. Den yngre, en dotter af Timandra, Alkibiades trofasta väninna, och född i Hykkara på Sicilien, kom vid sju års ålder till Korint, der målaren Apelles skall hafva varit den förste, som fäste uppmärksamhet vid hennes gryende fägring. Hon följde sedermera en viss Hippolochos eller Hippostratos till Tessalien, de | Lais |
Crivelli , Carlo, italiensk historiemålare (venezianska skolan), f. mellan 1430 och 1440 i Venezia, var verksam därstädes 1468-93. Påverkad af de dekorativa elementen i arbeten ur de muranska och padovanska skolorna, skapade C. ett nytt målningssätt, i det att han, understödd af ett fint färgsinne, i sina i tempera utförda altarmålningar utbildade ett slags tapet- och glasmåleristil, öfverlastande sina bilder med sirligt återgifna, lysande accessoarer, bl. a. genom frikostig användning af guld, som han i | Crivelli |
Gengärd, förv., urspr. sammanskott af lifsmedel i landsorten vid konungens besök eller biskopens och landshöfdingens resor. Sedan fick ordet ungefär samma betydelse som gärd (se d. o.). Jfr Alsnöstadgan. Kbg. | Gengärd |
*Seja har en längd af 1,158 km. och är segelbar 693 km., från Giljuis mynning. Dess flodområde beräknas till 222,745 qvkm. | *Seja |
Davy-medaljen [dēvi-], en af Royal society i London utdelad medalj, stiftades genom testamente af den ryktbare kemisten Sir Humphry Davy. En eller två medaljer utdelas årligen för de vigtigaste kemiska forskningar, som under de närmast föregående åren gjorts i Europa eller det engelsktalande Nord-Amerika. Endast en gång har medaljen tilldelats svensk man (prof. P. T. Cleve, 1894). | Davy-medaljen |
Karapanos, grekisk fornforskare, f. 1840 i Arta i Epiros, har gjort sig bemärkt hufvudsakligen genom återfinnandet och uppgräfvandet af den gamla orakel-orten Dodonas ruiner, för hvilken upptäckt han redogjort i ett större verk, Dodone et ses ruines (1878). A. M. A. | Karapanos |
Eastwick [istoick], Edward Backhouse, engelsk orientalist och diplomat, f. 1814, var en lång tid i engelsk-ostindiska kompaniets tjenst samt utnämndes 1859 till undersekreterare i departementet för Indien och 1860 till legationssekreterare vid persiska hofvet, i hvilken egenskap han deltog i flere vigtiga missioner. 1863 bosatte han sig i England. Skrifter: Sindhi vocabulary (1843; i Transactions of the Bengal asiatic society), Hindustani grammar (1847; 2:dra uppl. 1858), Dry leaves from young Egypt (18 | Eastwick |
Carignano [-rinjanå], stad i den italienska prov. Turin, vid Po. Omkr. 7,500 innev. Staden är bekant för sina konfityrer. Från C. härstammar Italiens nu regerande konungafamilj, som tillhör det furstliga huset Carignan-Savojen. | Carignano |
Mesfåglarna, Paridæ, zool., bilda en familj inom ordningen Passeriformes och fåglarnas klass. De ha tarserna på främre sidan till större delen täckta af flera skilda plåtar. Näbben är växlande till formen, än kort och konisk, än längre, stundom rak, stundom böjd. Underkäkens kanter äro icke skarpa och inböjda. Smällpennorna äro 10 till antalet. Dessa fåglar, som äro af ringa kroppsstorlek, ha flygförmågan icke synnerligen utbildad, men kunna merendels hänga, klänga och klättra med mycken skicklighet i träd | Mesfåglarna |
M. S. , i latinska inskrifter förkortning för memoriæ sacrum, helgadt åt minnet (af någon). | M. S |
