diff --git "a/UD_Swedish-Talbanken/sv_talbanken-ud-test.txt" "b/UD_Swedish-Talbanken/sv_talbanken-ud-test.txt" new file mode 100644--- /dev/null +++ "b/UD_Swedish-Talbanken/sv_talbanken-ud-test.txt" @@ -0,0 +1,2104 @@ +Den allmänna pensionen är av två slag: folkpension och tilläggspension (ATP). + +Folkpensionen får man oberoende av tidigare arbetsinkomst. + +Tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete (arbetsinkomst). Endast +arbetsinkomst som man haft mellan 16 och 65 år beaktas. Arbetsinkomst för tid +före år 1960 inverkar inte på ATP. + +Om arbetsinkomsten under ett år överstiger det s k basbeloppet vid samma års +ingång med minst hundra kronor är inkomsten pensionsgrundande för ATP. Vid 1971 +års ingång var basbeloppet 6400 kr. + +Basbeloppet är ett belopp, som fastställs för en månad i taget på grundval av en +beräkning av statistiska centralbyrån. Allt efter som prisläget förändras, +ändras också basbeloppet. Storleken av de utgående pensionerna följer +basbeloppet. Därigenom blir pensionerna värdebeständiga. I juli 1971 var +basbeloppet 6900 kr. + +Det behövs ingen anmälan för att komma med i ATP. Inkomst, som ger pensionsrätt, +beräknas i regel efter självdeklarationen. + +Vem får folkpension? Folkpension kan den få som är svensk medborgare och bosatt +här i landet. Om en svensk medborgare inte är bosatt här, kan han dock få +pension, om han varit mantalsskriven här det år han fyllde 62 och de fem åren +närmast dessförinnan (alltså i åldern 57-62 år). + +Enligt avtal med vissa länder kan i Sverige bosatta medborgare från dessa länder +få folkpension, om de vistas här viss angiven tid. + +Vem kan få ATP? ATP kan den få, som har haft pensionsgrundande inkomst för minst +3 år. Det första år, för vilket pensionsgrundande inkomst beräknades, var år +1960. + +Inkomst av annat förvärvsarbete än anställning kan undantas från ATP. För +undantagen inkomst erläggs inte ATP-avgift och givetvis kan inkomsten inte +medföra pensionsrätt. Undantagandet kan även påverka pensionsrätten av +anställningsinkomst. Undantagandet medför i regel sämre skydd vid ålderdom, +invaliditet och vid dödsfall för familjen. + +Pensionsförmåner Såväl folkpensioneringen som ATP ger möjligheter till följande +förmåner: + +Ålderspension + +Förtidspension eller sjukbidrag + +Änkepension och barnpension + +Från folkpensioneringen kan dessutom utgå: + +Barntillägg + +Invaliditetstillägg + +Invaliditetsersättning och vårdbidrag + +Hustrutillägg (inkomstprövat) + +Kommunalt bostadstillägg (inkomstprövat) + +Att en förmån är inkomstprövad betyder, att den minskas eller inte alls utgår om +den försäkrades inkomst överstiger vissa belopp. Även förmögenhet har betydelse. +(Se vidare sid 8 ff.) + +Ålderspension Ålderspensionen från folkpensioneringen är i juli 1971 6210 kr per +år för en ensam pensionär eller pensionär vars make inte har pension samt 9660 +kr för två pensionsberättigade makar tillsammans. Dessutom utgår i vissa fall +pensionstillskott. Hos försäkringskassan finns en särskild broschyr om +pensionstillskott. Helt pensionstillskott är i juli 1971 621 kr per år. + +Full ålderspension från ATP får man, enligt huvudregeln, om man haft +pensionsgrundande inkomst i 30 år. Storleken av pensionen räknas ut på grundval +av ett genomsnitt av de pensionsgrundande inkomsterna under de 15 bästa åren (se +sid 7 'ATP de första åren'). Full pension motsvarar 60 procent av nämnda +genomsnittsinkomst. Har man pensionsgrundande inkomst för mindre än 30 år +reduceras pensionen i förhållande till det antal år, som fattas (halva antalet +år ger halv pension osv). På grundval av den pensionsgrundande inkomsten +beräknas pensionspoäng, som registreras på Ert poängkort hos försäkringskassan. + +På slutskattesedeln finns den pensionsgrundande inkomsten angiven. Vill man +räkna ut poängen kan man göra detta genom att dela den pensionsgrundande +inkomsten för ett visst år med basbeloppet vid ingången av det året. (Dessa +basbelopp har varit följande: 1960 = 4200 kr, 1961 = 4300 kr, 1962 = 4500 kr, +1963 = 4700 kr, 1964 = 4800 kr, 1965 = 5000 kr, 1966 = 5300 kr, 1967 = 5500 kr, +1968 = 5700 kr, 1969 = 5800 kr, 1970 = 6000 kr och 1971 = 6400 kr.) + +Om den pensionsgrundande inkomsten för år 1971 blir 14000 kr (motsvarande en +förvärvsinkomst av cirka 20400 kr) blir pensionspoängen 14000 : 6400 = 2,19. +Högsta möjliga pensionspoäng är 6,50. + +Om basbeloppet är 6900 kr, blir full ATP av följande storlek: + +Att märka är att de angivna beloppen utgår utöver folkpensionen. + +För svenska medborgare som är födda 1896-1923 gäller särskilda regler, se 'ATP +de första åren', sid 7. + +Pensionsålder Rätt till ålderspension har Ni från och med den månad Ni fyller 67 +år. Pensionsåldern är densamma för folkpensionen och ATP. + +Möjlighet finns att ta ut ålderspension både före och efter 67-årsmånaden, dock +tidigast från 63-årsmånaden. Både vid förtida uttag och uppskjutet uttag blir +det dock vissa ändringar i pensionsbeloppen. + +Har man rätt till både folkpension och ATP måste ett förtida uttag gälla båda +pensionerna samtidigt. + +Förtida uttag ger lägre pension Ålderspensionen blir alltid mindre vid förtida +uttag. Och den förblir mindre livet ut. Minskningen utgör 0,6 procent för varje +månad som man vid uttaget är yngre än 67 år. + +Den som har gjort förtida uttag av ålderspension kan återkalla detta. På +försäkringskassan finns en särskild broschyr som lämnar information om förtida +uttag av ålderspension. Och hur man gör exempelvis för att återkalla förtida +uttag. + +Observera att förtida uttag av ålderspension inte är detsamma som +förtidspension! (Om förtidspension kan Ni läsa i en annan broschyr hos +försäkringskassan.) + +Uppskjutet uttag ger högre pension Den som väntar med att ta ut ålderspensionen +till efter 67-årsmånaden får högre pension. Beloppet ökar med 0,6 procent för +varje månad man väntar med uttaget, dock längst till 70-årsmånaden. Detta +innebär att pensionen genom uppskjutet uttag kan förhöjas med högst 21,6 +procent. + +ATP de första åren ATP infördes 1960. Inkomster som man haft dessförinnan ger +inte rätt till ATP. För de inkomsterna har inte heller avgift erlagts. + +För att få full ålderspension från ATP fordras enligt huvudregeln att man har 30 +år med pensionsgrundande inkomst. För svenska medborgare som är födda något av +åren 1896-1923 gäller förmånligare regler. Sålunda behöver den som är född 1923 +endast pensionsgrundande inkomst för 29 år för att få full ATP, den som är född +1922 behöver endast 28 år, osv; den som är född 1914 behöver endast 20 år. + +De som är födda 1913 och tidigare hinner inte förvärva pensionsgrundande inkomst +för 20 år. De kan alltså inte få full ATP. Årsklass 1905 kan t ex få högst 11/20 +av full pension, årsklass 1906 kan få högst 12/20 och årsklass 1907 kan få högst +13/20 . + +Särskilda folkpensionsförmåner Kommunalt bostadstillägg är ett tillägg till bl a +ålderspension och utgår enligt grunder som varje kommun själv bestämmer. +Bostadstilläggets storlek varierar mellan olika kommuner. + +Kommunalt bostadstillägg är inkomstprövat. Det betyder att bostadstillägget +minskas om inkomsterna utöver folkpensionen uppgår till mer än ett visst belopp, +nämligen 2000 kr för en ensam pensionär och 3000 kr för två makar tillsammans. +Även förmögenhet (exempelvis i fastighet) över vissa belopp kan påverka +bostadstillägget. + +Hustrutillägg utgår om hustru till pensionär fyllt 60 år och inte har egen +folkpension. Det fordras vidare att makarna varit gifta i 5 år för att +hustrutillägg skall kunna utgå. I undantagsfall kan dock hustrutillägg beviljas +även om hustrun inte fyllt 60 år eller makarna varit gifta kortare tid än 5 år. +Hustrutillägget kan högst utgå med så stort belopp att makarna tillsammans får +lika stor folkpension som två pensionsberättigade makar. Hustrutillägget, som är +inkomstprövat på samma sätt som kommunalt bostadstillägg, utbetalas till +hustrun. + +Barntillägg utgår till ålderspensionär, som har eget eller hustruns barn under +16 år i hemmet eller som har vårdnaden om sådant barn. Barntillägget utgår för +varje barn med högst 25 procent av basbeloppet (i juli 1971 1725 kr för år +räknat). Om pensionären är en gift kvinna utgår f n inte barntillägg. + +Invaliditetstillägg kompletterar i vissa fall ålderspension, om pensionären inte +kan reda sig själv och vid upprepade tillfällen dagligen behöver hjälp av annan +person. Hjälpbehovet skall ha uppstått innan pensionären fyller 63 år. Den som +är blind har alltid rätt till invaliditetstillägg om blindheten inträffat före +63 år. + +Invaliditetstillägget utgör 30 procent av basbeloppet (i juli 1971 var det 2070 +kr för år räknat). + +Om förtidspension eller sjukbidrag samt änkepension och barnpension kan Ni läsa +i särskilda broschyrer som finns att hämta på försäkringskassan. + +Vad menas med ett u-land? 