text
stringlengths 5
565
| headword
stringlengths 0
67
|
|---|---|
Myotomi (af grek. mys, genit. myos, muskel, och tome, snitt), med., kirurgisk operation, som består däri, att man genomskär en muskel, hvilken genom en blifvande sammandragning och åtföljande förkortning skulle medföra en skef ställning af den del, hvarpå den verkar. Fordom tillgick operationen så, att vid muskelns ena sida ett helt litet instick gjordes med en smal och spetsig knif. Sedermera infördes en annan knif med trubbig spets öfver eller under muskeln, som därefter i hela sin bredd delades (sub | Myotomi |
Harless. 1. Johann Christian Friedrich, tysk läkare, var son af den såsom filolog bekante professorn vid Erlangens universitet Gottlieb Christoph H. (f. 1738, d. 1815) och föddes 1773. Han blef 1794 medicine doktor och 1796 e. o. professor i Erlangen, ordinarie professor och meddirektör för medicinska kliniken derstädes 1814 samt medicine professor i Bonn 1818. Död 1853. H. utöfvade vid sidan af en vidsträckt praktik stor författareverksamhet. Mest betydande äro hans arbeten i medicinens historia, åt hv | Harless |
Evangeliska fosterlandsstiftelsen, till hvilken första uppslaget, efter en från England hemtad idé, gafs af pastor H. J. Lundborg (d. 1867), bildades i Stockholm 1856 af en förening prester och lekmän och har allt sedan, af den enskilda offervilligheten understödd, verkat för att på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund och med fri anslutning till vårt kyrkosamfunds inrättningar befrämja Kristi rikes tillväxt. Ursprungligen inskränkt till fosterlandet, utsträcktes denna verksamhet snart till kristna bekännare inom andra la | Evangeliska fosterlandsstiftelsen |
Blodskam, Incest, jur., otukt mellan personer, hvilka äro så beslägtade eller besvågrade, att de ej få med hvarandra ingå äktenskap. Detta brott är belagdt med dödsstraff i nästan alla de lagstiftningar, som utgingo från den åsigten, att lägersmål inom de slägtled, i hvilka äktenskap är förbjudet i den mosaiske lagen, borde anses såsom brott mot Guds egen lag, och på denne ståndpunkt stod äfven 1734 års svenske lag. Nyare lagstiftningar, bl. a. den svenske strafflagen af 1864, stadga åsom regel straffarb | Blodskam |
Aasen är en af dessa fosterlandsälskande, outtröttlige och anspråkslöse forskare, som med kärleksfull ifver oegennyttigt offra sina krafter i en stor saks tjenst. Hans språkarbeten äro utförda med stor lärdom och noggranhet och derför högt skattade öfverallt, hvarest de nordiska språken studeras. Hans skaldestycken, särskildt de lyriska, röja en ädel och kraftig ande. | |
Smeden, zool. Se Klockfåglarna. | Smeden |
Stockholms stads fastighetsnämnd . Se Fastighetsnämnd. Suppl. *Stockholms stads fattigvårdsnämnd (se Fattigvård, sp. 1446) har enligt instr. af 19 mars 1920, med ändringar 17 okt. 1924, ett af borgarråden (se d. o. Suppl.) till ordf. samt består f. ö. af 8 led., bland hvilka nämnden väljer sin vice ordf., och 8 suppleanter, alla utsedda för 2 år i sänder. Reglemente för fattigvården i Stockholms stad är antaget af stadsfullmäktige 17 maj 1920 och fast- ställdt af Öfverståthållarämbetet 12 juni s. å., med ändring 23 okt. 19 | Stockholms stads fastighetsnämnd |
Diva, it. (af lat. divus, gudomlig), egentl. gudinna; utmärkt och firad sångerska. | Diva |
Normal. 1. Matem. Normal till en rät linie eller till ett plan kallas en mot linien eller planet vinkelrät linie. Normal till en kroklinie eller buktig yta i en gifven punkt kallas en i den gifna punkten vinkelrätt mot krokliniens tangent eller den buktiga ytans tangentplan dragen rät linie. Betraktas en kroklinie i rymden, kunna till densamma dragas ett obegränsadt antal normaler. Dessa ligga alla i ett och samma plan, det s. k. normalplanet. Med principalnormal förstår man den normal, som utgör afsk | Normal |
Borgia. Sp. 911, r. 3 läs Viana (ej Vida). | Borgia |
Koas , flod. Se Kabul 1. | Koas |
