text
stringlengths 5
565
| headword
stringlengths 0
67
|
|---|---|
Rosenfeldt , Verner von, sjöofficer, vitterlekare, f. i nov. 1639 på Müntenhof i Estland, d. 5 dec. 1710 i Karlskrona, ingick vid flottan 1658 samt befordrades till löjtnant, kommendör och major (1676). Till följd af sitt välförhållande i slaget vid Bornholm s. å. befordrades R. till amirallöjtnant, deltog sedan i slaget vid Kjögebukten 1677, förde 1678 en transportflotta af 22 fartyg till Rügen och tillbaka samt erhöll 1679 inspektion öfver alla styrmän vid amiralitetet, utnämndes 1680 till vice amiral oc | Rosenfeldt |
Gösen, Lucioperca sandra G. Cuv., zool., påminner till kroppsformen om aborren, men är betydligt mera långsträckt och når en mycket större längd (ända till 1 m.) och vigt (6-12 kg.). Till färgen är gösen ljust gråbrunaktig, mörkare på ryggen samt ljusare gråhvit till gulhvit nedåt sidorna och buken. På sidorna finnas mörkare tvärfläckar, tydligast hos de yngre. Gösen förekommer i spridda sjöar och vattendrag från Skåne ända upp i Norrbotten, men hans egentliga område är mellersta Sverige med dess stor | Gösen |
Brederode, Reinoud van, friherre till Wesenberg, herre till Veenhuizen m. m., holländsk diplomat, var son till Lancelot B., en naturlig son till Reinoud III af B. och halfbroder till Henrik B. (se denne). Han föddes 1567, sändes 1615 jämte Albert Joachimi och Amsterdamborgmästaren Dirk Bas till Ryssland för att medla i det då pågående kriget mellan detta land och Sverige och »bidrog i väsentlig mån genom sin opartiska medling till fredsunderhandlingarnas afslutande (i Stolbova 1617) på ett för Sverige för | Brederode |
Dynamist, filos., anhängare af dynamismen (se d. o.). | Dynamist |
Skifteslinjer , landtm., de gränser, som efter skifte af jord å skifteskartan och på marken utmärka de särskilde delegarnas egolotter och skillnaden emellan dessa. Skifteslinjerna, som i skiftesstadgan äfven kallas skillnadslinjer och skiljelinjer, skola utstakas och rörläggas å marken. H. Rhn. | Skifteslinjer |
Tempusföljd (Lat. consecutio temporum), gramm., det förhållande inom de flesta språks syntax att i en sats, som på ett eller annat sätt logiskt eller grammatiskt står i beroende af en annan sats, verbet med afseende på tempus rättar sig efter verbet i denna. Om två händelser med afseende på den tid, då de försiggå, ställas i visst förhållande till hvarandra, nyttjas helt naturligt i de sålunda med afseende på tid af hvarandra logiskt men ej nödvändigt grammatiskt beroende satserna sådana tempora, som bet | Tempusföljd |
*Ghasipur. 1. Distriktet i divisionen Benares har nu en areal af endast 3,815 qvkm., med 1,077,900 innev. (1891). — 2. Hufvudstaden hade s. å. 44,970 innev. | *Ghasipur |
Gårdsrätt (fnsv. gardsrætter), jur., en samling rättsnormer, som gällde för besättningarna på de kungliga slotten (gårdar) och, längre fram, äfven på adelns borgar och gårdar, och som väl företrädesvis innehöllo disciplinära bestämmelser, men äfven för allmänna förbrytelser fastställde straff, hvilkas synnerliga hårdhet utmärkte dem framför den allmänt gällande rätten. Sådana samlingar finnas såväl för Sverige som för Danmark och Norge. Sveriges äldsta gårdsrätt hänföres till Magnus Erikssons r | Gårdsrätt |
Wijnants [vej-], Jan, holländsk målare, f. i Haarlem 1600(?), lefde ännu 1679 i Haarlem eller Amsterdam, har efterlemnat arbeten, daterade mellan 1641 och 1679, och var först verksam i Haarlem, sedan, efter 1665, i Amsterdam. För öfrigt äro hans lefnadsomständigheter okända. Han målade landskap med fullt sjelfständig karakter, men var så uteslutande landskapsmålare, att figurerna i hans taflor utfördes af Jan Lingelbach samt af W:s lärjungar Philips Wouwerman och Adriaan van de Velde. Hans äldre taflor | Wijnants |
Dembinski, Heinrich von, polsk general, född d. 16 Jan. 1791 i Krakov, utbildades vid ingeniörakademien i Wien och inträdde 1809 i den med fransmännen förbundna polska hären. Han deltog med stor utmärkelse i fälttåget 1812 och begaf sig derefter såsom polskt sändebud till Paris, der han stannade till Napoleon I:s fall. Då den polska resningen 1830 utbröt, ingick han såsom major i nationalhären och utförde sedan flere lysande bragder, såsom när han vid Kuflev (d. 25 April 1831) framgångsrikt försvarade sig | Dembinski |