Ardoye [ardωa], stad i belgiska prov. Väst-Flandern. 6,621 inv. (1920). A. är knutpunkt på järnvägen LichterveldeThielt och har stora väfverier. Ardsjisj. 1. (Rum. Curtea de Arges 1. endast Arges.} Stad. Af A:s i hufvudarbetet omnämnda Ardsley-Arensburg 270 Den märkliga kyrkan i bysantinsk stil i Arges. Arges 1. Argesul.) Flod, som upprinner på ber- get Negoi, 2,336 m. ö. h. Längden är 256 km., och de viktigaste bifloderna äro Dàmbovita, fr. v., samt Néjlov, fr. h. Under Världskriget stod 30 nov | Ardoye |
Brito, Bernardo de, portugisisk historieskrifvare. Se Portugisiska literaturen, sp. 63 och 65. | Brito |
Postament (af lat. ponere, ställa), det, hvarpå något ställes, fotställ, t. ex. för en kolonn, en vas, en staty. Postamentet har oftast form af en kort, fyrkantig pelare och består, liksom denna, ej sällan af bas (sockel, fotgesims), stam och kapitäl (kransgesims). Jfr Piedestal, Plint och Sockel. | Postament |
Staraja Ladoga. Se Novaja Ladoga. | Staraja Ladoga |
*Boda. 1. Socken i Kopparbergs län, tillhör nu Rättviks tingslag. 13,356 har. Boda, skyddshem för gossar, i Torps socken, Medelpad, upprättadt 1904 af Västernorrlands läns landsting, har plats för 30 elever, som förutom i vanliga folkskolämnen undervisas i jordbruk, ladu- gårds- och trädgårdsskötsel samt slöjd. Till hem- met höra omkr. 50 har öppen jord och 85 har skogs- mark med ett fastighetsvärde af omkr. 120,000 kr. (1917). - I närheten ligger Västernorrlands läns sinnesslöanstalt, med ett 70-tal | *Boda |
Bärkraft l. Bärförmåga, fys. Bärkraften hos en magnet uppmätes genom den tyngd, som, upphängd under ankaret, nätt och jämt förmår lösslita detsamma från magneten. Innan man undersöker bärförmågan hos en magnet, bör ankaret frånslitas flera gånger, emedan det öfverskott af kraft, som magneten alltid får vid magnetiseringen, endast på detta sätt kan frånskiljas och man således annars, i stället för ett konstant värde på bärförmågan, skulle få värden, som aftaga för hvarje gång försöket upprepas. Bärkrafte | Bärkraft |
Jättendal, socken i Gäfleborgs län, Bergsjö och Forsa tingslag. 9,884 har. 1,339 inv. (1909). Annex till Harmånger, Uppsala stift, Hälsinglands norra öfre kontrakt. | Jättendal |
Åtskilliga teologer hafva förfäktat läran om en vilkorlig odödlighet, eller att endast de menniskor, som på jorden utvecklats till sant andligt lif, skola fortlefva efter döden, men de öfriga förintas. Denna åsigt omfattas af adventisternas sekt. Chiliasmen (läran om det tusenåriga riket) undertrycktes inom den katolska kyrkan efter montanismens besegrande och förkastades af reformatorerna, men framträdde åter, i en mildrad form, i den äldre pietismen (Speners hopp | |
Travertin (it. travertino, förvrängn. af lat. lapis tiburtinus), geol., en som byggnadssten använd, flerstädes i mellersta Italien förekommande, pipig eller hålig, vanligen gulhvit kalksten af samma ursprung som kalktuff. Stenen är i lufttorrt tillstånd hård och motstår förträffligt luftens, men ej eldens åverkan. Stora brott finnas vid Tivoli, det forna Tibur; däraf stenens namn. Flera af Roms praktbyggnader, bl. a. Peterskyrkan, äro uppförda af travertin, likaså Colosseums yttermur. E. E. | Travertin |
Sandpump. Se Borrmaskiner. | Sandpump |
Sundblad , Knut, ingenjör, industriman, f. 15 sept. 1853 i Kjula, Södermanlands län, studerade vid Falu bergsskola 1877-78. Redan 1872 anställdes han vid Stora Kopparbergs bergslag, i början som bruksbokhållare och tjänsteman vid hufvudkontoret i Falun, därefter som förvaltare 188690 vid Korsa bruk och 18901907 vid Skutskär, hvarest under hans ledning anlades såväl sulfit- som sulfatfabriker. 190718 var S. verkst. direktör vid Wifstavarfs a.-b., hvars nydaning till ett af landets främsta träförädl | Sundblad |