Keksholms län. Se K e x h o l m s län. Ord, som saknas under K, torde sökas under C. Kekule ven Strann], tysk släkt. 1. Friedrich August K., kemist, f. 1829 i Darmstadt, d. 13 juli 1896 i Bonn, skref sig först endast Kekule, inen bar därjämte sedan 1895 familjenamnet von Stradonitz. Han studerade under Liebig i Giessen, blef 1858 professor i Gent samt 1868 professor i Bonn och direktor för det kemiska institutet därstädes. 1903 restes till K:s ära ett större monument i Bonn. K. har | |
Syndikalismens revolutionära idéer och metoder förkunnades i Sverige med ringa framgång genom Svenska socialistiska ungdomsförbundet (se d. o.), hvars tyngdpunkt 190104 förlades till Skåne, där den revolutionära propagandan, som sedan 1901 inriktats på antimilitarism, fr. o. m. 1903 gjorde generalstrejken till . Efter några års lifaktighet aftog verksamheten, men återupptogs med förnyad styrka efter storstrejken 1909, hvars utgång gjorde frågan om nya organisationsformer aktuell inom den svenska | |
Barnträdgårdar kallas ett slags lekskolor för barn, som icke hunnit den egentlige skolåldern. Deras uppgift är att på ett naturenligt och allsidigt sätt utveckla barnens förmögenheter och sålunda förbereda till den egentliga skolundervisningen. De små sysselsättas vexelvis med samtal, lekar och sånger samt med åtskilliga sinnrikt uttänkta arbeten (ritning, läggning med pinnar, flätning, utstickning, modellering m. m.). Med hvarje anstalt af detta slag bör vara, men är icke alltid, förenad en trädgård (detta | Barnträdgårdar |
Walldén, Jonas Adolf, tidningsutgifvare, född i Arbrå socken i Helsingland d. 3 Jan. 1807, kom fjortonårig på handelskontor i Gefle och upptogs 1826 i det af hans två äldre bröder ingångna bolaget för utgifvande af tidningen »Stockholms Dagblad» samt blef 1834, sedan bägge bröderna aflidit, ansvarig utgifvare och kort derefter ensam egare af detta blad, som han lyckades upparbeta till en vinstgifvande och väl skött annons- och nyhetstidning (se vidare Stockholms dagblad). 184850 förlade W. äfven tidning | Walldén |
Deklaration (Lat. declaratio, af declarare, förklara, af clarus, klar, tydlig), förklaring, utläggning (t. ex. af en lag); kungörelse; köpmansspr., förklaring angående betalningsinställelse; uppgift på varor och gods (vid tullstationer o. d.). Deklarativ l. Deklaratorisk, förklarande, upplysande. tillkännagifva (ett beslut), uppgifva, anmäla (varor till förtullning). | Deklaration |
Burku, Arab. Se Habara. | Burku |
Ekorrsläktet , Sciurus, zool, ett till ekorrdjurens familj (Sciuridæ) hörande släkte, som utmärker sig därigenom, att kroppsformen är smärt, svansen lång, vanligen med åt tvenne sidor utstående hår, öronen ofta stora, att kindpåsar saknas och att ingen hudfåll finnes mellan de främre och de bakre extremiteterna o. s. v. Ekorrarna förekomma i alla trakter af jorden, utom i australiska regionen och på Madagaskar, och räkna omkr. 75 arter, af hvilka de flesta tillhöra den orientaliska regionen. De äro i | Ekorrsläktet |
G. I, den store, son af en senator, föddes i Rom mellan 540 och 550, studerade juridik och beklädde flere år i rad preturen, men gick sedan i kloster. 577 blef han diakon och 590 romersk biskop. Såsom sådan utmärkte han sig för djup religiositet, praktiskt förstånd, outtröttlig verksamhet och orubblig energi. Uppmärksamt följde han sin tids politiska och kyrkliga angelägenheter, och kanske har påfvemakten honom, mer än någon annan, att tacka för sin uppkomst. Hos langobarderna lade | |
Düben, Anders, musiker, sonson af Mikael D., inflyttade omkr. 1624 från Tyskland till Sverige och fick anställning först som organist vid Tyska kyrkan i Stockholm (1625) samt derefter som hoforganist och kongl. kapellmästare. Han komponerade bl. a. åtskilliga koralmelodier, en åttastämmig kantat, Pugna triumphalis, med anledning af Gustaf II Adolfs död, och musik till en operaballett, uppförd till enkedrottning Maria Eleonoras ära. Död 1662. A. L. 2. | Düben |