Civilmilitära tjänstemän. Jämlikt 1925 års försvarsordning äro följande befattningsinnehafvare att hänföra till civilmilitära personer. Vid armén: till fältläkar- och fältveterinärkårerna, förråds- och handtverksstaterna, fabriker och tyganstalter samt fästningspolisen hörande personal af officers och underofficers tjänsteklass, radioingenjör, departementsskrifvare, fortifikationskassörer, fortmaskinister och verkmästare vid stridsvagnsbataljonen; vid marinen: vid flottan: till mariningenjör, marinintendentur- och marin | Civilmilitära tjänstemän |
Spicheren. Se Speichern. | Spicheren |
Quaternio terminorum, log. Se Felslut. | Quaternio terminorum |
Då den i Leipzig bildade arbetareföreningen Vorwärts centralkomité vände sig bl. a. till L. med anhållan om råd och bistånd för åstadkommande af en allmän tysk arbetarekongress, svarade L. medelst offentliggörande af ett Offenes antwortschreiben an das centralkomité (1863). I detta utvecklade han klart och lättfattligt den delvis redan af Ricardo framställda teori om arbetslönen, som sedermera vanligen kallats Lassalles ehernes lohngesetz (jernhårda lönelag) och som framhåller, | |
Egrenermaskin (af fr. égrener l. égrainer, borttaga frön; eng. ginning machine l. gin), en maskin, som har till ändamål att befria de nyskördade bomullsflockarna från frön och kvarsittande kapseldelar. Då den nyskördade bomullen innehåller ungefär 70 viktprocent kapseldelar och frön, vore det ej ekonomiskt att transportera den i sådant tillstånd till aflägset liggande spinnerier. Egreneringen verkställes därför redan i de vid plantagerna uppförda magasinsbyggnaderna. Härvid begagnas maskiner af hufvudsaklige | Egrenermaskin |
Parallel (Fr. parallèle). Se Fästningskrig, sp. 634. | Parallel |
Bahar (Baar, Behar, Bhar, Bihar), större asiatisk och afrikansk handelsvikt af mycket olika storlek. I Beit el-Faki i Arabien är B. = 370 kg., i Djidda = 83 kg., i Mokka = 200 kg.; i Goa förr = 236 kg., i franska besittningarna i Indien (barre) = 235 kg. På Ceylon är B. (äfven kallad Candy) dels 560, dels 545 eng. skålp., således antingen = 254 kg. (= Bombay candy) eller 247, kg. I Surate är B. = 405, kg. På ön Java är lilla B. = 3 batav. pikol = 184, pikol = 276, kg. I Pulo Pinang är B. = 3 malaj. p | Bahar |
Bursian , Konrad, tysk filolog och fornforskare, f. 1830 i konungariket Sachsen, gjorde 185255 en vetenskaplig resa i Belgien, Frankrike, Italien och Grekland samt blef 1864 professor i Zürich, 1869 i Jena och 1874 i München, där han afled 1883. B:s förnämsta verk äro Geographie von Griechenland (186272) samt Geschichte der klassischen philologie in Deutschland (2 bd, 1883). B. utgaf vidare Senecas verk (1857) och från 1874 . | Bursian |
Valutaklausul. Se Valuta bekommen. | Valutaklausul |
Euterpe , finländsk veckotidning, under 1901 egnad åt musik, 1902-05 äfven åt vitterhet, konst och vetenskap; var väsentligen organ för yngre män och moderna sträfvanden. | Euterpe |
Locke [låk], William John, engelsk författare, f. 20 mars 1863 i Georgetown, Demerara, utbildades till arkitekt och var 1897—1907 sekreterare i Royal institute of british architects, utgaf 1895 sin första bok och har sedan skrifvit bortåt trettio romaner, som blifvit mycket populära tack vare ledig berättarkonst och modern miljöskildring (särskildt konstnärskretsar). Flera af dessa har L. dramatiserat (t. ex. The morals of Marcus, 1905; uppf. i Stockholm). Nästan alla L:s verk äro öfv. till sv. R—n | Locke |
Chigi [kidji], Fabio, påfve. Se Alexander VII. | Chigi |
Fig. 2. Hvit tryffel (ofvantill sådan genomskuren). ces meandriformis, Tuber album; fig. 2), som förekommer i Östergötland och Södermanland, vissa år under hösten ganska rikligt, särskildt kring sjön Båfven, i och under jordytan på naken eller gräs-beväxt lerjord. Den är till färgen hvitaktig, oregelbundet rundad, inuti marmorerad af buktade linjer, och kan bli stor som ett barnhufvud. Svampen har mogen en stark, egendomlig lukt och uppsökes med begärlighet af får och getter. Som matkrydda är | |