Convallaria, Konvalje, bot., växtslägte af nat. fam. Liliaceae, kl. Hexandria L., ordn. Monogynia. I Skandinavien växa fyra arter, som mest förekomma i lunder och på stenbunden mark. Bland dem intager C. majalis, den allmänt omtyckta liljekonvaljen eller majliljan, främsta rummet, till följd af sina rent hvita blomklockor, som sprida en ljuf doft i lunderna, straxt efter det dessa iklädt sig sin vårskrud. Ordet liljekonvalje är bildadt af växtens gamla botaniska namn Lilium convallium (). P. M. L. | Convallaria |
Langhans. 1. Karl Gotthard L., tysk arkitekt, f. 1733, d. 1808, var från Schlesien, der han också efter fullbordade resor och studier var anställd och utöfvade sin konst. Han byggde i Breslau palats och kyrkor samt stadens börs, hvarefter han kallades till Berlin och utförde der efter 1793 den bekanta Brandenburgerthor, hvilken då betraktades såsom en pånyttfödelse af den äkta klassiska konsten och byggd efter mönstret af Athens Propyléer. Oaktadt de stillösa pelarna (af ett slags dorisk-toskansk ordning | Langhans |
Taylor [te͡ilə], Nathaniel William, amerikansk teolog, f. 1786 i New Milford, Connecticut, d. 1858, tillhörde kongregationalisterna och medverkade till att göra dessa till den ledande denominationen i Förenta staterna i fråga om teologisk bildning. Som kongregationalist af gamla stammen representerade han sträng kalvinism. Från 1822 till sin död var han professor i didaktisk teologi vid Yale och verkade skolbildande. Dock utgaf han föga teologisk vetenskap; mest spridda blefvo hans Practical sermons ( | Taylor |
II. Snår, parallellgrupper till alla de föregående. Särskildt hårdbladssnår spela i sommartorra subtropiska områden vanligen en större roll än motsvarande skogar. III. Ris-(dvärgbusks-)formationer spela framför allt i tempererade och kalla områden en mycket stor roll. De bestå väsentligen af låga mattor af ris (dvärgbuskar), med eller utan ett bottenskikt af lafvar eller mossor. Parallellgrupper till de ofvan anförda skogsformationsgrupperna kunna här ej urskiljas, däremot skiljer man mellan | |
Delegera (lat. delegare), afsända med uppdrag; befullmäktiga. — Delegerad (lat. delegatus) fullmäktig, ombud. Jfr Delegation och Legat. | Delegera |
Pomp (lat. pompa, grek. pompē, högtidligt fest- eller sorgetåg), ståt, praktfulla ceremonier, grann utrustning, storartad prakt; ordprål. svassande, högtrafvande. Pompadour [pSpadõr], JeanneAntoinette Poisson, markisinna de P., Ludvig XV:s mä-tress, f. 29 dec. 1721 i Paris, d. 15 april 1764 i Versailles, antecknades vid dopet som äkta dotter till Francois Poisson, en af hertigens af Orleans Pompaelo-Pompejansk stil 1336 hofbetjänte, och dennes hustru, men ansågs vara oäkta dotter till generalfö | Pomp |
Galoner (Fr. galons, trol. af samma ursprung som gala, se d. o.), mer eller mindre breda band af guld- eller silfvertråd, hvilka i synnerhet begagnas på uniformspersedlar. Galonera (Fr. galonner), besätta med galoner. | Galoner |
Friendly societies [frendli sosåYitis], eng. (), i Storbritannien benämning på sjuk- och begrafningskassor och dylika föreningar för inbördes bistånd. | Friendly societies |