Tiribazos (Lat. Tiribazus), persisk satrap (ståthållare) i Armenien omkr. år 400 f. Kr., sedermera i Mindre Asien, hvarifrån han utöfvade ett icke obetydligt inflytande på Greklands angelägenheter. Under hans medverkan afslöts 387 f. Kr. den för Sparta förmånliga »Antalkidiska freden» (se Antalcidas). T. stod högt i anseende hos konung Artaxerxes Mnemon på grund af många vigtiga tjenster och hade fått löfte om en af konungens döttrar till gemål. Då detta löfte ej infriades, ingick han med konungens son D | Tiribazos |
Ett annat telegraferingssystem, som tidigt vann ganska stor användning i England, är den af Charles Wheatstone (f. 1802, d. 1875) och W. F. Cooke (f. 1806) konstruerade nåltelegrafen (se fig.). Mottagnings-instrumentet på denna utgöres af en vanlig galvanometer, med vertikalt upphängd magnetnål. Om man sänder en galvanisk ström, i ena eller andra riktningen, genom galvanometerns trådspiral, kan man bringa nålen att göra ett utslag åt ena eller andra | |
Fönsterbänk. Se Fönster, sp. 367. | Fönsterbänk |
Raphael, Axel Ferdinand, nationalekonomisk författare, f. i Göteborg d. 4 Okt. 1850, student 1868 i Upsala, der han 1875 blef filos. doktor på afhandlingen Bidrag till historien om Gustaf III:s planer på Polen och dermed sammanhängande underhandlingar 1788–1791 och 1884 aflade juris kandidatexamen. Sedermera har han i Stockholm verkat såsom skriftställare. Utom uppsatser i utländska tidskrifter, bl. a. Das schwedische arbeiterschutzgesetz (1889) och Die schwedische sozialpolitik des jahres 1894 (1895), | Raphael |
Asyngami (af grek. nekande a, syn, tillsammans, och gamos, äktenskap), bot., oliktidig blomning af olika individer af samma art. G. Lm. | Asyngami |
Västkinde, socken i Gottlands län, Norra häradet. 3,959 har. 835 inv. (1920). V. bildar med Bro ett pastorat i Visby stift, Norra kontraktet. Pastoratet skall framdeles omfatta äfven Fole och Lokrume. | Västkinde |
Dai-Nippon, kin.-jap., (det stora) Japan. Dairen, det japanska, numera officiella namnet på Dalnij. Dairy-shorthorns [däari jå7t-håns], eng. Se Korthornsboskap. Daishinin. Se Japan, sp. 1287. Daisy [déYsi], pseudonym för F. U. W r a n-gel (se d. o. 19). *Dakar är sedan 1902 residensort för generalguvernören öfver Franska Väst-Afrika. 25,468 inv. (1918), hvaraf 2,791 fransmän. Från D. utgår järnväg till S:t Louis samt öfre Senegal-Niger. I D. finns torrdocka; till | |
Nature morte [natyr mårt], fr. (). Se Stilleben. | Nature morte |
Fotometer (af grek., fos, ljus, och metron, mått). 1. Fys., apparat, hvarmed olika ljuskällors fysiologiska effekt på ögat (ljusstyrka) jämföres. Vid de vanliga fotometrarna varieras de båda ljuskällornas afstånd från en ofärgad eller hvit yta, tills denna belyses lika starkt af båda. Då förhålla sig ljusstyrkorna som kvadraterna på afstånden, så att om den ena ljuskällan är på dubbelt så stort afstånd från den belysta ytan som den andra, så är dess styrka fyra gånger så stor; är afståndet tre gånger, ä | Fotometer |
Harmonia praestabilita. Se Leibniz. | Harmonia praestabilita |
*Bölte, A. Ch. E. M., afled 1891. | *Bölte |
Fig. 2. skifvan ll i fig. 2. så komma telefonerna att återgifva hvad som talas. På detta sätt har det lyckats uppfinnarna af fotofonen, amerikanerna Bell och Sumner-Tainter, att utan ledningstråd fortplanta ljudet 200300 m. Fotofonen är en nyhet från år 1880. Den innebär, i den form den här ofvan blifvit beskrifven, egentligen ingenting öfverraskande, ty den egenskap hos selen, på hvilken instrumentet grundar sig, har ganska länge varit känd. Men | |
Karpospor (af grek. karpos, frukt, och sporos, såning), bot. Se Florideæ. | Karpospor |
Calopterygidæ , zooL SeJungfrusländor. | Calopterygidæ |
Adrien (s. å.), Chants historiques jrancais du XVI:e siëcle (1903) och Recueil general des sotties (2 bd, 1902-04). Värderika afhandlingar af P. träffas dessutom i åtskilliga tidskrifter (, m. fl.). P. blef 1907 led. af Institutet. 1913 tillegnades P. en festskrift i 2 bd med bidrag af 96 författare, . C.W-d. (E. S-f.) Picpus-föreningen [pikpys], en af abbé P. Coudrin 1805 stiftad och af påfven Pius VII 1817 stadfäst kongregation för utbredning af den | |
Reservfond, penningmedel, som inom ett aktiebolag hållas sparade för att täcka kommande, oförutsedda förluster och gifva trygghet för att grundfonden hålles orörd. | Reservfond |