Rohtlieb [råtlib], Johannes, präst, f. 17 dec. 1807 i Hamburg, d. 11 april 1881 i Stockholm, studerade i Hamburg, Halle och Greifswald, prästvigdes 1833 efter kallelser till Stockholm att där förestå den holländsk-reformerta församlingen. 1839 utnämndes han till kyrkoherde i den lutherska tyska S:t Gertruds församling i Stockholm. 1879 begärde och erhöll han afsked från kyrkoherdebeställningen. Universitetet i Giessen förlänade honom 1859 teol. doktorsvärdighet. R., under studietiden starkt påverkad af | Rohtlieb |
Eberstein. 1. Kristian E., donator, f. 1738 i Norrköping, d. 1816, förvärfvade som handlande en betydlig förmögenhet och använde en del däraf till att stifta den för yngre handtverkare och sjömän afsedda Ebersteinska skolinrättningen i Norrköping. 2. Karl Johan E., den förres faders kusin, präst, teologisk författare, f. 28 sept. 1758 på Hanstad i Västra Vingåkers socken, Södermanlands län, d. 20 jan. 1838 i Visby, blef 1772 student i Lund, 1777 filos. magister i Greifswald, 1779 teol. docent i Lund och | Eberstein |
Sehleinitz, Alexander von, grefve, preussisk diplomat, född 1807 i Blankenburg vid Harz, blef 1848 preussisk minister vid hannoverska hofvet, der han kraftigt arbetade för deltagande i kriget mot Danmark, förde 1849 underhandlingarna om vapenstillestånd med nämnda makt och öfvertog i Juli s. å chefskapet för utrikesministeriet, hvilken befattning han innehaft förut, dock endast några dagar, 1848. Då emellertid hans försök att häfda unionspolitiken gentemot Bajern och Österrike ej kröntes med framgång, tog | Sehleinitz |
Angelolatri (af grek. angelos, ängel, och latreia, tjänst, dyrkan), ängladyrkan. | Angelolatri |
Meyerska madonnan [majer-]. Se pl. I och II till art. Holbein. | Meyerska madonnan |
Degerhamn, hamn- och lastningsplats på sydvestra kusten af Öland, i Södra Möckleby socken, 35 kilom. (3,4 mil) s. om Kalmar. Utskeppning af alunskiffer. | Degerhamn |
Piotrków (ry. Petrokov). 1. Rysk-polskt guvernement, gränsar i s. till Galizien, i s. v. till Schlesien, i v. till guv. Kalisz, i n. till Warschau, i ö. till Radom och Kielce. 12,250 kvkm. 1,933,400 inv. (1910), af hvilka omkr. 16 proc. äro judar, 158 inv. på 1 kvkm., Rysslands tätast befolkade guv. Guvernementet är till största delen ett slättland, där alla sädesslag odlas, men dock står åkerbruket i betydelse efter bergsbruket (stenkol, brunkol och järn) och industrien. Viktigast är bomulls- och yllei | Piotrków |
Luftballong (aërostat), en stor, rundad säck af lätt tyg, afsedd att fyllas med en gasmassa, hvars specifika vigt är så mycket mindre än luftens, att säcken till följd deraf stiger uppåt i atmosferen. En kropp hålles sväfvande på samma höjd i luften, då hans vigt är fullkomligt lika stor med den af honom undanträngda luftvolymens. Han sjunker, om han väger mera, men höjer sig, om han är lättare, och detta med en kraft, som motsvarar skilnaden emellan den undanträngda volymens vigt och hans egen. Om ballong | Luftballong |
Wettin, borg vid Saale i nuv. preussiska regeringsområdet Merseburg (Sachsen), invid staden med samma namn (omkr. 3,500 innev.). Efter denna borg (nu ruin) var en gammal dynastslägt i Thüringen uppkallad, från hvilken samtliga nu regerande sachsiska hus härstamma. Som dess stamfader gäller en grefve Dietrich (Dedi), som stupade 982 i Italien mot sarasenerna. En af hans efterkommande, Henrik, fick omkr. 1089 Meissen i förläning, och genom en slägting (måhända kusins son) till denne, Konrad (113056), kom | Wettin |
Ohlson, Märta L. M., blef 1919 led. af Mus. akad. | Ohlson |
F. Skottsberg. *Vetenskapssocieteten i Upsala, Kungliga. De svenska medlemmarnas antal är 60 (sedan 1921). - Litt.: N. C. Dunér, K. Yet. soc:s i Upsala tvåhundraårsminne (1910), och H. Schück, (1918). Hn. * Vetenskapsstaden. Bland dit förlagda institu- tioner bör nämnas af ven Veterinärhögskolan. Se E. W. Dahlgren, De vetenskapliga institutioner- na på Norra DjurgårdenMinnesskr. utg. med anl. af Kon. Gustaf V:s 10-åriga regering, 1917). | |