'U-land' står för 'underutvecklat land' eller +'utvecklingsland'. Ibland talar man om 'de fattiga länderna'. Men det är viktigt +att veta att de flesta u-länder är fattiga bara i den meningen att större delen +av befolkningen lever i fattigdom. I nästan alla u-länder finns de för +utvecklingen nödvändiga tillgångarna såsom arbetskraft, jord, vatten, mineraler, +skog o s v . Men antingen förmår man ännu inte utnyttja de resurser man har - +eller också utnyttjas dessa på ett sätt som inte kommer majoriteten av folket +tillgodo. + +En vanlig karakteristik av ett u-land är att bruttonationalprodukten (BNP) per +person och år understiger en viss summa. Ibland nämns 2000 kronor som gräns; +länder ovanför detta genomsnittstal skulle inte vara u-länder (i Sverige är BNP +/ person ca 13000 kronor). Andra egenskaper utmärkande för u-länder är +arbetslöshet; analfabetism, d v s brist på läs- och skrivkunnighet; låg +medellivslängd. Man kan också mäta ett lands standard med sådana mått som antal +läkare, lärare, böcker, tidningar, telefoner, radioapparater, bilar o s v per +invånare. + +Dessa metoder för att söka mäta ett lands rikedom eller fattigdom är +otillfredsställande. I BNP, exempelvis, inräknas inte oavlönat arbete och bara +ytterst ungefärligt de varor som produceras inom självhushållen. Måtten säger +heller ingenting om fördelningen av resurserna, om livet för de enskilda +människorna. Genomsnittssiffrorna döljer stora materiella klyftor inom varje +land. + +Men de existerande måtten är ändå användbara när man vill göra sig en bild av +olika folks levnadsnivå. Ett exempel: enbart i USA ökar BNP varje år med ett +belopp, som är ungefär lika stort som den totala bruttonationalprodukten i hela +Afrika eller Indien! + +U-länderna är olika Från vår horisont kan u-länderna sinsemellan te sig +likartade. Uppräkningen nyss av typiska 'u-landsegenskaper' bidrar till ett +sådant intryck. Men dessa länder - där tre fjärdedelar av jordens befolkning bor +- skiljer sig naturligtvis starkt från varandra. Peru har inte samma klimat, +geografi eller kultur som Tanzania. Indien brottas med helt andra svårigheter än +Kenya. En del länder är tättbefolkade, andra glest befolkade. Naturliga och +mänskliga resurser skiftar liksom relationerna till omvärlden. Det finns inte +två länder, som befinner sig i samma kulturella eller ekonomiska situation. + +Skillnaderna inom ett land kan vara mycket stora. I världens totalt sett rikaste +land, USA, finns utbredd svår fattigdom. I oljeländer som Saudi-Arabien lever en +del i ofattbart överflöd. Invånarna i Kenyas huvudstad Nairobi kan ha ännu +svårare att finna sig tillrätta i isolerade byar på den kenyanska landsbygden än +en stockholmare att klara sig i lappmarken. I Indien finns 845 skilda språk och +dialekter. + +Många av de länder, som i dag kallas underutvecklade, har en kultur långt äldre +än t ex den europeiska. För 6000 år sedan fanns det städer i Egypten, i +Mesopotamien och i Indusdalen - 5000 år innan stadskulturen började utvecklas i +Sverige. Den kinesiska kulturen kan spåras tillbaka till 3000 f Kr. I +Latinamerika, Afrika och Asien fanns vid europeernas ankomst ofta högt +utvecklade samhällen. + +De flesta u-länder har varit koloniserade När dagens 30-åringar gick i skolan +var Afrikas och Asiens kartor i huvudsak indelade i några få färgfält - för att +utmärka de olika områden, som tillhörde England, Frankrike, Holland, Belgien +eller Portugal. Vad som sedan skett, ett 70-tal länders politiska frigörelse, +kan betecknas som en av de mera genomgripande händelserna i världshistorien. + +Att kolonisera ett land betyder att erövra det och utnyttja det för egna +ändamål. 1700- och 1800-talens industrialisering i England, Frankrike, Tyskland, +Holland o s v förutsatte en ordnad försörjning med råvaror för industrin +(bomull, jute, hampa, metaller, gummi). Kolonierna utnyttjades för denna +råvaruproduktion. De kunde också utnyttjas som marknad - befolkningen hemma +räckte inte till som köpare av industrivarorna. På olika sätt kunde man se till +att befolkningen i det koloniserade landet blev köpare av moderlandets +produkter. Ett vanligt exempel är hur den indiska textilindustrin genom att man +saknade tullskydd konkurrerades ut av engelsmännen. Härigenom fick den engelska +textilindustrin avsättning för sina produkter också i Indien. + +På så sätt fastlades den arbetsfördelning mellan olika länder, som till stor del +fortfarande gäller: industriländerna ('i-länderna') producerar förädlade +produkter, som de måste få avsättning för, u-länderna måste få sälja sina +råvaror. Råvaror - både naturprodukter och synteter - produceras dock numera i +ökande omfattning även i i-länderna. + +Jordens befolkning: i dag 3,6 miljarder, om 30 år dubbelt så många? Tvärtemot +vad man kunde tro är Europa den mest tättbebodda - men också vad beträffar +jordbruk och industri den bäst utnyttjade - världsdelen med i genomsnitt 92 +invånare per kvardratkilometer. Därefter följer Asien med 69 invånare per kvkm. +Jordens sammanlagda befolkning ökar f n med 70-80 miljoner människor om året, +och ökningen är störst där människorna är fattigast. Nu är vi drygt 3,6 +miljarder, vid århundradets slut 6-7 miljarder om den nuvarande takten i +befolkningstillväxten består. + +Fattigdomen är inte ny. De flesta människor har alltid levat i fattigdom. Men +befolkningsexplosionen är unik i jordens historia. Den är följden av att stora +folksjukdomar nu bekämpas med moderna hjälpmedel, att människornas kunskap om +hygien har förbättrats och att tillgången på mat och vatten har ökat. +Spädbarnsdödligheten har minskat särskilt kraftigt; det är inte så att varje +kvinna föder fler barn än förr, men de som föds överlever i långt större +utsträckning. + +Genom befolkningsutvecklingen får jorden en väldig försörjningsbörda, där än så +länge de fattiga länderna bär det tyngsta lasset. I många u-länder är tillväxten +så snabb, att barn under 15 år utgör inemot hälften av hela befolkningen. Att +bygga skolor, utbilda lärare och producera undervisningsmaterial till dessa +barnskaror är på många håll omöjligt. Ett snabbt växande antal människor i vuxen +ålder kräver arbete och lön i en situation, där det redan råder arbetslöshet och +undersysselsättning. De arbetslösa från landsbygden söker sig till städerna. När +de inte heller där kan få arbete uppstår en slum, som med sin svält, sjuklighet, +trångboddhet, smuts och brottslighet är ett stort och växande problem i +u-länderna. + +U-ländernas tillgångar växer. Men det gör också folkmängden. Även med en jämn +fördelning av produktionen blir det inte tillräckligt för var och en. Därför +måste befolkningstillväxten hållas tillbaka. Samtidigt måste det skapas en +rättvis fördelning av tillgångarna. Det har redan sagts att befolkningsökningen +är störst där människor är fattigast. Färre barn skaffar man sig först då man +ser en