Johan (ung. János) Zapolya, konungar af Ungern och furstar af Siebenbürgen: 1. J. Zapolya, son till István Zapolya och furstinnan Hedvig af Teschen, f. omkr. 1487, d. 22 juli 1540 i Mühlbach vid Hermannstadt, ansåg sig med stöd af sin rikedom, som 1504 ökats med konungasonen Johan Hunyadis besittningar, och sitt furstliga möderne berättigad att ega konung Vladislavs dotter, men lyckades ej i sin sträfvan. 1511 utnämndes han till vojevod (furste) af Siebenbürgen och intog därefter plats som ledare af | Johan |
Zosimus, påfve 417-418, Innocentius I:s efter- trädare, var till börden grek. Därigenom att Pela- gius (se denne) och Celestius vädjade till honom emot den afrikanska kyrkans dom öfver deras lära, indrogs han i den pelagianska striden. Z. tog först de båda männen och deras lära i försvar, men då den afrikanska kyrkan det oaktadt stod fast vid sin åsikt, ändrade han sig och uttalade anatema öfver dem. Han kom sedermera i nya strider med det afrikanska prästerskapet på grund af sin sträfvan | |
Tärs, sjöv., ett kägelformigt trästycke, som nyttjas vid segelmakar- och sjömanningsarbeten till utvidgning af lödror, ögon e. d.; äfven ett kort, cylindriskt trästycke, som vid tacklingsarbeten har stor användning. R. N.* | Tärs |
Suojärvi, grekisk-ortodox församling i nordöstra delen af Viborgs län, Salmis härad och domsaga, Finland. Areal 3,822 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,641 pers. (1895). A. G. F. | Suojärvi |
Olivier [ålivie], Juste Daniel, schweizisk författare, f. 1807, d. 1876, var lärare vid akademien i Lausanne, då han till följd af politiska oroligheter måste gå i landsflykt, 1842. Han öppnade då en skola i Paris, men återvände 1871 till hemlandet. O. är en i det franska Schweiz mycket uppburen författare. Till hans bästa arbeten höra dikterna Poèmes suisses (1830), Les chansons lointaines (1847; flera uppl.), novellerna M. Argant et ses compagnons daventures (1850), Le batelier de Clarens (1861) och | Olivier |
Dankerts de Ry [rej], Pieter, holländsk porträttmålare, f. troligen 1583 i Amsterdam, d. 1661 i Rudnik i Polen, var sannolikt son till arkitekten Cornells D., ty i Bruxelles museum finnes dennes och hans hustrus af honom utförda porträtt. D. var hofmålare hos Sigismund III och Vladislav IV. Bland hans ytterst sällsynta målningar märkes på Gripsholm ett mycket godt helfigursporträtt af österrikiska kejsarinnan Maria Anna (dat. 1643). O. G-g. | Dankerts de Ry |
Lassus . Orlandus de. Se Lasso, O. | Lassus |
På uppdrag af vet. akad. i Petersburg besökte L. 1849 Kristiania för att träffa öfverenskommelse om fullbordande af de i sammanhang med den stora skandinavisk-ryska gradmätningen stående gradmät-ningsoperationérna i Finnmarken samt utförde 1850 för detta ändamål, enligt uppdrag af norska regeringen, dels astronomiska bestämningar af polhöjd och azimut i närheten af Hammerfest, dels, gemensamt med norske dåv. premiärlöjtnanten F. L. Klouman, geodetiska arbeten i närheten af Alten. 1851 utförde | |
Unzen, vulkan på Kiushiu (se d. o.). U. O. 0. ä. = utan tryckort och årtal, och w. å. = utan årtal (i bibliografiska uppgifter). Uotila [oåtila], A., konstnär. Se Finsk konst, sp. 375. U. P. (V. P.), förkortning för lat. urbis prce-fectus (prce.fectus urbi), kommendanten i Rom. U. P., jur., förkortning för Utsökningslagens Pru-mul galions f or ordning, såsom k. förordn, cm nya utsökningslagens införande och hvad i afseende därå iakttagas skall 10 aug. 1877 brukar benämnas. | |
Kalkboll, miner., gammalt namn på klotformade silur-cystidéer (se Cystidea). | Kalkboll |
Lollarder, lollharder (sannolikt af Holl. lollen, lullen, »lalla». sjunga sakta), var ursprungligen ett vulgärt binamn för medlemmarna af ett religiöst välgörenhetssällskap, hvilket bildades i Antwerpen omkr. år 1300 och ådrog sig allmänhetens uppmärksamhet genom de sånger det plägade uppstämma vid af detsamma bekostade likbegängelser. Denna föreningsrörelse utbredde sig öfver Nederländerna samt till Tyskland, och dess adepter kallade sig efter sitt skyddshelgon alexianer (se d. o.). Dess riktning öfveren | Lollarder |