Sybarit . Se Sybaris. | Sybarit |
Skiss (Ital. schizzo, Fr. esquisse, Eng. sketch) kallas särskildt i de bildande konsterna, men äfven inom literaturen en hastigt utförd teckning eller ett utkast till ett större arbete. Skissera, göra utkast, angifva hufvuddragen af ett verk. | Skiss |
Vellingk, Otto, grefve, krigare, kungligt råd, f. 1649, tillhörde en slägt, som härstammade från stiftet Münster i Westfalen, men som med Philipp V. vom Hoff under Tyska ordens tid begaf sig till Livland och der, liksom i Ingermanland och Finland, förvärfvade betydande egendomar, ökade genom donationer af Gustaf II Adolf och Kristina. V. blef 1664 löjtnant vid ett svenskt regemente i Bremen, men gick 1666 i fransk tjenst, der han 1670 avancerade till öfverste. Under Sveriges krig med Danmark utmärkte han | Vellingk |
Bristol bay [bri], en stor bukt, som Beringshaf gör omedelbart norr om Alaska-halfön på Nord-Amerikas västra kust. | Bristol bay |
Caudata , zool., en annan benämning för Urodela (se Amfibier, sp. 827-828). | Caudata |
Rödvig skans, på Själland nedanför Stevns klint, hölls besatt af svenskarna 1658-60. Rödvin. Se Vin. Rödvingetrasten, zool. Se Trastsläktet. Rödväppling, bot., detsamma som rödklöfver. Se Kl of ver. Röd zinkmalm, miner., detsamma som zinkit (se Rothzinkerz). Rödö, hafsfyr. Se O se n. Rödön. 1. Socken i Jämtlands län, Lits och Rödöns tingslag. 25,645 har. 2,910 inv. (1914). R. bildar med Näskott, Aspås och Ås ett pastorat i Härnösands | |
Boeotia [beo-], forngrekiskt landskap. Se Beotien. | Boeotia |
Konstantin-slaget, en berömd väggmålning i den s. k, Konstantinsalen i Vatikanen, utförd af Rafaels lärjungar efter mästarens kartonger och föreställande Konstantin den stores seger öfver Maxentius (312 e. Kr.). | Konstantin-slaget |
Kyburg [hårdt k], by i schweiziska kantonen Zürich, i en vildt romantisk trakt i Tössdalen, 5 km. s. om Winterthur, har ett väl bibehållet slott, som skall härstamma från 3:dje årh. och var grefvarnas af K. stamhus. Då grefveätten 1264 utgick på manssidan, öfvergingo dess besittningar genom arf till Habsburgska huset. Kejsaren af Österrike bär ännu titeln . Nu är slottet privat egendom och besökes mycket af resande på grund af sin rika rustkammare och en vald samling taflor af äldre mästare. | Kyburg |
Potens (lat. potetntia), förmåga, inneboende kraft; form eller grad af potentialitet (se d. o.). 1. Filos., inneboende kraft, form l. grad af potentialitet (se d. o.). Schelling kallar potenser de olika verklighetsformer, som uppstå genom bestämda förhållanden mellan det objektiva och det subjektiva. I naturen urskiljer han tre potenser, tyngden (materien), ljuset och organismen; inom den andliga verkligheten likaledes tre, sanning, godhet och skönhet. 2. Mat., ursprungligen produkten af ett antal | Potens |
Nötkreatursskötsel. Om rödkullorna se vidare Rödkulla 2. * | Nötkreatursskötsel |
Teknologföreningen T. I. i Stockholm. Se Svenska teknologföreningen. | Teknologföreningen T. I. i Stockholm |
Låszlö [läslå], Ful ö p, ungersk målare, f. 1S69 i Budapest, studerade där, i Miinchcn och Paris, är mest känd genom sitt uttrycksfulla porträtt af påfven Leo XIII (hållet hvitt i hvitt, 1903), har målat en rad fint kända och distingerade porträtt, hvaribland bilder af kardinal Rampolla, furst Ho-.henlohe, violinisten Joachim m. fl. G~£ N- Lat., förkortning för latin(skt) och för latitud. | |
Håll, med., ett sjukdomssymtom, som kan ha flera orsaker. Man skiljer sålunda mellan muskelhåll, pleuritiskt håll o. s. v. Hållet lokaliseras af den sjuke i allmänhet till bröstet eller ryggen ofta nog som ett tvärs igenom bröstet, mera sällan till buken, nedom bröstkorgsranden. Det vanligaste hållet är af s. k. reumatisk art och orsakas af små muskelbristningar eller inflammationer (myiter) samt kännetecknas af en häftigt insättande lokal smärta (styng l. sting) | |
Klosterhvalf , bygnk. Se Hvalf, sp. 1390. | Klosterhvalf |
