image
imagewidth (px) 9
3.66k
| text
stringlengths 0
256
|
|---|---|
H. G. Weßberg. |
|
Hwitt och grönt Fönſterglas af flere dimenfione, |
|
förſåljas till nedſatta priſer af Sam. Arfwidſon. |
|
Åſtundas i Tjenſt. |
|
J anſeende till intråffad ſjutdom år tjeaſt nu |
|
genaſt ledig för en trogen, höflig och willig Piga, |
|
ſom förſtär de göromål ſom forefalla i ett hushåll |
|
dä hon år enſam; dunde hon något ſy, wore |
|
det wäl. Adreß här. |
|
Åſtundas att hyra. |
|
Tre, 4 a 5 glada, från fuktighet fria Rum, |
|
med kök och nödige uthut, wid reel gata, för ett |
|
litet ſtilla hushåll, ſom Ombadsman Damderg |
|
upgifwer |
|
Diverſe. |
|
Herrar Krediterer uti handelsbetjenten Dan. |
|
Hinsſens Maßa dehagade ſammanträda hos un= |
|
dertetnad d. 10 nåſtk. Juli kl. 10 f, m. för att |
|
taga beſlut om afſtådde Egendommen, då de till |
|
ſtädeskommandes beſlut gåller för de frånwaran= |
|
de. Götheborg d. 19 Juni 1827. |
|
Johan Pel. Berg. |
|
Prof å moderna Tapeter och Border af |
|
Utrires tillmerkning till deſtåmer pris kunna beſes |
|
hos underteknad, ſom emottager beſtållningar |
|
att härſtädes lefwerera inom 14 dagar, då deße |
|
tomma att hit regvireras genom Ångbålslågen |
|
heter. Abr. Joſephſon, |
|
bor i Huſet N:o 10 wid Kungsgatan. |
|
En medetälders Man, ſom ſkrifwer och talar |
|
ſtera ſpräk, ſamt i längre tid warit på goda |
|
Handetskontor och uppwiſar de bäſta bewis om |
|
god karakter, erbjuder ſin ejenſt, för att komma |
|
i ſtörre werkſamhet och bereda ſig en efter tids= |
|
behofwet erferderlig ökad insomſt, att beſtrida |
|
helſt Korreſpondansgöromålen wid ett Kontor, |
|
eller ock att göra reſor i Riket för inländſkt eller |
|
lindfke Handelshus. Hins pretenſioner äro |
|
icke obilliga. Den härpä reflekterar behagade |
|
anmäla ſig hos Göthebergspoſtens Redaktion, |
|
ſom om den ſökande lemnar widare uppipsning. |
|
N:o 74 utgifwes nåſta Torsdagsafton. |
|
Barometern. |
|
Kolerans Perſonalier. |
|
Till Swenſka Läkare=Sällſkapet. |
|
Kolerans Perſonalier. |
|
Nu till kolerans werk och gerningar, ſedan hon |
|
börjat ſina utflygter och ſtröftåg. Från 1817 19, under |
|
hwilka år hon efter någon mellantid åter wiſade ſig i |
|
Indien, bortryckte hon der tre millioner menniſkor och ſko= |
|
nade inga andra än Frankerna, ſom cernerade ſig och med |
|
ſpärrning höll benne på wederbörligt afſtånd. Sedan den= |
|
na tid har hon på ſitt härtåg öfwer gamla och nya werl= |
|
den näſtan i alla länder inlåtit ſig i handgemäng med de |
|
ſtackars dödliga. Och hennes moralitetstabeller uppgifwa |
|
de fallnas antal till omkring trettio millioner, ett ſlagt= |
|
fält, i ſanning något för ſtort, att wi med wißa läkare |
|
ſkulle kunna antaga, att en blott influenſa=epidemi, icke en |
|
rent kontagiöſt=miasmatiſk peſt warit härföraren, ſom ut= |
|
delat dödsorderna. |
|
J ſjukdomarnas annaler ſynas kolerans ſåwäl ſym= |
|
tomer ſom härjningar lämpligaſt kunna jemföras med di= |
|
gerdödens. Båda farſoterna bära näſtan ſamma färger. |
|
Cyanoſen hos koleran ligger nära ſwartheten hos Diger= |
|
döden. Och om wi rätt minnas, kallades denna ſednare |
|
pandemi i wißa länder ömſom ſwarta och blåa dö= |
|
den. Om än deßa ſjukdomar icke kunna anſes ſom kötts= |
|
liga ſyſkon, ſå tyckas de åtminſtone kunna anſes ſom na= |
|
turliga anförwandter. Kolerans offer ſtå wäl till antalet |
|
ännu flera millioner efter dem, ſom föllo för digerdödens |
|
ſlagſwärd. Men hwem wet, hwad ſom ſtundar, och huru |
|
många i tidens längd ſtola falla för kolerans lia, om ſå= |
|
dana medel förſummas, hwilka erfarenheten i förening med |
|
all ſund logik wiſat mot henne wara de kraftfullaſte? |
|
Wi wilja nu nämna några ord äfwen om deßa me= |
|
del. Wanligtwis uppgifwas flera ganſka goda. Men de |
|
inſkränka ſig oftaſt till dietetiſka och ſanitära föreſkrifter, |
|
ſåſom till renlighet, måttlighet, ſinneslugn, wälde öfwer |
|
pasſionerna, ſund föda och några rent medicinſka preſerva= |
|
tiver. Alla deßa medels wärde erkänna wi. Men wi tro |
|
derjemte, att de icke äro tillräckliga, ſynnerligaſt derföre, att |
|
wißt folk eller ſnarare wißa klaßer af menniſkor hwarken |
|
kunna eller wilja iakttaga dem. De förmå icke beherſka |
|
ſina pasſioner. De hafwa icke tillfälle att förſkaffa ſig |
|
ſund föda. De kunna icke iakttaga nödig renligbet och |
|
förſigtighet. Och deßa menniſkor äro juſt de, ſom genom |
|
ſina yttre förhållanden, ſitt armod, ſitt oordentliga lefnads= |
|
ſätt m. m. i främſta rummet äro blottſtällda för en dis= |
|
poſition, tjenlig att genom porer och andedrägt emottaga |
|
koleragiftet wid deß förſta antändning och utdunſtning på |
|
något ſmittadt ſtälle. |
|
Kunde menniſkorna wid alla tillfällen beherrſka ſinn= |
|
ligheten, lefde de måttligt, förnuftigt, naturenligt, åtnjö= |
|
to de endaſt ſund och helſogifwande föda, blottſtällde de |
|
ſig icke för förkylningars och utſwäfningars följder, woro |
|
de icke i betydlig mån både moraliſkt och fyſiſkt förderf= |
|
wade, ſå kunde de troligen utan fara gå både koleran |
|
och hwilken annan peſt ſom helſt till mötes. Det rena |
|
blod, ſom då flöt i deras ådror, ſtulle icke dekomponeras |
|
äfwen af det ſtarkaſte ſjukdomsgift. Ja man ſkulle kun= |