Ephorus , lat. Se Eforos och Eforus. | Ephorus |
Lotsfisken, zool. Se Lotsen. | Lotsfisken |
Djupgående, skpsb. Det vertikala afståndet från vattenytan till ett fartygs understa punkt kallas fartygets djupgående. Djupgåendet angifves af den s. k. åmningen, hvilken består af siffror, uppsatta på eller inhuggna i stäfvarna (äfvensom midskepps). Dessa siffror sättas på stäfvarna så, att deras underkanter inträffa just på det antal decimeter (eller fot) öfver kölens underkant, som angifves af siffrorna. Då åmningen angafs i fot, voro siffrorna vanligen romerska och af en half fots höjd, hvad | Djupgående |
Valckenaer [falkənār], Lodewijk Kaspar, holländsk filolog, f. 1715, d. 1785, blef professor i grekiska språket vid universitetet i Franeker 1741 och i Leiden 1766. Han vann ett namn genom sina kritiska editioner af bl. a. AmmoniusDe vocabulorum affinium differentia (1755) och idyller (1773) samt undersökningen De Aristobulo judæo (utg. 1806). V:s samlade utkommo i Leipzig 1808—09 (i 2 bd). Biografi och bibliografi af J. Th. Bergman (1871). — Hans son Jan V. (f. 1759, d. 1821) vardt känd som juridisk f | Valckenaer |
Cerefolium Silvestre, bot. Se Hundloka. | Cerefolium Silvestre |
Döfstumskolor. Se Döfstumundervisning. | Döfstumskolor |
Liber , lat., bok, af sammanhäftade blad bestående skrift (se Bok, sp. 937); större afdelning af ett tryckt eller skrifvet arbete. | Liber |
Marlinskij. Se Bestusjev, A. Suppl. | Marlinskij |
Access (lat. accessus, fr. accès), tillträde; (sjukdoms-)anfall. | Access |
Does [dōs], Jacob van der, holländsk djur- och landskapsmålare, f. 1623 i Amsterdam, d. 1673 i Slooten nära samma stad, var elev af N. Moijaart, uppehöll sig senare en tid i Italien, där han påverkades af P. van Laer, och var därpå såsom målare hufvudsakligen verksam i Haag, till dess att han, blifven änkling, öfvergaf konstnärsbanan och blef skrifvare i Slooten. Umgänget med Karel Du Jardin lockade honom likväl längre fram att åter fatta penseln. Hans glatt målade, i färgen något kyliga, italien | Does |
Rubrikatorer. Se Rubrik. | Rubrikatorer |
Äfven oafsedt kasusblandningen, äro funktionssfererna för samma kasus i olika språk vanligen ej alldeles kongruenta, utan något olika till följd af olika uppfattning (olikheter i den inre språkformen). Lokalkasus förena sig ofta med prepositioner, hvilket deremot de rent grammatiska kasus, dat. inbegripen, i regeln icke göra. De ny-indiska, ur sanskrit uppvuxna språken hafva i allmänhet förlorat den gamla kasusböjningen, men skaffat sig en ny genom efterhängda partiklar. Nypersiskan har blott två | |
Med statsregleringen är i Sverige ett egendomligt förhållande, beroende derpå att konungen ej ombesörjer hela statshushållningen, utan endast statsverkets (se d. o.), medan ea del deraf, egentligen hvad som rör ombesörjande af rikets gäld, hör under ett riksdagens särskildt verk, Riksgäldskontoret (se d. o.). Uppgörandet af statshushållningsplanen i dess helhet, omfattande såväl statsverkets som riksgäldsverkets hushållning, är så ordnadt, att vid riksdagens öppnande öfverlemnas K. M:ts | |
Cadamosto l. Ca Da Mosto, Alvise, italiensk upptäcktsfarande, f. 1432 i Venezia, företog 1455, på uppmaning af den portugisiske infanten Henrik (Navigator), en upptäcktsresa längs Afrikas västra kust och kom ända till floden Gambias mynning. 1456 for han åter ut och upptäckte Kap-Verde-öarna. Efter don Henriks död (1460) återvände han till sitt fädernesland, där han dog 1477. Sin första upptäcktsresa skildrade han ypperligt i El libro de la prima navigazione per oceano a le terre de Nigri della bassa Aet | Cadamosto |
Nya Idun, ett i Stockholm 7 febr. 1888, efter mönstret af Idun (se d. o.), stiftadt fruntimmerssällskap. Det sammanträder en gång i månaden, då litterära och musikaliska föredrag hållas och konstutställning eger rum. Nya Irland, ö. Se Nya Mecklenburg. Nya Island. Se G i le s land. Nya Jerusalem. Se Salt lake city och Swedenborg, E. Nya Kalabär. Se K a l a b a r. | Nya Idun |