Dessa tre slag af astronomiska år äro sinsemellan olika. I första fallet beskrifver jorden fulla 360°. Emedan dagjänmingspunkterna årligen förflytta sig 50, från ö. mot v., således i motsatt led till jordens rörelse, är det tydligt, att jorden, då den nästa gång inträffar på en af dessa punkter, ej kan hafva beskrifvit 360° omkring solen, utan endast 360°-50,. Perihelium och aphelium förändra årligen sitt läge med 11, i riktning från v. till ö. När därför jorden har | |
Sacchetti [sakketti], Franco, italiensk författare, f. omkr. 1335 i Florens, d. omkr. 1400, af bemärkt släkt, religiös och redbar, åtnjöt stort anseende inom samhället och hedrades med många förtroendeuppdrag. Han författade en samling Sermoni evangelici, hållna i den då öfliga predikostilen, en rikhaltig Canzoniere af mångskiftande innehåll och en profkarta på den tidens alla lyriska diktformer samt de på florentinskt talspråk berättade Trecento novelle, af hvilka ett flertal utgör drastiskt tecknade ve | Sacchetti |
*Horsens tillhör Aarhus amt och hade 27,588 inv. 1921. Bland nya byggnader märkas museibyggnaden (1915) i Karoline Amalielund, kommunehospitalet (190608), med epidemi- och tuberkulossjukhus, en teater (1909), tullhuset (1913), m. m. Hamnen fördjupades 1914 till 6,3 m. djup, 1920 delvis till 7 m. P. E-t. *Horsetzky, Adolf, edler von Horn-thal, afgick 1908 från aktiv tjänst, ingick under Världskriget i tjänst såsom chef för den nybildade 26:e armékåren, hvars bedrifter i krigets slutakt han skildrat i ar | *Horsens |
Stoppningsrätt. Se Stoppage in transitu. | Stoppningsrätt |
Landskapsnämnd på Åland. Se Åland, sp. 988. | Landskapsnämnd |
Till sitt väsen anses sjukdomen vara en inflammation i de perifera nerverna. Den företer tvenne former: en paralytisk, karakteriserad af förlamning och atrofi, företrädesvis af nedre extremiteternas muskler, och en ödematös form med vattensvullnad i olika organ. Någon egentlig temperaturstegring förekommer ej. Förloppet är mycket oberäkneligt, stundom några dagar, i andra fall månader. Dödsorsaken är i regel hjärtförlamning. Uppgifterna om dödligheten | |
Gröning , ett flerstädes i Sverige brukligt namn på vanliga gulsparfven. Jfr Emberiza. | Gröning |
Bollweiler [bållvajler], by i Elsass, vid järnvägen BaselStrassburg. 1,197 inv. (1900). Bomullsväfveri. Slottet B. därstädes kom 1649 i den livländsk-svenske generalen Reinhold von Rosens (se d. o.) ego såsom baroni och blef 1739 markisat. | Bollweiler |
Stimmer, Tobias, tysk målare och sylograf, född i Schaffhausen 1539, död i Strassburg 1582, började sin konstnärsbana med fasadmålningar på åtskilliga byggnader i Schaffhausen, Frankfurt och Strassburg, men målade senare äfven porträtt i Hans Holbeins art, hvilka reproducerades genom träsnitt. Han var en fin tecknare, och hans illustrationer till Titus Livius, Flavius Josephus m. fl. arbeten stodo i högt anseende. Rubens satte högt värde på hans 1576 utgifna bildbibel. Äfven hans bröder Christoph och | Stimmer |
Positivus (Lat.; eg. satt, bestämd, med underförstådt gradus, grad), gramm., kallas den grad eller form, som ett adjektiv eller adverb har, när den deri uttryckta egenskapen tillkommer ett subjekt (föremål, föreställning, handling eller egenskap) utan jämförelse med andra föremål, som också kunna ega egenskaper af samma art, d. v. s. genom positiven uttryckes en egenskap utan hänsyn till samma egenskaps förekomst i andra fall. Positiven är adjektivets grundform. Man är van att kalla den en grad i den böj | Positivus |