Herresta, gods i Toresunds socken, Selebo härad och Södermanlands län, vackert beläget vid Mälaren. Taxeringsvärde 330,500 kr. (1880). Bland egare af gården märkas amiralen frih. J. F. Örnfelt, som 1718 med tillhjelp af ryska fångar uppförde det nuvarande stenhuset i två våningar, och presidenten grefve J. G. Lillienberg (d. 1798), som förbättrade gården i många afseenden. 1810 kom H. genom köp i grossh. C. A. Grewesmühls hand och innehafves f. n. (1882) af dennes sonson, O. Grewesmühl. B. S. | Herresta |
Stockflotte, flytande stöd för en militärbro. I en till stöd i kolonnbro afsedd stockflotte läggas stockarna 7 till 10 i bredd i 2 eller flera lag på hvarandra och förenade genom tvärslåar. Stäfven göres kilformig för att bättre bryta strömmens kraft. En s. k. påsalning göres midt på flotten, bestående af två tvärträd och därofvanpå 3 s. k. vasbärare, som uppbära de till broningen hörande underslagen eller brovasarna. Till stöd i en spång kan en af några få kortare stockar bildad stockflotte vara tillräckli | Stockflotte |
Asterofyllit, försvenskning af Asterophyllites (se d. o.). | Asterofyllit |
Trädgärdshallon , trädg. Se Hallon. | Trädgärdshallon |
Schröder [skrö-], Ka sp ar, skulptör (födelseåret obekant), d. 1710 i Stockholm, var möjligen lärjunge af N. Millich eller af B. Precht; i stilen ansluter han sig närmast till den senare. Han arbetade 1692 för Ulriksdal (tafvelramar) och 1694 på Drottningholm, där han var sysselsatt med Neptu-nusfontänens bassäng, ett arbete, som ej blef full- Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-, Sh- eller Sj-. fullbordadt. I början af 1700-talet utförde han ett | |
Köpings kontrakt i Vesterås stift omfattar de 9 pastoraten Köpings stad med landsförsamling, Kungs-Barkarö, Björskog, Odensvi, Skinskatteberg, Bro, Gunnilbo, Hed samt Malma, hvart och ett, utom det förstnämnda, bestående af en församling. Arealen 108,055 har. 19,406 innev. (1883). | Köpings kontrakt |
Låstad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad, Binnebergs tingslag. Areal 1,371 har. 460 innev. (1884). Annex till Odensåker, Skara stift, Mariestads kontrakt. | Låstad |
*Becker, Karl Friedrich. Hans »Världshistoria, omarbetad och till våra dagar fortsatt af professor Wilhelm Müller» började 1894 utgifvas illustrerad i svensk bearbetning af O. W. Ålund. | *Becker |
Sujevo Orjechovo , två ryska fabriksorter på hvar sin sida af Kljasma, i guv. Moskva och Vladimir, med sammanlagdt omkr. 50,000 inv. Bomullsindustri. | Sujevo Orjechovo |
Zsitva-torok [ʃit-; af ung. torok, mynning], d. v. s. Zsitvas mynning. Zsitva är ett tillflöde till Neutra (Waags biflod) och faller ut i denna ett stycke n. om staden Komorn. Om freden vid Z. 11 nov. 1606 se Turkiet, sp. 407. | Zsitva-torok |
Ord, som saknas under K, torde sökas under C. tillåtet, men som rättsstridigt anses spioneri, hvar-med förstås försök af civila eller föregifna civila personer att under falsk förevändning eller hem-ligen inhämta underrättelser om ena partens ställning, styrka, operationer och planer i afsikt att meddela dessa åt den andra; militära kunskapare i eget lands uniform behandlas däremot ej som spioner. Beträffande krigsfångar gälla särskilda regler. I gamla tider ansåg man sig berättigad att efter | |
Felloplastik (af Grek. fellos, bark, och plassein, bilda), korksnideri; den af Agostino Rosa på 1780-talet uppfunna konsten att i kork framställa bilder af antika byggnadsverk. | Felloplastik |
Christ , Wilhelm, klassisk filolog, f. 1831, 1860-1902 professor i München. Bland hans många arbeten, hufvudsakligen behandlande grekiskan, må nämnas: Metrik der griechen und römer (2:a uppl. 1879), en kritisk upplaga af Homeros (1884) samt en omfattande Geschichte der griechischen litteratur (4:e uppl. 1904). | Christ |
Såsom G. sjelf säger, voro hans yttre lefnadsöden . Dess rikare var hans inre lif, dess mångsidigare och betydelsefullare den verksamhet, genom hvilken han ingrep ledande och nyskapande i den fosterländska kulturen. Mångfalden af G:s anlag gjorde, att han hade svårt att komma till klarhet öfver sig sjelf och sin egentliga bestämmelse. En hjelp i sträfvandet efter denna klarhet fick han genom en resa till England i egenskap af informator åt en ung v. Schinkel. Det år (180910) | |