I Egypten buro i äldsta tider männen i allmänhet blott ett enda plagg, ett litet, tätt åtsittande skört. Efter de stora eröfringskrigen i Asien o. s. v. blef yppigheten stor. Då förlängdes skörtet nedåt, så att det bildade en kjortel, och uppåt, så att det omslöt bröstet. Samtidigt begagnade man öfverplagg, formade som en skjorta eller en mantel. Hufvudet omslöts af en tätt åtsittande mössa, och på fötterna buros sandaler. Kvinnorna nyttjade en skjorta, som vanligen gick ned till fötterna, | |
Blagoslav, Jan, en af de lärdaste och märkligaste präster i 16:e årh., f. 1523 i Prerov. Vid 17 års ålder studerade han för Luther i Wittenberg, besökte därefter Königsberg och Basel och återvände 1550 till Böhmen. Död 1571 i Mähren. B. öfversatte nya testamentet på tjechiska 1565. Förutom flera historiska och religionspolemiska arbeten skref han omedelbart före sin död en tjechisk grammatika, som dock ej blef utgifven förrän år 1857. Ad J. | Blagoslav |
Sveriges storloges ordenstecken. äldres afdelning 142,214 medl. i 2,245 loger och inom ungdomsaf delningen 54,633 medl. i 755 ungdomsloger eller tillhopa 196,847 medl. i 3,000 lokalorganisationer. Sveriges storloge är världens största. Såsom mellanlänkar mellan storlogen och lokallogerna arbeta 31 distriktloger, hvilkas verksamhetsområden åter kunna fördelas i kretsar med hvar sin kretsloge. Ordenschefen eller, såsom han officiellt benämnes, Ordens templar, sedan 1906 | |
Glyeyrrhizin. Se Monesiabark. | Glyeyrrhizin |
Grünewald, Matthias. Wilhelm Rolfs söker i (1922) bevisa, att någon målare M. G. ej existerat. Det honom tillskrifna Antoniusaltaret i Isenheim skall enl. Rolfs ha förfärdigats af målaren Matthias Neilhart-Gothart (f. 1470, d. 1528) från Würzburg. * | Grünewald |
Kruse, Ulrik Kristian, norsk krigare, f. i Jylland 1666, blef 1699 ryttmästare vid Första söndenfjeldska dragonregementet (i Norge) och 1710 dess chef. 1717 utnämndes han till generalmajor och 1721 till kommendant i Fredriksstad. Död 1727. Sin tappraste bedrift utförde K. d. 10 Mars 1716, då han i Hölands socken sökte att med några hundra dragoner öfverrumpla Karl XII, som hade en flerdubbel styrka omkring sig. Försöket misslyckades emellertid. K. blef svårt sårad, sedan han med egen hand nedlagt s | Kruse |
Brindisi , romarnas Brundisium l. Brundusium, befäst kretsstad i italienska prov. Lecce, vid Adriatiska hafvet och järnvägarna Bologna-Otranto och B.-Taranto. Omkr. 22,000 inv. Ärkebiskopssäte. B:s hamn, den enda goda naturliga hamnen på Italiens östkust, har 7-11 m. djup, så att de största fartyg kunna lägga till vid stadens kajer. Efter öppnandet af Sues-kanalen har B. blifvit ändstation för ångbåtslinjerna till Öst-Asien, hvilka där mottaga den engelska och tyska öfverlandsposten, och står genom öster | Brindisi |
I sitt äktenskap hade N. fyra söner: Alexander (f. 1818, d. 1881), som efterträdde honom på tronen, Konstantin (f. 1827, d. 1892), Nikolaus (f. 1831, d. 1891) och Mikael (f. 1832, d. 1909), samt 3 döttrar: Maria (f. 1819, d. 1876, 1839-52 förmäld med hertig Maximilian af Leuchtenberg), Olga (f. 1822, d. 1892, förmäld 1846 med konung Karl af Württemberg), Alexandra (f. 1825, förmäld 1844 med prins Fredrik af Hessen-Kassel, d. s. å.). Se Lacroix, (1864-75), Thouvenel, | |
Inskjutning, krigsv. Se I n s k j u t a. Inskrifning. 1. Krigsv., kallas enligt värnplikts-lagen af 1885 och den förnyade af 1901 den förrättning, genom hvilken det värnpliktiga manskapet införes i krigsmaktens rullor. Denna förrättning verkställes af en inskrifningsnämnd inom hvarje rullf öringsområde (inom Stockholms stads finnas tre nämnder, mellan hvilka staden är delad) och prof vas af en inskrifningsrevision inom hvarje inskrifningsområde (se d. o.). Vid | |
Cederschiöld (Cedersköld), svensk adlig ätt, härstammande från borgaren och rådmannen i Gäfle Peder Hansson (d. 1612), hvilkens sonson Petrus Eliæ Gavelius 1687 adlades under namnet C. Från Peder Hansson härstamma äfven ätterna von Gavel, Adelstjerna och den först adlade ätten Cronstedt. 1. Petrus Eliæ Gavelius, adlad C., ämbetsman, son af justitieborgmästaren i Gäfle, Elias Gavelius, f. 1625, d. 1697, blef 1655 e. o. och 1663 ord. juris professor i Uppsala samt antogs 1665 till generalinspektör i k. kans | Cederschiöld |