När en elektrisk ström genomgår ett Voltas element, utfälles på den positiva elektroden (koppar) vätgas, och denna förändrar elektromotoriska kraften mellan kopparn och syran, så att strömmen snart upphör. Elementet blir polariseradt (jfr Polarisation) och kan först efter en stunds hvila åter leverera en kortvarig ström; elementet .är inkonstant. Genom tillsats till elektrolyten af ämnen, som ingå kemisk förening med den utfällda vätgasen, hindras denna att samla sig i nå|õn aisevärd | |
Halmstad . 1. Härad i Hallands län, ingår i Hallands läns södra domsaga och i dels Halmstads, dels Laholms fögderi samt omfattar socknarna Kinnared, Öfraby, Holm, Söndrum, Vapnö, Harplinge, Steninge, Getinge, Refvinge, Slättåkra, Kvibille samt delar af Enslöf och Torup. 56,492 har. 16,044 inv. (1907). 2. Kontrakt i Göteborgs stift, omfattar följande elfva pastorat: Drängsered och Krogsered; Vessige och Askome; Abild; Årstad och Asige; Slöinge och Eftra; Getinge och Refvinge; Harplinge och Steninge; Sönd | Halmstad |
Kyrkliga förhållanden. Staden omfattar 6 stadsförsamlingar (med inom parentes angifvet invånarantal vid 1911 års slut): S:t Petri (14,389), Caroli (16,880), S:t Pauli (24,633), S:t Johannes (28,172), Garnisonsförsamlingen (654) och V. Skräflinge (4,991). Från 1319, då S:t Petri kyrka grundlades, omfattade S:t Petri förs. hela staden; 1693 tillkom Caroli l. Tyska församlingen (hvars kyrka uppfördes 1686-1693), till hvilken från början hörde endast i staden boende tyskar (tysk gudstjänst | |
Ertemark . Se Ärtemark. | Ertemark |
Koch , Karl Heinrich Emil, tysk botanist, f. 1809, d. 1879, blef 1836 e. o. professor i Jena och verkade från 1847 vid universitetet i Berlin, från 1859 äfven som professor vid landtbruksakademien därstädes, hvarjämte han 184972 var generalsekreterare i föreningen för trädgårdsskötselns främjande inom de preussiska staterna samt 185872 utgaf denna förenings tidskrift, Wochenschrift für gärtnerei und pflanzenkunde. Utom flera arbeten, till hvilka hans 183644 företagna resor i Kaukasustrakterna lämnade | Koch |
Biala. 1. Liten gränsflod mellan Galizien och österrikiska Schlesien, upprinner på Beskiderna och utfaller i Weichsel. 2. Biflod fr. h. till Dunajec, som flyter till Weichsel. B. uppflyter på Karpaterna och utmynnar vid Tarnow i Galizien. 115 km. lång. 3. Stad i det forna hertigdömet Auschwitz i österrikiska Galizien, vid floden Biala, på gränsen till Schlesien. Betydlig ylleindustri. 8,257 inv. (1900). 4. (Ry. Bjela) kretsstad i rysk-polska guvern. Siedlce, vid floden Krzna. Omkr. 15,000 inv. Stor | Biala |
Half (namnet identiskt med runstenarnas Haþu-wolafr, ) var en af Norges mest berömda sjökonungar i fornsagan, Hans krigare, Halfs rekkar (d. ä. Halfs kämpar), måste underkasta sig stränga lagar. När H. under ständiga segrar svärmat omkring på vikingatåg i aderton år, kom han hem till Hordaland, där hans styffader, Asmund, under tiden fört regeringen. Asmund tog väl emot H., svor honom trohetseder och bjöd honom och hälften af hans följe att gästa hos sig, men innebrände eller nedhögg dem, så när so | Half |