Gossebrigaden (eng. The boys brigade], en sammanslutning af gossar i åldern 12-17 år med uppgift att främja Kristi rike bland gossar och vänja dem vid lydnad och disciplin, själfaktning, religiös .vördnad och allt, som främjar sann kristlig manlighet, leder sitt ursprung från ett af söndagsskoleläraren och officeren vid ett regemente frivilliga W. A. Smith i Glasgow 1883 bildadt i nämnda syfte och är utbredd i England och dess kolonier. (N. S.) Gossec [gåsek], hette eg. Gosse, François Joseph, belgisk-fran | Gossebrigaden |
Genom korstågen nådde V:s handel, sjöfart och politiska makt en utomordentlig höjd. Dess flottor fraktade skaror af korsriddare och pilgrimer öfver till Heliga landet samt återvände med Orientens alster, hvarigenom tillskyndades stor vinst åt staden. Men denna deltog äfven i krigsföretagen, i det dess flottor sammandrabbade med muhammedanernas eller bidrogo till intagandet af deras kuststäder, hvarigenom V. bl. a. skaffade sig handelsförmåner af de kristne eröfrarna. Republiken var redan under | |
Maschukulumbe \E a s c h u k u l o m p o), bantu-folk i Syd-Afrika i Barotse-Ma(m)bundariket omkring Sambesis biflod Kafues 1. Luenges mellersta lopp. Folket går alldeles naket och skiljer sig från alla andra afrikanska stammar genom sin utomordentliga hårklädsel, som enligt Livingstone stundom öfverstiger l m. höjd. Husen, med kägel-forinigt grästak, äro förenade till byar; öfver hvarje sådan härskar en höfding. Hufvudnärin-gen är nötkreatursafvel. Utom af Livingstone har landet | |
Tenczin [tentjin], Andrzej och Jan, riktigare Tęczyński (se d. o.). | Tenczin |
Om människan läres, att hon ensam skapats (1 Mos. 1: 26), att i henne lifvet tändts på ett högre sätt än hos de öfriga lefvande varelserna (1 Mos. 2: 7) och att hon ensam begåfvats med (1 Mos. 6: 3), d. v. s. med Guds personliga lif, hvarigenom hon blifvit en med Gud befryndad personlighet. Till människan ensamt talar Gud och gifver henne sedliga föreskrifter, och denna människans likhet med Gud och relation till Gud höja henne öfver allt annat skapadt. Ursprungligen var människan | |
Marskalken af Sachsen. Se Morits, tyska furstar. | Marskalken af Sachsen |
*Egressy [egresji], Gabor (Gabriel), föddes 1807. | *Egressy |
Abascal, José Fernando, markis af Concordia, spansk militär och statsman, f. 1743, d. 1821, utmärkte sig såsom vicekonung i Peru 1804-16 för mycken kraft och duglighet samt lämnade moderlandet verksam hjälp i striden mot Napoleon. | Abascal |
Benjamin (Ben Jona), vanligen Benjamin af Tudela (efter hans födelsestad), lefde i 12:e årh. och genomreste 116573 en stor del af Asien, Afrika och södra Europa samt efterlämnade en reseskildring, som i första rummet är af vikt för judarnas historia, men genom sina intressanta och sanningsenliga berättelser af nytta äfven för den allmänna folkhistorien. Verket utkom 1543 i Konstantinopel under titeln Masaoth (itinerarium) och blef sedermera öfversatt på nästan alla moderna språk. Under titeln The itiner | Benjamin |
Metaxen, bot., detsamma som heterecisk (se Autecisk); autoxen är detsamma som autecisk. | Metaxen |
Bulnad, kirurg. Se Abscess. | Bulnad |
Svartå (fi. Mustio), järnbruk i Karis socken, Nylands län, Finland, invid Karis å, anlades under Karl IX:s tid och nådde efter 1647, då det egdes af handlanden P. Thorwest i Åbo, stor blomstring. Förstördt under , erhöll det nya privilegier 1725. Bruket utgör egen bruksförsamling under Karis pastorat. Sedan 1786 har bruket innehafts af sedermera friherrliga ätten Linder. F. n. innehafves det af en medlem af finska adliga ätten Linder. A. G. F. | Svartå |
Pataholm benämnes sedan gammalt köping, ehuru platsen ej är att anse som köping i administrativt afseende, enär den ej utgör egen kommun. I P. finnes en af länsstyrelsen förordnad ordningsman. Genom k. br. 7 juli 1882 lämnades anstånd tills vidare från tillämpningen af byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer inom P:s köping. P. omfattar 6 har med 87 inv. 1925. | Pataholm |