Dekonfityr, nederlag. Se Deconfiture. | Dekonfityr |
Alkalinuri , med. Se Fosfaturi. | Alkalinuri |
Hedin, Sven Anders, läkare, född på Huseby bruk i Kronobergs län d. 19 Aug. 1750, blef student i Upsala 1769 och medicine doktor 1775. Sedermera bosatte han sig i Stockholm, fick der snart stor praktik, antogs 1778 till hofläkare och nämndes 1781 till assessor i Collegium medicum. Sistnämnda år företog han en utländsk vetenskaplig resa och återkom till Stockholm 1783, hvarest han, sedan han förgäfves sökt botaniska professuren i Upsala, 1785 nämndes till förste tjenstgörande hofläkare och 1792 befordr | Hedin |
Slättbo, härad i Kalmar län, ingår i Ölands domsaga, Ölands norra mots tingslag och Ölands fögderi samt omfattar socknarna Alböke, Köping, Räpplinge och Högsrum. 17,303 har. 3,684 inv. (1915). | Slättbo |
Wire-rope [oäjr råp], Eng., wire-tross. Se Tågvirke, sp. 1189. | Wire-rope |
Bourbon-Vendée [bourbång vangdē]. Se La Roche sur Yon. | Bourbon-Vendée |
Durovernum, romarnas namn på Canterbury. | Durovernum |
Kräkmedel. Se Emetica. | Kräkmedel |
Atenienn (fr. athénienne, ), fristående hylla för smärre prydnadsföremål (konstsaker, porträtt o. d.), etagère. | Atenienn |
Estoc [estock], Fr. (beslägtadt med T. och Sv. stock), milit., en lång och fin stötvärja, som hufvudsakligen begagnades i 16:de årh. Estocade [-kad], Fr., värjstöt; äfven närgånget tiggeri, prejeri. | Estoc |
Langust, zool. Se P a l i n u r u s. Langwedel, befäst ort i Vorden, förstärktes 1675, men intogs det oaktadt af biskopen af Miiustcr s. å. 1680 och 1682 påbjöds dess rascring. L.WisonM. Langa. Se L an g a a. Långö, namn på många större och mindre öar utanför norska kusten. 1. Ö utanför Holmestrand. Areal O,s kvkm. Betydliga kalkstensbrott. - 2. Ö i Skaatö härad, Bratsbergs amt; den skiljes från Gomö genom det smala Langaaresund 1. Langesunds-krcppa. Areal 6,33 | |
Akrodonta (af Grek. akros, öfverst, och odus, genit. odontos, tand) sägas kräldjurens tänder vara, när tandbasen är förenad med käkens öfre fria kant. Se Tänder, fig. 6. | Akrodonta |
Vid Världskrigets utbrott var den romersk-katolska kyrkan ännu den i T. förhärskande, men den saknade bland de tjechiska folkelementen nationell prestige, beroende ej minst därpå, att gångna tiders nationalhjältar antingen såsom Hus och Žižka stått i öppen fejd mot Rom eller ock såsom Comenius och Chelčický tillhört protestantiska konfessioner. Den tvångskatolisering, som följde slaget på Hvita berget (1620), hade mångenstädes ej gått synnerligen långt ned på djupet. Starka frisinnade | |
Dechargebetänkande [dejarj-], jfr Decharge, jur., benämning på det memorial, som konstitutionsutskottet vid lagtima riksdag afgifver med anledning af granskningen utaf de i statsrådet förda protokollen. Detta memorial kallas äfven anmärkningsmemorial. Den debatt, som ofta förekommer vid dess behandling i kamrarnas plena, kallas stundom dechargedebatt. H. L. R.* | Dechargebetänkande |
Low [iåul, Will Hicok, nordamerikansk målare, f. 1853 i Albany, studerade under 5 år i Paris, har därefter varit bosatt i New York, målat genretaflor (Maj, Br ef vet, Vid brunnen), illustrerat Keats samt skrifvit artiklar i konsttidskrifter. L. är representerad i museer i New York, Chicago m. fl. nordamerikanska städer G-g N. Lövart (höll. loef, loefwaarts), sjöv., vindsidan, den sida, hvarifrån vinden kommer. L. H.* Lovat, flod i ryska guv. Vitebsk, Pskov och | |
Nahlowsky , Josef Wilhelm, österrikisk filosof och psykolog, f. 1812 i Prag, d. 1885 i Graz, professor vid universiteten i Olmütz, Prag och, 1862-78, i Graz, tillhörde den herbartska skolan. Bland hans många skrifter läses ännu Das gefühhleben (1862, 3:e uppl. 1907). S-e. | Nahlowsky |
Djefvulsbergen. Se Diablerets. | Djefvulsbergen |