utväg ur sin fattigdom. + +Mat och hälsa Många svåra sjukdomar som malaria, smittkoppor och spetälska +trängs alltmer tillbaka genom aktiva hälsovårdsinsatser. Fortfarande beräknas +dock 300 milj människor vara sjuka i malaria, 10 milj i spetälska. +Uppskattningsvis 400 milj lider av ögonsjukdomen trakom. Olika former av +inälvsmask härjar stora delar av Afrika, Asien och Latinamerika och nedsätter +starkt arbetsförmågan. Barndödligheten beräknas - trots den minskning som skett +- i Indien vara tio gånger så hög som i Sverige, i Peru och Tunisien sex gånger +så hög. + +Trots att u-ländernas sammanlagda livsmedelsproduktion ökat kraftigt är +tillgången på livsmedel per person föga större än förut, tidvis och på sina håll +inte alls större. I dessa länder får majoriteten av befolkningen varken +tillräckligt med kalorier eller av de livsviktiga äggviteämnena (protein). I +Sverige och andra länder, där de flesta lever i materiell välfärd, har vi mer än +vad vi behöver av bådadera. Skall utvecklingen vända och en godtagbar +näringsstandard uppnås, måste produktionen av sådana näringsämnen i världen +tredubblas fram till år 2000. En rad undersökningar tyder på att brist på +äggvita under spädbarnstiden kan medföra skador på hjärnan, som för hela livet +minskar inlärningsförmågan och arbetskapaciteten. + +Kvinnan på bilden har själv vuxit upp i den här byn i den västafrikanska staten +Dahomey. Hon har fått utbildning i näringslära (nutrition) inom ramen för ett +FAO-projekt (FAO = FNs livsmedelsorganisation). Här visar hon hur lokal föda, +fisk och grönsaker, kan användas, och betonar särskilt hur viktigt det är att +barnen får rätt sammansatt kost. + +Här nedan kan man läsa om några huvuddrag i äktenskapslagstiftningen. I +Socialkatalogen finns vidare upplysningar om bl.a. barn- och ungdomsfrågor, +bostadsfrågor, försäkringsskydd, arv och andra familjerättsliga frågor. + +Giftemål När man ska gifta sig måste detta anmälas till pastorsexpeditionen där +man bor. På pastorsexpeditionen kan man begära, att äktenskapet utlyses i kyrkan +(lysning) om man så önskar. Där får man också upplysning om hur kyrklig och +borgerlig vigsel går till. + +Den som är under 20 år ska ha föräldrarnas samtycke för att gifta sig. Är han +eller hon under 18 år behövs också särskilt tillstånd från länsstyrelsen. + +När man har gift sig innebär det att båda makarna får omfattande personliga och +ekonomiska skyldigheter mot varandra. Makarna har bl.a. skyldighet att försörja +varandra. + +Vidare uppkommer giftorätt. Denna innebär bl.a. att vardera maken vid +äktenskapets upplösning har rätt till hälften av den andre makens tillgångar. +Man kan dock avtala om att sådan egendom som annars skulle ha ingått i +giftorätten ska vara enskild egendom. Ett sådant avtal kallas äktenskapsförord. +Äktenskapsförordet ska inregistreras hos domstol för att bli giltigt. + +Föräldrar har vårdnaden om sina barn. De har alltså ansvar och omsorg om barnen. +De företräder barnen utåt i olika frågor och de är skyldiga att bekosta barnens +uppehälle och uppfostran. + +Se Arv sida 5, Förmyndare sida 12 och Testamente sida 22. + +Man vänder sig till pastorsexpeditionen. + +Skilsmässa Hemskillnad Innan ett äktenskap upplöses ska i allmänhet domstolen +först ha beslutat om att samlevnaden upphävs. Denna dom kallas hemskillnadsdom. +Den kan sökas hos domstolen av båda makarna tillsammans. Då behöver inte annat +skäl uppges än att de är överens om att inte fortsätta att leva tillsammans. + +Om bara den ena maken vill ha hemskillnad måste han eller hon stämma den andra +inför domstol. + +Innan man begär hemskillnad är man skyldig att begära medling hos präst eller +hos medlare, som är utsedd av kommunen. + +Hemskillnadstiden är till för att ge makarna en prövotid. Om de har börjat +samlevnaden på nytt under hemskillnadstiden, vilket de får göra, upphävs +hemskillnaden utom i fråga om ekonomiska förhållanden. + +Äktenskapsskillnad Om makarna har levt var för sig (hemskilda) under minst ett +år, kan en eller båda begära att domstolen dömer till äktenskapsskillnad. Det +innebär att äktenskapet upplöses. Bl.a. i samband med otrohet kan domstolen döma +till omedelbar äktenskapsskillnad utan föregående hemskillnad. + +Både vid hemskillnad och äktenskapsskillnad ska domstolen fastställa vem av +makarna som ska ha vårdnaden om barnen. Om ingen av makarna bedöms vara lämplig +att ha vårdnaden kan särskild förmyndare utses. Domstolen avgör vidare om det +ska betalas underhållsbidrag, hur boet ska delas och om eventuellt skadestånd. + +Se också Förmyndare sida 12 och Underhållsbidrag sida 23. + +Man vänder sig till familjerådgivningsbyrå, medlare, härads- eller rådhusrätt, +rättshjälpsanstalt eller advokat. + +Att få ett barn är en stor upplevelse och glädje och medför en genomgripande +förändring av vårt liv. + +Den nyblivna modern känner sig dock ofta mindre glad än hon hade trott. Men att +vara trött och nedstämd efter förlossningen är normalt och naturligt och går +över allteftersom krafterna återvänder. + +Den fulla känslan av moderlighet brukar komma så småningom när man fått pyssla +om sitt barn en tid och känner sig säkrare och tryggare. + +Om modern är trött och klen en tid efter förlossningen, betyder ett yttre stöd +mycket för henne. Är hon ensam kan den egna modern eller en god väninna ofta +vara henne och därmed också barnet till stor nytta. + +Annars är naturligtvis pappan den som är närmast till hands att dela både +bekymmer och glädjeämnen med. Pappan lär bäst känna sitt lilla barn genom att +hjälpa till med att sköta det. Att båda föräldrarna från början upplever barnet +tillsammans stärker familjens samhörighet. + +Anlag och miljö Alla föräldrar funderar över hur det skall gå för deras barn i +livet och vilka möjligheter det har inom sig. Varje barn har fått arvsanlag från +båda föräldrarna. Anlagen inverkar inte bara på hur barnet ser ut, utan också på +sådant som t.ex. begåvning och lynne. + +Hur barnet kommer att bli som människa, vilka egenskaper det kommer att få och +hur karaktären utformas beror också i hög grad på de erfarenheter det gör. Genom +oss föräldrar får barnet sina första upplevelser av kärlek och trygghet, men +också av bekymmer och konflikter. Det är lätt att förstå, att barn som har det +bra med sina närmaste blir mer förtroendefulla och vänliga mot andra än de som +ständigt upplever otrygghet och bristande förståelse. Här gäller det den +grundton i hemmet som vardagslivet byggs upp på - inte de tillfälliga +svårigheter som då och då drabbar oss alla utan att behöva skadligt påverka våra +barn. + +Spädbarnet behöver trygg omvårdnad och mycket ömhet för att trivas. + +Det är viktigt att det lilla barnet i lugn och ro får växa samman med den som +vårdar det, så att det från början känner sig tryggt och ompysslat. + +En mamma som har yrkesarbete känner sig ofta otillräcklig och tycker att hon +inte kan ge sitt barn allt hon skulle vilja. Men, även om tiden man kan vara +tillsammans med barnet är kort, kan man ge det vad det behöver av trygg och varm +moderskontakt. Naturligtvis måste allt praktiskt arbete i hemmet skötas, men +stunderna tillsammans med den lille är minst lika viktiga. + +Mamman måste också veta, att barnet har det bra på dagarna, antingen det vistas +på daghem, i ett familjedaghem eller någon sköter det hemma. Det är +betydelsefullt att barnet får behålla sina vardagsvanor, t.ex. får sova middag +med en kär leksak eller suga på napp. + +Lämna aldrig spädbarn ensamma hemma någon längre stund! De är ju alldeles +hjälplösa och kan inte klara sig själva om de t.ex. skulle börja kräkas eller +råka få något över ansiktet. Plastskynken är särskilt farliga och bör inte +finnas inom räckhåll för de små. + +Måste barnet vårdas på sjukhus, barnhem eller på annat sätt sändas bort, är det +önskvärt, att föräldrarna besöker det så ofta som möjligt. + +Utvecklingen