Schartau, Henrik, prest, teolog, föddes d. 27 Sept. 1757 i Malmö, der fadern var rådman. Han blef student i Lund 1771, filos. kandidat 1774 och magister 1778 samt prestvigdes 1780. År 1783 utnämndes han till pastorsadjunkt i Söfde och Blentarp, 1785 till andre stadskomminister i Lund och 1793 till förste stadskomminister derstädes, med St. Råby och Bjellerup såsom prebende. Han blef prost 1800, deltog såsom ombud för Lunds stifts presterskap i valriksdagen i Örebro 1810, blef kontraktsprost i Torna härad | Schartau |
Jähns, Friedrich Wilhelm, tysk musiker, f. 1800 i Berlin, der han 1845-70 ledde en egen sångförening och 1849 blef k. musikdirektör, 1870 professor samt 1881 lärare vid Scharwenkas konservatorium. J. har i synnerhet gjort sig förtjent om Webers minne, i det han samlat en mängd weberska verk, bref m. m. samt på grundvalen deraf utarbetat en tematisk katalog, K. M. v. Weber in seinen werken (1871), och en biografisk skiss, K. M. v. Weber (1873). A. L. | Jähns |
Davids , Th. W. Rhys, dog 27 dec. 1922 i Chipstead. | Davids |
Sannaga , flod. Se Sanaga. | Sannaga |
Automobilism, automobilåkningen betraktad såsom sport eller modriktning. | Automobilism |
Sumatur (förkortadt S.), Lat., må tagas (på recept). | Sumatur |
Jordvall, jur, en af jord uppkastad vall, hvilken tjenar till inhägnad af egor, utgör en klass af de laga hägnader, hvilka finnas angifna i k. förordn, d. 31 Jan. 1815. Enligt denna skall jordvall, för att kunna såsom laga hägnad anses, ega en höjd af 2 3/4 alnar (1,63 m.), som räknas antingen från jordytan eller, om dike finnes vid vallens kant med en bredd upptill af minst 3 alnar (1,78 m.), från dikets botten. I höjden får inräknas gärdesgård, som ställes på jordvallen, eller häck af taggiga växter, h | Jordvall |
Landtförsvarsdepartementet, hvilken befattning han innehade till 14 jan. 1843. Hans ämbetsmannaverksamhet utmärktes af skicklighet och oväld. M. var äfven en framstående dilettant på den bildande konstens område. Prof af sin konst som gravör har han lämnat i ett par gravyrer efter Lampi (S:t Bruno och Hertig Karl i uniform) m. fl. 11. Adolf Göran M., grefve, den föregåendes syssling, statsråd, f. 27 juli 1773 på Esplunda i Närke, d. 30 jan. 1838 i Stockholm, egnade sig | |
Ablations-teori (Lat. ablatio, af auferre, bortföra), jur., den teori, enligt hvilken till begreppet stöld hör, icke endast att tjufven skall hafva berört någon en annan person tillhörig sak i afsigt att tillegna sig den samma, utan äfven flyttat henne från det ställe, der hon förut fans, till något annat ställe, der han kan förfoga öfver henne så, som vore hon hans egendom. Angående den motsatta åsigten se Kontrektations-teori och Apprehentions-teori. [rättelse nf:aa0005] | Ablations-teori |
Cuivre poli [kyivör palī], Fr. (»polerad koppar», egentl. cuivre jaune poli, polerad mässing), benämning på slipade fina mässingsvaror, i hvilka legeringens kopparhalt ofta är större än i vanlig mässing. Förr levererades sådana föremål polerade (deraf namnet), men numera vanligen slipade. Den med slipmaskin behandlade mässingen har jämnare glans än den polerade. Cuivre-poli-varor brukades redan under renaissancen till kyrkkronor o. dyl. I nyare tid utbredde tillverkningen sig från Frankrike till England oc | Cuivre poli |
Alexander af Hales [hels], en af de skarpsinnigaste bland det 13:de århundradets skolastiker. Efter att hafva fått sin bildning i det engelska klostret Hales i Glocester begaf han sig till Paris och gjorde sig der snart känd som en för sin tid högst framstående akademisk lärare på det teologisk-filosofiska området. Hans samtid hedrade honom med namnet doctor irrefragabilis () för den dialektiska skärpa, med hvilken han visste att utreda teologiska frågor. I sitt hufvudarbete, Summa universæ theologiæ, visar han s | Alexander af Hales |