Algoritm. Se Algaritm. | Algoritm |
Ecclesfield [eklṡfīld], nordlig förstad till Sheffield i West riding af engelska grefsk. York, 8 km. n. ö. om Sheffield. 34,153 inv. (1901). Fabriker för stålvaror, linne och papper. | Ecclesfield |
König [kö-], Friedrich, tysk mekaniker, snällpressens uppfinnare, f. 1774, d. 1833, lärde typografyrket 1789 Härtel i Leipzig samt studerade sedermera matematik och mekanik. Förgäfves sökte han emellertid i hemlandet en förlagsgifvare till utförandet af sin plan att ersätta handpressen med en maskin. Han begaf sig därför 1806 till London och lyckades där intressera de rike boktryckarna Th. Bensley och E. Taylor för sin uppfinning. Kort därefter vann han medverkan äfven af mekanikern A. F. Bauer från | König |
Derbent l. Derbend (arab. Bab el abwad, , l. Bab el Kadid, ), befäst stad i prov. Dagestan, vackert belägen på västra stranden af Kaspiska hafvet och rik på praktfulla byggnader i orientalisk stil. 14,821 inv. (1897). Staden sträcker sig utefter ett med vin- och fruktträdgårdar, majs- och krappfält betäckt berg, utefter hvars sidor husen ofta hänga som svalbon. Den med en hög, stark mur omgifna staden består af fästningen, som med guvernörens ståtliga, gamla slott bildar den öfre staden, vidare af den | Derbent |
Tysta skolans nya byggnad på Lidingön. 1910 lämnade den sina gamla bostäder och hystes in i andra för några år hyrda lokaler i huset n:r 24 vid Norrtullsgatan. Den köpte emellertid en tomt i Lidingö villastad, där lämpligt skolhus (se fig.) uppfördes med utrymme för 40 elever och tjänstgörande personal, och dit flyttades anstalten 1912. Den ursprungliga planen för Tysta skolan har med tiden väsentligen förändrats. Numera har den blifvit en vård- och uppfostringsanstalt för | |
Icica , bot. farm., ett släkte af vackra, ståtliga träd, hörande till fam. Burseraceæ Kunth. Släktet tillhör uteslutande de tropiska länderna med arter i såväl Gamla som Nya världen. Hithörande arter äro synnerligen rika på balsam och harts. Af I. icicariba DC. och möjligen andra arter af detta släkte erhölls förr s. k. amerikanskt l. brasilianskt elemi, ett genomskinligt, grön-gult, välluktande harts, som be-stämdt skilde sig från det nu i handeln nästan ensamt förekommande s. k. Manila-elemi (se Ele | Icica |
Necessär (Fr. nécessaire, egentl. nödvändig), skrin eller påse med olika fack, hvari man under resor förvarar sina toalettsaker. | Necessär |
Ceremonimästare , person (företrädesvis hofämbetsman), som har att öfvervaka, att ceremoniel behörigen iakttagas. | Ceremonimästare |
Långbenta flugor, zool. Se Dolichopodidae. | Långbenta flugor |
Folkets kärlek min belöning , konung Karl XIV Johans valspråk. | Folkets kärlek min belöning |
Granville [gränvil], earler af. Se Carteret 3 och Leveson-Gower. | Granville |
Håller man den ena änden af en tråd eller en cylindrisk stång fast och vrider den medelst krafter verkande i andra änden, finner man, att vridningsmomentet (F) är proportionel mot vridningsvinkeln (ω), mot 4:de potensen af stångens radie och omvändt proportionelt mot stångens längd (l), samt att detsamma dessutom beror af stångens beskaffenhet (T), hvarför man kan sätta der F kallas torsionskraften och T torsionskoefficienten. Ofvanstående s. k. spänstighetslagar gälla | |
Cantharldae , zool. Se Mjukbaggar. | Cantharldae |
Sinnessjukvård 610 mano-depressiva formen af sinnessjukdom. Samma är äfven förhållandet med förrycktheten (se d. o.), ehuru i dessa fall sjukdomsbilden domineras af vissa tankevillor, förföljelse- eller storhetsidéer. En sjuklig förändring af omdömet ger upphof till den förfalskning af idélifvets innehåll, som kallas tankevillor. Vid uppkomsten af dessa spela ofta nog illusioner och hallucinationer (se dessa ord) en viktig roll. En vanlig, ja, sannolikt den vanligaste | |