Barnets utveckling sker i en viss ordningsföljd, i stort sett lika +för alla barn. En del barn är tidiga och andra sena, skillnaderna brukar jämna +ut sig på längre sikt. Det kan hända, att ett barn är tidigt på ett område, +t.ex. när det gäller att gå, men senare med att tala eller tvärtom. + +Vi hjälper inte barnet genom att skynda på dess utveckling. Varje barn mognar i +sin egen takt. Under det första året visar det nya färdigheter varje månad, +sedan går det långsammare. Lugna perioder växlar med mera oroliga - sådan är +utvecklingens gång. + +Under de första månaderna ligger spädbarnet helst på sidan, benen saknar stadga +och det kan inte hålla uppe sitt stora huvud. Det kan inte fästa blicken och att +ögonen tittar i kors ibland är inget att oroa sig för. Först vid 2-3 månaders +ålder lär det sig att se ordentligt. + +Så småningom kan barnet lyfta upp bröst och huvud när det ligger på magen och +det tycker om att ligga så och titta på sin omgivning. Det övar kryprörelser och +lär sig rulla över på rygg. Man får passa det noga vid skötningarna, så att det +inte ramlar ner och slår sig. Barnet sover nu helst på rygg med armarna +uppåtböjda på var sida om huvudet. Det börjar gripa efter saker och då är tiden +inne för de första leksakerna, t.ex. en skallra eller en bitring. + +Omkring halvåret brukar barnen kunna sitta med stöd, men sitta själva kan de +inte förrän vid 8-10 månader. De griper efter alla saker som kommer i deras väg +och stoppar allting i munnen. De tycker om granna färger. Målade klossar och +andra lämpliga leksaker måste vara ofarliga och tåliga. + +Under andra halvåret börjar de flesta barn resa sig upp och stå. En del kryper +eller hasar omkring på stjärten. De undersöker allt de kommer åt och nu börjar +en tid när man måste plocka undan allt som kan gå sönder eller skada dem. Ju +rörligare barnen blir desto mer måste man tänka på att inte i onödan hindra dem +i deras rörelsefrihet och upptäckariver. + +Omkring året börjar en del barn ta de första stegen, men de flesta brukar inte +gå förrän några månader senare. + +Det första riktiga leendet brukar visa sig vid 2-3 månaders ålder. Från den +tiden behöver barnet mer av lek och sällskap. Också för utvecklingen av språket +är det viktigt att vi jollrar och pratar med barnet. Språket utvecklas i en +bestämd ordning: först kommer långa ljudramsor - jollret - då barnet liksom +leker med olika ljud. I 1-årsåldern brukar de första enstaka orden komma, som +senare blir meningar. + +Att följa med hur barnet utvecklas, se hur det förändras och lär sig nya saker +är en stor upplevelse. Det är så mycket som händer under barnets första år, då +det förvandlas från en helt beroende varelse till en liten personlighet redo att +ta sin omvärld i besittning. + +Uppfödningen Amningen är det bästa - och som regel också det enklaste - både för +mamman och barnet. Bröstmjölken innehåller allt som barnet behöver. Amningen ger +också mor och barn en alldeles särskild känsla av närhet och samhörighet. + +Men - om mamman har dåligt med mjölk eller kanske inte någon alls, kan hon ge +barnet en tillfredsställande uppfödning i alla fall. Barnet klarar sig bra på en +rätt skött flaskuppfödning och det finns numera färdiga mjölkblandningar, som +utgör en god ersättning för bröstmjölken. Barnavårdscentralen hjälper gärna +mamman med råd. + +Det är viktigt att flaskmatningen blir så lik amningen som möjligt. Det är +därför bäst om barnet ligger i mammans famn under matningen, så att det får +uppleva den varma kroppskontakten. Det är inte alltid lätt att få lugn omkring +sig om man har flera småbarn i familjen - som kanske dessutom känner sig +avundsjuka på den minste som får ha mamma alldeles för sig själv, men om +matningen kan ordnas som en skön stund utan jäkt och brådska är det bäst för +både mor och barn. + +Anpassa måltiderna någorlunda efter barnets behov. + +En god regel är att aldrig låta ett barn ligga och skrika av hunger någon längre +stund. Man behöver inte heller väcka det till målen, utan kan vänta tills det +vaknar av sig självt. De flesta barn ställer in sig på ganska regelbundna mål +efter någon tid. + +Nattmål vill nästan alla spädbarn ha den första tiden och bör då också få det. +Man undgår mycket skrik och onödig oro genom att ge dem detta i början och det +brukar inte dröja länge förrän de sover över av sig själva. + +Sugbehovet Alla små barn tycker om att suga och de behöver också göra det för +att känna sig nöjda och tillfredsställda. För somliga räcker det med bröstet +eller flaskan, andra hittar dessutom sin tumme eller tycker kanske om en +tröstnapp. Har barnet napp bör man se till, att den är hel och av en säker +modell, som inte kan glida ner i halsen. + +'Sovtummen' behöver många barn ganska länge för att kunna slappna av och komma +till ro. + +Skriket Det är oundvikligt att spädbarn skriker ibland, och om det inte beror på +sjukdom är det inget att oroa sig för. Skriker de ihärdigt finns alltid en +orsak, fast den många gånger kan vara svår att komma på. Barnen kan t.ex. vara +hungriga eller törstiga. De kan vara för varma eller för kalla. Kläderna kan +sitta åt och blöjorna vara våta. De kanske ligger obekvämt, har ont i magen +eller störs av starka ljud eller ljus. En lika viktig orsak är att barnen känner +sig ensamma och har behov av att komma upp i famnen en stund. Att trösta barn +när de är ledsna är inte att skämma bort dem. + +Många nyblivna föräldrar känner sig först osäkra inför vården av sitt späda +barn. Men snart blir skötningarna de efterlängtade stunderna. Försök ta god tid +vid skötningen, lek och kela med barnet och njut av att vara tillsammans med +det. Kärlek och ömhet kan barnet inte få för mycket av. + +Mänsklighetens lämmeltåg rusar mot förintelsen. Det behöver inte ta mer än 100 +år om allting fortsätter så här. + +Det beror ytterst på befolkningsexplosionen, fast det är en felaktig term. +Partiklarna i en explosion förlorar så småningom farten när de sprider sig. +Folkökningen går bara fortare och fortare. + +Under stenåldern fanns det uppskattningsvis en miljon människor på jorden. Inte +förrän 1850 noterades den första miljarden. Sen började lavinen rulla. 1930 - +bara 80 år senare - var det två miljarder. 1960 - bara 30 år senare - var det +tre miljarder. 1975 - bara 15 år senare - är vi fyra miljarder. År 2000 eller +strax därefter är vi sju miljarder. + +Och det hör till saken att verkligheten hittills har lämnat alla sådana +beräkningar hopplöst på efterkälken. + +Redan om 30 år är läget bokstavligt olidligt. Våra miljövårdsproblem av i dag +kommer att framstå som idylliska. Sju miljarder människor på jorden kan betyda +drastiska förändringar i klimatet. Kan störa naturens balans så radikalt att +endast en tredjedel överlever. + +Det gäller inte bara födan. Livets kretslopp är beroende av bakterier som +förstör döda organismer och av de organismer som återger luften det syre som +människor och djur förbrukar. Det är hela detta nätverk som löper faran. + +Kräva bevis? Finns det någon som bryr sig om varningarna? Vi har inte sett några +symtom, men det skrämmande är att vårt öde kanske är beseglat tjugo år innan +symtomen framträder. Eller som professor Göran Löfroth har formulerat det: +'Måste vi kräva bevis om en katastrof innan vi gör något?' + +Den brittiske författaren Gordon Rattray Taylor har i 'Domedagsboken' (Forum, +cirkapris 49:50) samlat alla den globala miljöförstöringens argument till en +förkrossande anklagelseskrift mot teknokraterna och politikerna. Det står +ingenting nytt i boken, men bara att lyckas samla alla dessa synpunkter är +imponerande. + +Han är pessimist förstås. Han tror att det är klippt om hundra år, om inte förr. +Inte så att jorden går under precis, men han menar att vid det laget är +människans situation så olidlig på grund av överbefolkning med åtföljande +stress, nersjaskad miljö