Zacharyasiewicz [ṡa- -vitj], Jan Chryzostom, polsk publicist och författare, f. 1825 i Radymno i östra Galizien, d. 1906, blef som 15-åring i Przemysl fängslad af österrikiska polisen såsom medlem af en hemlig politisk gymnasistförening och satt ett par år som fånge på Spielberg. Han bosatte sig sedan i Lemberg, deltog verksamt i den demokratiska rörelsen 1848 och redigerade ett par oppositionella tidningar, bl. a. Tygodnik Polski, som indrogs 1849, hvarvid han som dess redaktör dömdes till tvåårigt fängelsest | Zacharyasiewicz |
Johan (ty. Johann), kurfurstar af Brandenburg: 1. J., för sin färdighet i latinska språkets talande kallad Cicero (äfven Cicero G er maniens], L 2 aug. 1455 i Ansbach, d. 9 jan. 1499 i Arneburg, ståthållare öfver Brandenburg sedan 1470, efterträdde 1486 sin fader, Albrekt (III) Akilles som kurfurste. Han uppgaf 1493 länsherrerätten öfver Pommern mot eventuell arfsrätt till detta hertigdöme, sökte med städernas hjälp stäfja adelns våldsamheter samt gynnade de humanistiska | |
Breitkopf Härtels monumentala samlingsupplaga af M:s verk upptager 1) Kyrkomusik: 15 mässor, 4 litanior, 4 kyrie, 9 offertorier, kantaten Davidde penitente, 2 frimurare-kantater och 22 arbeten af diverse slag; 2) Operor och sångspel: Apollo et Hyacinthus, Zaide, Thamos och de 16 förut nämnda; 3) Sånger: 43 arior, 2 duetter, 6 terzetter och en qvartett med orkester, 34 visor med klavér, 20 kanon samt 3 smärre körer; 4) Orkesterverk: 41 symfonier, 31 divertissement eller serenader, | |
Ritter , Théodore, fransk pianist, f. 1841 nära Paris, d. 1886 i Paris, hette egentligen Bennet, men erhöll namnet R. i Tyskland, där han uppfostrades och åtnjöt Liszts undervisning. På konsertresor i Tyskland, Sverige, Belgien och England vann han anseende som utmärkt pianist med stor färdighet och elegant anslag. Som tonsättare af pianosaker och större sångverk (Le paradis perdu, Méphistophélès m. fl.) gjorde han sig äfven känd, hvaremot hans operor misslyckades. * | Ritter |
*Erdmann, J. E., afled 1892 i Halle. 3. | *Erdmann |
Anders Perssons sonsons son, kapten vid Dalregementet och slutligen landshöfding i Malmöhus län, blef 1652 adlad och antog då slägtnamnet Ranck. Dennes son general-löjtnanten Konrad Ranck uppsteg 1715 till friherrlig värdighet. De förde i vapnet en med en pil beväpnad stridsman, omgifven af berg. C. S-e. | |
Ikonostas (af grek. eikōn, bild, och stasis, ställning), konsthist., bildställning, bildskärm, en i de grekisk-katolska kyrkorna förekommande, med målade (metallbelagda) helgonbilder prydd och af trä uppförd skärm, som skiljer koret (det heligaste, sanctuarium) från det för församlingen afsedda rummet. Upk.* | Ikonostas |
Källmossa, bot. Se Fontinalis. | Källmossa |
Katatoni anses numera som en relativt ogynnsam form af sinnessjukdom, ofta med akut, i de ogynnsammaste fallen långsam och smygande början, hvilken sjukdom framför allt synes angripa viljelifvet. Genom en sjuklig förändring af viljelifvet äro den sjukes uppförande, hans rörelser och tal, hans förmåga att taga initiativ och utföra en handling på mångfaldigt sätt störda. Ofta ser man en växling mellan tillstånd af initiativlöshet eller stel orörlighet (stupor) | |
Ä vid bålens bakre ända. Det centrala nervsystemet ligger som hos många andra ursprungliga djurformer i den yttre huden. Sagitta DQ äro hermafroditer. Blott få, hvarandra en^pii- Härstående släkten och arter äro (äfven mask. från Sveriges västkust) kända. Hit hör släktet Sagitta (se fig.). L-e. Pilnitis, slav. myt. Se Abundantia. Pilo, Karl Gustaf, målare, f. 5 mars 1711 på Göksäter i Runtuna socken, nära Nyköping, d. 2 mars 1793. Fadern, Olof P i j h l o u, f. 1668, | |
De förnämsta statistiska publikationerna i våra dagar äro de officiella, bland hvilka jämväl finnas flere tidskrifter. Af enskilda statistiska tidskrifter äro de vigtigaste »Journal of the Statistical Society», i London, samt »Journal de la Société de statistique de Paris». Då den statistiska forskningen sålunda under loppet af ett par århundraden utbredt sig öfver allt flere områden och samlat ett på vissa punkter rent af öfverväldigande material, är det mindre underligt |