Lüderitz, Gustav, tysk koppar stickare, f. 1803, d. 1884, var lärjunge af Buchhorn i Berlin och sedan af Richomme i Paris, hvarjämte han i London äfven studerade stålsticket. 1853 blef han professor i kopparstickskonst och medlem af akademien i Berlin. Bland hans stick i liniemanér märkas ärkeängeln Mikael (efter Rafael i Louvre) och Edvard IV:s söner (efter Hildebrandt), i mezzotinto-manér Veronicas svettduk (efter Correggio), Neapolitansk fiskarefamilj (efter Riedel) och Syskolan (efter Vautier). | Lüderitz |
Svartlösa härad, i Stockholms län, ingår i Svartlösa och Öknebo tingslag, Södertörns domsaga och Södertörns fögderi, samt omfattar socknarna (kommunerna) Grödinge, Botkyrka, Salem, Huddinge, Nacka, Saltsjöbadens köping. 48,079 har, 20,212 inv. (1916). | Svartlösa härad |
Eretism (grek. erethisma, retelse), med., förr användt uttryck, betecknande ett tillstånd af förhöjd retlighet, vanligen hos kroppens organ i allmänhet - allmän nervsvaghet - eller hos vissa organ, såsom hjärtat eller hjärnan. F. B.* | Eretism |
Anecdotes de Suède [-dåd], fr., en beryktad pamflettartad historisk skrift, som 1716 utgafs under den fullständiga titeln Les anecdotes de Suède ou lhistoire secrète des changements arrivez dans la Suède sous le regne de Charles XI och angafs vara tryckt i Haag. Sedermera har emellertid uppvisats, att tryckorten var falsk och att denna äldsta upplaga är tryckt i Ulm. S. å. utkom en ny upplaga med Stockholm som uppgifven tryckort, men tryckt i Utrecht. En tredje, fransk upplaga (Kassel 1718) är utom det omtryckta | Anecdotes de Suède |
Tryckt den 28/3 17 Slaktoffer, dets. som blodigt offer. Se Offer, sp. 525-526. Slakttvång. Se K ö 11 b e s i k t n i n g, sp. 703. Slakvippehafre, landtbr. Se Hafre, sp. 996. Slam, bottensats, fällning af jord- och berglager i vatten. Se Slamma. Slam (af eng. slam), spelt., alla sticken i vissa kortspel. - Göra slam, taga alla sticken (stora slam) eller alla utom ett (lilla slam). Slamfluga, Eristalls, zool., ett till fam. blom-flugor (se S y r p h i d ae) hörande | |
Braun, Vilhelm August Detlof von, militär, skald, föddes på Brängesås i Böne pastorat och Elfsborgs län d. 8 Nov. 1813. Efter att hafva idkat skolstudier i Borås, Göteborg och Visby (der fadern, som var militär, blifvit postmästare) intogs han 1828 som kadett å Karlberg. 1834 anställdes han som fänrik vid Vestgöta-Dals regemente, vid hvilket han 1839 blef löjtnant. 1846 tog han afsked ur krigstjensten. Sedermera drefs han af en inre oro från ort till ort, utan att någonstädes taga en varaktigare bosta | Braun |
Soeurs de la miséricorde [sör də la miserikård], fr. Se Barmhärtiga systrar. | Soeurs de la miséricorde |
Hilleström, Per, genremålare, föddes i Väddö prestgård, Roslagen, d. 18 Nov. 1732 (ej 1733). Vid tio års ålder kom han till Stockholm, der han erhöll undervisning i teckning af Taraval och sedan af Hårleman. 1745 sattes han i lära hos en fransman Duru, som införskrifvits för att utföra haute-lisse-väfnader för k. slottet, och undervisades samtidigt i ritning af Rehn. I haute-lisse-väfveriets konst förkofrade sig H. så, att han vid Durus död, i slutet af 1753, mäktade fullborda den af denne påbörjade kappan | Hilleström |