och anhopningar av allsköns djävligheter att det kommer +till en social kollaps som innebär en drastisk reduktion av jordens befolkning +till så där 2 miljarder. + +Om människan å andra sidan tack vare teknokraternas ansträngningar lyckas +avgifta marken, rena luften så pass att man kan andas och rena åtminstone några +vattendrag, så skapas därmed ett liv som knappt är värt att leva. Vi får äta +alger i stället för kött, leva i grottor och tunnlar kring nordpolen, en värld +där man inte kan plocka ett äpple från ett träd utan risk för förgiftning, en +värld utan ensamhet och lugn, utan gröna fält och blå himmel ... en värld där +människorna lever som broilers. + +Utestängda När de optimistiska framtidsprofeterna börjar tala om en värld där vi +skall flyga omkring vart som helst i tusensitsiga överljudsplan, ringa hem från +djungeln tack vare satelliterna, bli fjärrundersökta av läkare, få all vår +undervisning via datorer, äta samma mat, framställd av sojabönor och proppas med +elektronisk kultur via TV, så låter det visserligen som skolpojksfantasier, men +det är säkerligen inte tekniskt omöjligt. Det enda man kan säga med säkerhet är +att u-länderna blir utestängda från en sådan värld och att klyftan mellan +fattiga och rika bara blir större och större. + +Det är uppenbart att USA ligger närmast till denna framtidsvision. Men invånarna +i hela Nordamerika, som utgör 7,5 procent av jordens befolkning, använder redan +nu hälften av avkastningen av världens alla råvarutillgångar. Om alla världens +resurser skulle fördelas rättvist och upp till USA:s nuvarande förbrukning, +skulle de bara räcka för en halv miljard människor. + +Går inte ihop Ändå talar utvecklingsoptimisterna i USA om att tre- eller +fyrdubbla den nuvarande konsumtionsstandarden och även utvidga den till +u-länderna. Det går bara inte ihop. Det är rena struntpratet. + +Svalget mellan industriländer och utvecklingsländer kommer bara att bli större +och större den tid vi har kvar på jorden. Analfabeterna blir fler och fler. + +Urbaniseringen leder till en förslummning av en omfattning som världen hittills +aldrig har skådat. Taylor tar Turkiet som exempel. Han utgår från tumregeln att +u-ländernas befolkning är fördelad med 80 procent på landsbygden och 20 procent +i städerna. För industriländerna är det tvärtom. Städer i u-länderna växer +explosionsartat, beroende bl a på jordbrukets mekanisering. Lantarbetarna blir +överflödiga och söker sig till städerna för att få arbete i industrin. + +Tvärtom Turkiet har f n en lantbefolkning på 27 miljoner och en stadsbefolkning +på 7 miljoner. Turkiets folkmängd ökar med en miljon om året och fördubblas vart +25:e år. År 2010 beräknas landet ha en folkmängd på 110 miljoner med 20 miljoner +på landsbygden och 90 miljoner i städerna . Stadsbefolkningen har alltså ökat +från 7 till 90 miljoner på 40 år. + +Hur skall man klara problemen med bostäder, skolor och andra samhälleliga +anordningar i ett land som fortfarande befinner sig i början av +industrialiseringen? Bara för att ta ett exempel på de ökade kraven behövs det +30000 nya lärare per år, frånsett att man redan nu har otillräckligt med lärare. + +Öppna diken Ett annat exempel är Kalkutta, låt vara det extremaste av alla. +Stadens folkmängd växer för närvarande med 300000 per år. Det beräknas att +staden framemot sekelskiftet har mellan 36 och 66 miljoner invånare. + +Bostadsfrågan löses redan nu med att man bygger skjul, öppna utåt gatan. 20-30 +personer delar på en kallvattenskran. Avloppen består av öppna diken i gatorna, +och när det blir översvämningar flyter avföring och matrester omkring var som +helst. Folk tvättar både kläder och sig själva i förorenat vatten. Städer som +Kalkutta kan näppeligen bli annat än djungler, där brottsligheten inte kan +bekämpas, farsoterna får fritt spelrum och folk ligger och dör på gatorna utan +att någon bryr sig om det. + +Slumstäderna kring den 'fina 'stadskärnan är sedan länge ett faktum i Asien, +Afrika och Sydamerika, och de fortsätter att breda ut sig med en förfärande +fart. Sao Paulo i Brasilien hade 900000 invånare 1930, har 7 miljoner nu och +omkring 20 miljoner år 2000. Och det är folk som inte bor i hus, utan i +lerkojor, under korrugerad plåt eller bakom säckväv, utspänd på fyra käppar. + +Grundorsaken Jag har med flit plockat endast ur bokens rikhaltiga exempelflora +av befolkningsproblem, därför att detta när allt kommer omkring är grundorsaken +till världens desperata situation just nu. Allt det andra, miljöförstöringen i +form av luft- och vatten- och jordföroreningar, jorderosionen och de minskade +naturtillgångarna, är konsekvenser av överbefolkningen. + +Taylor visar med många exempel hur myndigheterna viftar bort alla vetenskapligt +grundade farhågor, sedan tvingas tillbaka steg för steg allt eftersom skadorna +börjar kristallisera sig i statistik. + +Han utreder hur både amerikanska och brittiska myndigheter på helt godtyckliga +grunder har fastslagit den 'godtagbara dosen' av radioaktiv strålning och hur de +sedan med tvetydigt officiellt fikonspråk justerar den godtagbara dosen uppåt. + +Blodkräfta Om det skulle visa sig att den godtagbara dosen är opraktisk för +atomkraftindustrin, så är Taylor övertygad om att myndigheterna, de +opportunistiska politikerna, är kapabla att höja den utan vidare med +motiveringen: Vi måste ha elkraft. Om det så ska kosta oss ytterligare 50000 +fall av blodkräfta per år. + +Och han citerar en amerikansk forskare som sökte förklara varför atomenergins +folk driver på så hänsynslöst: 'Det finns en förståelig tendens hos dess duktiga +människor att framhäva de positiva synpunkterna på atomenergin helt enkelt +därför att de negativa följderna är så nedslående.' + +Kannibaler bör akta sig för att äta amerikaner. De innehåller över 10 milligram +DDT per kilo, vilket är mer än dubbla tillåtna kvantiteten i USA. Svenskar +ligger också över med 7 mg per kilo. Britterna klarar kvalgränsen precis med 5 +mg DDT per kilo. + +Andelen stadsbor i procent I industriländer bor fyra av fem i städer år 2000 +enligt FN:s (osäkra) beräkningar. Men procentuellt sett växer städerna mest i +u-länderna. + +Antalet städer med över 2500000 invånare Om tio år finns det ungefär 60 +jättestäder, alltså städer som har mer än 2,5 miljoner invånare hopklumpade. +Detta enligt FN:s beräkningar . + +'Envar har rätt till undervisning ... Den elementära undervisningen skall vara +obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt +tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen för alla på grundval av +deras duglighet.' (Förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 26.) + +FN har döpt sitt jubileumsår till 'internationella utbildningsåret' - ett försök +att sporra till nationella ansträngningar på undervisningens område. Under +veckan uppmärksammas detta i Sveriges skolor. + +Utbildningsåret har en symbol som ska visa hur kunskapen utgår från punkten i +mitten av pannan. + +Artikeln bygger främst på Unesco Courier, January 1970; Världshorisont 1, 1970; +och Svenska FN-förbundets och skolöverstyrelsens studiehäfte 'Undervisning eller +undergång'. + +Under den tid som det tar att läsa den här meningen föds elva människor till +världen. Under samma tid dör fem människor. Jordens befolkning har ökat med sex +personer. Dvs när du läst hit har den hunnit öka med omkring tjugo personer. + +De 200000 som föds varje dag måste utbildas om de skall ha någon chans i livet, +och om världens fattiga och utsugna länder skall kunna resa sig. + +Varför är utbildningen särskilt viktig? Den FN-ideologi som ligger bakom tanken +på ett särskilt 'internationellt utbildningsår' 1970 ger ungefär detta svar: + +U-länderna måste ta en genväg för att komma i fatt. Genvägen är att utnyttja +modern vetenskap och teknik. Då behövs utbildning. Utan utbildning ingen genväg. + +Mycket mer skall in i utvecklingsbilden, men