Venezuela [-tho͡ela], Venezuelas förenta stater (Estados unidos de V.), förbundsrepublik i Syd-Amerika, begränsas i n. af Karibiska hafvet, i ö. af Brittiska Guyana, i s. af Brasilien och i v. af Colombia. Landgränserna ha under senare år fastställts genom en rad fördrag, sålunda sydgränsen 1884, västgränsen 1891 och östgränsen 1899 (se Guyana, sp. 720). Inom de sålunda utstakade gränserna omfattar V. en areal af omkr. 942,300 kvkm. (enligt officiella uppgifter 1,020,400 kvkm). V. har emellertid ej godkä | Venezuela |
Montevideo (San Felipe y Santiago de M.), hufvudstad i syd-amerikanska republiken Uruguay, på norra stranden af La Plata, 200 km. ö. om Buenos-Ayres, till hvilket går en underhafskabel. Omkr. 110,000 innev., deraf hälften främlingar, mest italienare, spaniorer, fransmän, basker och tyskar. M. är en vacker och regelbundet byggd stad, med många ofantligt dyrbara praktbyggnader (såsom Solisteatern och Matriz-katedralen) af italiensk marmor och annat dyrbart byggnadsmaterial. Fästningsverken äro raserade med | Montevideo |
Hendelunda. Se Hedenlunda. | Hendelunda |
Rabenius, Nils, präst, f. 1648 i Tortuna i Västmanland, d. 1717, student i Uppsala 1671, prästvigd 1673, komminister i Munktorp 1676. Han vann Karl XI :s gunst och blef 1690 hof predikant. Han medföljde äfven i egenskap af pastor vid lif-drabanterna 1700 konung Karl XII på dennes fälttåg mot Danmark. Från 1701 till sin död var han prost och kyrkoherde i Hedemora. R. var en nitisk samlare af gamla manuskript och andra sällsynta handlingar och hade ett ansenligt bibliotek. Han | |
Ajunta [adjönta]. Se Adjanta. | Ajunta |
Eterneller (af Lat. aeternus, evig), Evighetsblomster eller Immorteller (af lat. immortalis, odödlig) bot., kallas blommor och blomställningar, som länge kunna bibehålla sig utan att förlora form och färg. De flesta eterneller äro korgar af växter, tillhörande fam. Compositae, särskildt slägtena Gnaphalium, Helichrysum, Helipterum (= Acroclinium och Rhodanthe), Ammobium, Athanasia, Xeranthemum. Många af dessa växter äro vanliga trädgårdsväxter. Korgarnas lämplighet till eterneller beror derpå att hålkfjäl | Eterneller |
Kold, Kristen Mikkelsen, dansk skolman, född i Nörrejylland d. 29 Mars 1816, var lärjunge vid ett folkskolelärareseminarium och åtföljde 184246 en dansk missionär till Mindre Asien. 1850 grundade han en folkhögskola (den första i konungariket) i Ryslinge, på Fyen, hvilken sedan flyttades till Dalum, vid Odense. 1862 inrättade han der den första skolan för vuxna qvinnor (hvilka undervisades om sommaren). K. tog äfven initiativet till anordnande af privata barnskolor på landet, hvilka i synnerhet på Fy | Kold |
Birkenes, härad och pastorat m. om Lillesand, Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt), Norge-. Birkenfeld-Biscupice 654 238,34 kvkiii. 1,815 iiiv. (1920). vSkogsbruk och jordbruk. K. G. G. * Birkenfeld. 1. Enligt författningen för den efter 1918 års revolution bildade fristateö Oiden- burg är B. fortfarande en oldenburgsk landsdel. Dess representation, landesausschuss, önskar anslut- ning till det preussiska Khenlandet, inom hvilket | |
Diffusionsmetod (se Diffusion), ett af Robert i Secelowitz uppfunnet förfarande vid betsockertillverkning, består däri, att sockret under uppvärmning utlakas i vatten ur de på ett eller annat sätt sönderskurna betorna. Flera variationer af metoden finnas. — De kärl, hvari saften utlakas ur betorna, kallas diffusörer. Alla de i förbindelse med hvarandra stående diffusörerna, som sockersaften genomlöper, benämnas med ett gemensamt namn diffusionsbatteri. Diffusionsrester, d. v. s. de utlakade betorna, vanligen i | Diffusionsmetod |
I aktiebolag svara delegarna endast med hvad hvar och en tillskjutit eller efter bestämmelserna i lagen är pliktig tillskjuta. Delegarnas tillskott fördelas i aktier å lika belopp, hvilkas summa utgör aktiekapitalet, hvilket kan vara antingen fixeradt eller allenast till sitt minimum och sitt maximum bestämdt. För såväl aktiekapitalet som aktie fastställer lagen ett lägsta belopp, resp. 5,000 och 50 eller i vissa fall 10 kronor. Ehuru i aktiebolag delegarnas personer ega ojämförligt |