en djärv satsning på utbildning kan +ge resultat. Det har länder som Sovjet, Japan, Kina och Kuba visat. + +Slutar Folkökningen i världen är så stor att antalet människor som varken kan +läsa eller skriva (analfabeter) ökar. Då har man alltså inte räknat med barn +under skolåldern. Under 1960-talet blev det 60 miljoner fler analfabeter i +världen. + +Dessutom är det många i u-länderna som slutar skolan efter ett par års dålig +undervisning. Då glömmer de fort vad de lärt sig. Dessa analfabeter kommer +aldrig i statistiken. Så när man säger att var tredje människa är analfabet så +är det en underskattning. + +Befolkningstrycket är roten till det mesta onda i u-ländernas utbildningssystem. +Undervisningsbudgeten måste ständigt och kraftigt utvidgas i takt med +folkökningen. + +Fel Vart denna (ojämna?) kapplöpning leder kan man konstatera: resurserna räcker +inte till, det blir för få skolor och lärare, alltså blir undervisningen dålig +och många slutar i förtid eller sitter kvar - om de ens får chansen att gå i +skola. + +Ett annat problem är att u-landsbarnen får fel utbildning. Det beror på att +undervisningssystemen övertagits från den forna kolonialmakten och ofta har +värderingar från 1800-talet. + +Undervisningen är inte anpassad efter u-länders behov. Den är för teoretisk och +humanistisk. Den lär inte ut de praktiska kunskaper som behövs för att förbättra +jordbruket t ex . + +Undervisningen ger barnen uppfattningen att jordbruk och praktiskt arbete inte +är riktigt fint. Den bidrar till elittänkande. Den skapar eller vidmakthåller +klassklyftor. + +Detta problem är dock relativt lätt att lösa. Det går att göra undervisningen +mer praktiskt inriktad, mer anpassad till jordbrukets behov, även om det är jobb +med nya kursplaner och vidareutbildning av lärare. Sådana reformer har Kina och +Tanzania just genomfört. + +Men det större problemet - folkökningen och bristen på resurser - är mer +svårlöst. Ökad u-hjälp, ja, men det är inte mycket att hoppas på. + +Ett slags lösning är faktiskt att rätta mun efter matsäcken. De flesta länder +har målsättningen att alla barn skall få gå i skolan. Men med nuvarande resurser +betyder det i u-länderna att de flesta barn får en dålig undervisning. + +Varannan Tanzania tog nyligen det svåra beslutet att bara låta vartannat barn gå +i skola. Därmed får de som går i skola bättre undervisning, en undervisning som +är värd något. Andra länder som fattat liknande fast mindre drastiska beslut är +Marocko, Algeriet och Nigeria. + +Vissa länder i Afrika har alltså övergivit målsättningen om allmän skolgång. I +Sydasien, Mellanöstern och Latinamerika har de flesta länder aldrig försökt +genomföra den målsättningen. + +Att rätta mun efter matsäcken - en provisorisk lösning, kanske en skenlösning? + +En samling kalla fakta 500 kronor per år - det är vad man genomsnittligt offrar +i världen på ett barn som ska lära sig att läsa och skriva. Lite senare i livet +använder man 39000 kronor för att lära den värnpliktige skjuta. + +Världen ger ut 40 procent mer på rustningar än på utbildning: 795000 miljoner +kronor per år till militäranslag, 555000 till utbildning. Industriländerna (USA, +Sovjet, Sverige etc) använder en mycket större del av sin nationalprodukt på +utbildning (fem procent) än u-länderna (tre procent). + +U-länderna använder 25 kronor per år och person till utbildning, +industriländerna 500 kronor. U-länderna har 72 procent av världens befolkning, +men bara 11 procent av världens utbildningsbudget. + +U-ländernas militärutgifter är dubbelt så stora som deras inkomster i form av +u-hjälp. + +Minst var tredje människa är analfabet, kan varken läsa eller skriva. + +Antalet analfabeter ökar varje år. Folkmängden ökar fortare än läskunnigheten. + +Av barnen i åldern 6-14 år i Mali gick 68000 i skolan 1961. Det var tio procent. +1964 gick 113000 av barnen i den åldersgruppen i skolan. Det var fortfarande +bara tio procent. + +Nästan hälften av alla i u-länderna är under 15 år. Motsvarande siffra i +industriländerna är 15-20 procent. Det betyder att u-länderna, som har sämst +råd, måste satsa mest på utbildning. I stora delar av Afrika och Latinamerika +slutar mer än varannan elev efter två år. + +Kvarsittning är vanlig i u-länderna. Av de barn som går ut grundskolan i +arabvärlden är det bara vart fjärde barn som inte suttit kvar ett eller flera +år. Det beror på dålig undervisning, bristande resurser. + +Antalet lärare i världen ökar långsammare än antalet elever, 3,9 procent mot 4,8 +procent. + +Någon har räknat ut att om u-länderna ska ha en chans att bli ekonomiskt +självförsörjande 1980, så behövs 1,5 miljoner tekniker och ingenjörer - fyra +gånger fler än vad som finns i dag. Bara 38 procent av skolbarnen i Afrika och +Asien är flickor (1967). + +Diagrammet ovan visar hur mycket världen satsar i tusental miljoner dollar per +år till olika ändamål. Militära utgifter slukar t ex 159000 miljoner dollar, +medan utbildningen bara får 111000 miljoner. + +Miljöhotet mot Östersjön har resulterat i nästan totalstopp för +strömmingsförsäljningen. I dag garanterar Folkhälsan och Naturvårdsverket att +larmrapporten om gifthalten fått överdrivna proportioner - strömming, lax och ål +är helt riskfritt att äta. + +Det är ingen fara med strömmingen! + +Så säger i dag Folkhälsan och Naturvårdsverket. Och anledningen till detta +kategoriska uttalande är den larmrapport som släpptes ut förra veckan om PCB- +och DDT-halterna i östersjöfisken. + +Visserligen är halterna oroande höga, men nån fara för människan är det inte. + +- Rubrikerna om gifthalterna i bland annat strömming har resulterat i nästan +totalstopp för strömmingsförsäljningen i större delen av Sverige, säger direktör +John Erik Boork, direktör i Ostkustfisk Centralförening till Aftonbladet. + +- Visserligen anser vi att miljöhotet mot Östersjön är oroande men ännu så länge +finns det garantier för att både strömming, lax och ål är helt ofarliga. + +Rapporten om gifthalterna i de här fisksorterna kommer från en omfattande +undersökning som gjorts av en forskargrupp på Riksmuseet. + +Vetenskapligt provfiske Under sommaren har man bedrivit vetenskapligt provfiske +på ett 40-tal stationer i både Bottenhavet och Östersjön. + +Resultatet av detta fiske visar att södra Östersjön drabbats av oroväckande +stora mängder DDT och PCB. + +- Situationen kan bli besvärlig men ännu så länge är det ingen fara, påpekar +både Statens institut för Folkhälsan och Naturvårdsverket. + +Men deras upptäckter och artiklarna kring dessa har direkt resulterat i kaos för +fisket längs hela svenska ostkusten. + +Massor av fiskare ringde i går i förtvivlan till sina organisationer för att få +klarhet om gifthalterna i strömmingen. + +- Totalt finns det omkring 4000 yrkesfiskare längs ostkusten. Och deras +situation är allaredan besvärlig. En sån här sak gör den inte bättre, säger +ombudsman Gösta Lindebo i Svenska ostkustfiskarnas centralförbund. + +Perfekt föda - Därför är det viktigt att svenska folket nu får reda på att +Östersjöfisken fortfarande är perfekt som föda, förklarar Gösta Lindebo. + +- Vi är naturligtvis medvetna om att Östersjön innehåller olika sorters +miljögifter. Och det är en oroande faktor. + +- Men fiskets olika organisationer ligger hårt på myndigheterna i den här +frågan. Vi kräver att Naturvårdsverket med kraft tar itu med den här saken. + +- Ett sånt löfte har vi också fått av jordbrukminister Ingemund Bengtsson, säger +Gösta Lindebo. + +39 barn av 100 föds ovälkomna och bara 43 av 100 är aktivt planerade. Var femte +gravid kvinna visar besvärande psykiska störningar under graviditeten. Lika +vanligt är det med svårare psykiska besvär hos modern under barnets sex första +levnadsmånader. Detta är några av alla de data som med lic Åke Nilsson vid +psykiatriska kliniken i Lund fått fram i en undersökning av 165 gravida kvinnor. +På fredagen disputerar Åke Nilsson på avhandlingen. + +De 165 kvinnorna har intervjuats vid tre tillfällen: efter första besöket på +mödravårdscentralen, omedelbart efter förlossningen och sex månader efter +barnets födelse. I den första och tredje undersökningen deltog också psykolog +Per-Erik Almgren. + +Lätta problem är 'normala' Vissa lättare psykiska symptom anses normala under en +graviditet, säger Åke Nilsson. En ökad känslighet, lättare depressionsperioder +eller mindre störningar hör till den normala bilden. + +Däremot finns det enligt undersökningen en stor grupp kvinnor, nära 45 procent, +som under graviditeten visar psykiska symptom som i olika utsträckning påverkar +välbefinnandet. I den gruppen har 17 procent symptom som tyder på påtagliga +psykiska besvär. + +- Traditionellt anses ju att det är under tiden efter förlossningen man finner +de flesta psykiska störningarna, säger Åke Nilsson. Men enligt mina resultat är +psykiska besvär lika vanliga under graviditeten som efter förlossningen. + +Psykiska problem under uppväxttiden eller i vuxen ålder före graviditeten kan ge +svårigheter under och efter en graviditet, visar undersökningen. En tidig +sexualdebatt och många sexualpartners kan i en del fall tyda på neurotiska +störningar. En moraliserande inställning till sexuallivet i uppväxtmiljön hör +också till de faktorer som kan ge psykiska problem vid en graviditet. + +Oplanerat barn ger mer besvär Kvinnans anpassning till det väntade barnet beror +också i hög grad på om graviditeten är planerad eller inte. Dålig eller ingen +preventivteknik finns med i bakgrunden hos många av de kvinnor som har svåra +problem. + +47 procent av kvinnorna i dr Nilssons undersökning var gravida vid giftermålet. + +Dessa kvinnor är en riskgrupp, säger han. De blev i många fall gravida +oavsiktligt. De blev 'tvungna att gifta sig'. Deras val av äktenskapspartner +blev kanske slumpmässigt. + +Den personlighetspsykologiska delen av avhandlingen går mera på djupet. + +Kvinnor som inte kan acceptera modersrollen i djupare bemärkelse, som inte kan +identifiera sig med sin egen mor eller har en markant starkare identifikation +med fadern får oftare svårigheter vid en graviditet. En del kvinnor som förnekar +att de haft menstruationssmärtor, som förnekar illamående under graviditeten, +kan också få problem efter förlossningen. + +Frånvaron av besvär kan vara ett uttryck för en förträngning av graviditeten, +säger Åke Nilsson. En omedvetet negativ inställning till havandeskapet kan ge en +öppen konflikt först när barnet är fött. + +Smärtfylld förlossning Man håller också på att undersöka upplevelsen av +förlossningen närmare och det arbetet skall läggas fram i en särskild +publikation. + +Jag har funnit att man inte kan betrakta själva förlossningen som en fristående +företeelse, säger Åke Nilsson. Naturligtvis spelar faktorer som om barnet är +önskat eller inte en stor roll vid upplevelsen av smärtan. Psykiskt instabila +kvinnor, som betraktat sig som sjuka under hela graviditeten, anger också en +starkare smärtupplevelse. Om mannen är med eller ej tycks inte spela någon +större roll för smärtupplevelsen. + +- Jag är själv inte särskilt villig att dra långtgående slutsatser ur +materialet, säger Åke Nilsson. Men jag anser att undersökningen visar att fri +abort, naturligtvis efter kontroll av motiven för ansökan, skulle kunna lösa en +del av de problem som finns. Men övervägande delen av problematiken ligger på +attityderna till barnafödande och mödraskap och sådana attitydförändringar +kommer på mycket lång sikt. + +Åderförkalkning har blivit ett begrepp som bland lekmän och lärde användes för +att förklara den försämring i hjärnans funktion som med stigande ålder drabbar +oss alla. Hos somliga kan en sådan funktionsnedsättning vara ringa och långsamt +insättande och är då att betrakta som ett led i det normala åldrandets process. +Hos andra däremot kan nedsättningen vara snabbt insättande och ta sig dramatiska +uttryck och kan då leda till sådana tillstånd som betecknas som senil demens. +Det är patienter med dessa tillstånd som utgör en stor procent av det klientel +som i dag vårdas på ålderdomshem, långvårdskliniker och mentalsjukhus. + +I bästa fall kan de nödtorftigt sköta sig själva eller enklare rutingöromål, i +sämsta fall är de helt borta från denna världen. Det råder inget tvivel om att +förändringar i hjärnans kärl i majoriteten av fall är orsaken till dessa grava +symtom och man måste ha klart för sig att i denna grupp kan någon behandling +inte erbjudas. Det är emellertid säkert så att det finns fall där den +bakomliggande orsaken är av annan natur. Det är bland dessa sistnämnda man över +huvud taget kan tänkas nå fram till någon form av åtgärd som kan leda till +förbättring. + +Anledningen till denna mycket försiktiga optimism är att man under senare år +funnit att somliga av dessa fall har haft god nytta av ett operativt ingrepp. +Det rör sig alltså om fall där orsaken till patientens symtom inte primärt är +åderförkalkning utan i stället beror på en sannolik störning i cirkulationen av +den vätska som omger hjärnan. En sådan cirkulationsstörning kan bero på ett +mekaniskt hinder men också på att balansen mellan nybildning och försvinnande av +denna vätska är störd. + +Borrar hål I sådana fall kan neurokirurgerna borra ett litet hål i skallen och +föra in ett tunt rör i hjärnans hålrum. Röret leds sedan ner under huden på +halsen vidare in i en av halsvenerna och får utmynna i hjärtats högra förmak. +Det är för övrigt samma operationsmetod som användes hos barn som föds med s k +vattenskalle. Ett sådant operationsförfarande kan leda till 'normalisering' av +den störda cirkulationen och kan understundom ge påfallande förbättringar i +hjärnans funktion. Det är framför allt i USA som man tillämpat denna +behandlingsmetod på äldre patienter med nedsatt hjärnfunktion. + +När man talar med svenska experter om detta ställer de flesta sig ganska +tveksamma: 'Skriv inte om detta med för stora bokstäver.' 'Väck inget hopp om +det.' + +De rapporter som föreligger har trots detta motiverat en planmässig forskning, +bl a på lasarettet i Lund, ett projekt där både psykiater, neurologer, +neurokirurger och röntgenologer är engagerade. SDS har talat med en av +deltagarna i den vetenskapliga undersökningen, röntgenologen dr Sten Cronqvist i +Lund. + +Problem Vi måste lära oss att respektera och acceptera att åldrandet så ofta +leder till tillstånd där ingen terapi finns. Det är emellertid å andra sidan i +grunden fel att bunta ihop gamla människor på institutioner bara för att de är +gamla, säger dr Cronqvist. Vi måste i det enskilda fallet inta en aktiv attityd +för att utröna om något kan göras för att patientens tillvaro skall bli +drägligare. På S:t Lars sjukhus i Lund tillhör mer än hälften av de patienter +som årligen intas, gruppen åldringar. Om så bara en procent eller ännu mindre +kan erbjudas en behandling av det slag som berörts ovan, så vore det en enorm +vinst, både på det mänskliga och det praktiska planet. Det stora problemet är +emellertid just att spåra upp de fall där förutsättning finns för ett operativt +ingrepp, dvs de fall där en cirkulationsrubbning i hjärnvätskan kan tänkas +föreligga. Genom den utrustning som finns på röntgendiagnostiska avdelningen vid +lasarettet i Lund, en s k gammakamera, finns nu möjligheter att studera dessa +cirkulationsförhållanden. Det är emellertid inte fråga om någon form av +röntgenapparatur. + +Detektor Till skillnad från en vanlig röntgen som innebär att röntgenstrålar +skickas tvärsigenom patienten och avsätter en bild på röntgenfilmen så sprutas, +när gammakameran användes, ett radioaktivt ämne direkt in i patienten. Detta +ämne, som alltså själv utsänder strålar kan via en detektor överföras till ett +oscilloskop där man erhåller en bild som på olika sätt kan registreras. När det +gäller de äldre patienterna där man önskar undersöka hjärnvätskans cirkulation +sprutas det radioaktiva ämnet in i ryggmärgsvätskan och man kan med hjälp av +gammakameran följa ämnets passage, om denna är fördröjd eller sker på vägar som +avviker från det normala mönstret. + +Gammakameran har emellertid också ett annat användningsområde som ingår i +rutinutredningarna vid den neuroradiologiska sektionen på röntgenavdelningen. +Det radioaktiva ämnet kan i stället för att som i det ovan angivna exemplet +sprutas in i ryggmärgsvätskan, i stället tillföras direkt till patientens blod. + +Utan besvär Hos patienter som har en tumör i hjärnan, hjärnblödning eller +blodpropp i hjärnans kärl, sker då en ansamling av det radioaktiva materialet +inom tumören, inom blödningshålan eller i den hjärnvävnad som skadats i +anslutning till blodproppen. Det innebär alltså att man motsvarande det +'skadade' området får en ökad strålning i jämförelse med den omkringliggande +vävnaden och att denna skillnad mellan abnorm och normal vävnad kan iakttagas +med hjälp av gammakameran. + +Den detektor som uppfångar strålningen kan vridas kring patientens huvud och +rutinmässigt tar man hos patienter med misstanke på en sådan 'skada' fem olika +projektioner, vilket kan ske under loppet av 20-30 minuter. Det är alltså en +snabb undersökning och dessutom försiggår hela proceduren utan minsta besvär för +patienten frånsett ett stick i armen, på samma sätt som när sänka tages. Så +snart registreringarna är klara kan patienten i princip resa sig från sin brits +utan några kvarstående besvär. + +300 vårddagar Gammakameran ger inte lika fullständig bild av hjärnan som en s k +luftskalle eller en s k färgskalle, men båda dessa undersökningar är besvärande +för patienten och kräver också att patienten intages på sjukhus. Eftersom +undersökning med gammakameran är så lätt att genomföra och som påpekas utan +besvär för patienten, ger alltså gammakameran oss möjligheter att undersöka +också polikliniska patienter. Det är framför allt neurologerna som tagit fasta +på detta. De är av den uppfattningen att kombinationen undersökning med +gammakameran och en klinisk undersökning av en erfaren neurolog erbjuder både +diagnostiska och praktiska fördelar. Professor Ragnar Muller vid neurologiska +kliniken har gjort ett försiktigt överslag på de besparingar som kan göras genom +att bedriva utredningsarbetet polikliniskt på detta sätt. Försiktig beräkning +visar att en besparing på 75000 kronor, ungefär 300 vårddagar hade kunnat sparas +redan under gammakamerans första användningsår. + +Gammakameran har också andra användningsområden utöver de två som nämnts här +ovan. Den kan t ex användas också för att spåra tumörer i exempelvis skelett, +lungor och njurar. Det kan förefalla vådligt att tillföra radioaktiva ämnen till +patienten med tanke på den strålning som sker, men med de mängder som i dag +behöver användas för ett gott resultat är stråldosen mindre, eller i alla fall +inte större än vad patienten erhåller vid en ordinär undersökning. + +I en del fall - hur många vet man inte - av senil sinnessvaghet har forskarna +funnit att det beror på för mycket hjärnvätska som hjärnans vävnader inte kan +tillgodogöra sig. I dessa fall då orsaken alltså inte är den vanliga höggradig +åderförkalkning, finns chansen att återföra patienten till ett normalt liv genom +en operation av det slag som återges på skissen här intill + +Hjärnkirurgen borrar ett litet hål i kraniet och för in en sond i hjärnans +hålrum. Den leds vidare under huden bakom örat, in i en av halsvenerna och +utmynnar i hjärtat. På detta sätt fungerar hjärtat som en pump som håller +hjärnhålorna fria från överflödig vätska + +Dr Sten Cronqvist förordar en 'storstädning' på mentalsjukhusen. Det skulle +kunna återföra många patienter till ett normalt liv + +Med s k hjärnscintigrafi får forskarna en sådan här bild av patientens hjärna på +ett mycket enkelt sätt. Metoden är snarlik till gammakameran som är beskriven i +artikeln, men tar något längre tid. Den röda fläcken på bilden är en stor +hjärntumör. + +Undersökningen med gammakameran i Lund tar inte längre tid än cirka tjugo +minuter och sker fullständigt smärtfritt för patienten + +Psykiatri är vetenskapen om psykiska störningar I det föregående har flera +gånger framhållits likheter mellan djur och människor i fråga om beteende men +också olikheter. Huruvida man skall anse likheterna större än olikheterna eller +tvärtom är diskutabelt. Men en stor skillnad ligger däri att människan är i +stånd att utforska sitt eget psyke och medvetet påverka det. + +Isolering från andra innebär även för människan en stor psykisk påfrestning. Men +också samlevnaden med andra kan medföra stora problem. Överhuvudtaget är +människans psyke med sin sammansatthet och känslighet utsatt för många slags +påfrestningar, och psykiska besvär är också mycket vanliga. Den vetenskap som +sysslar med dessa kallas psykiatri. + +Nervositet och stress Alla människor råkar någon gång ut för vissa psykiska +störningar. Man känner sig nervös, nerverna krånglar, säger man. Det innebär +oftast inte att någon verklig sjukdom drabbat nervsystemet utan är en tillfällig +rubbning av den psykiska jämvikten på grund av fysisk eller psykisk påfrestning. + +Om en sådan påfrestning blir långvarig, kan resultatet bli ett tillstånd av s k +stress, ett slags spänningstillstånd, som beror på att vissa försvarsmekanismer +i kroppen trätt i funktion. Vissa hormoner avsöndras mer än normalt och håller +kroppen i ständig alarmberedskap. Det anstränger olika organ mycket och kan leda +till 'stressjukdomar' som magsår, hjärtbesvär och 'nervsammanbrott'. + +Pavlov kunde vid sina försök med hundar framkalla psykiska besvär hos +försöksdjuren. De vande sig vid att mat sattes fram när klockan ringde. Om det +dröjde länge med maten, eller om mat sattes fram bara vissa gånger, eller om +signalen varierades så att hunden blev osäker, kunde den bli nervös och retlig +och till sist så deprimerad att den inte alls ville äta. + +Mentalsjukdomar Psykiska jämviktsrubbningar som de ovannämnda kan bli långvariga +och leda till ett mer eller mindre allvarligt sjukdomstillstånd, en neuros. + +Det är mycket svårt att dra en gräns mellan svårare former av neuroser och de +sjukdomar som ibland kallas psykoser och som förr brukade kallas +sinnessjukdomar. Alla psykiska sjukdomar, både neuroser och psykoser, kallas +numera mentalsjukdomar. De har vissa gemensamma symptom och kan behandlas med +större eller mindre framgång. Det är svårt att skilja mellan fysiska och +psykiska sjukdomar eftersom fysiska besvär kan ha psykiska orsaker och vice +versa. Forna tiders uppfattning om mentalsjukdomars mystiska och skrämmande +natur är helt förlegad. + +Som tidigare framhållits kan psykiska rubbningar uppstå vid yttre påfrestningar. +Olika människor har olika lätt att utstå sådana. Somliga har en nervös och +känslig läggning, andra en mer robust. I vissa fall kan psykiska störningar +uppstå utan att man kan finna någon yttre anledning. Man kallar dem endogena (= +av inre ursprung). De kan yttra sig som neuroser, depressioner, ångestkänslor +eller tvångsföreställningar. Möjligen beror de på förändringar i hjärnans +verksamhet. + +Vid vissa mentalsjukdomar spelar ärftliga faktorer en stor roll. Det gäller de +två vanligaste av de mera kroniska mentalsjukdomarna, den manisk-depressiva och +schizofrenin. + +Den manisk-depressiva sjukdomen Vissa människor drabbas av periodiskt +återkommande anfall av onormal upprymdhet respektive nedstämdhet. Symptomen kan +bli så allvarliga att en sjukhusvistelse blir nödvändig. Med moderna metoder kan +man mildra symptomen avsevärt, men man kan inte förebygga nya attacker av +sjukdomen. Den kan försvinna efter några sjukdomsperioder eller bli långvarig. +Även periodernas längd kan skifta. Mellan perioderna är personen i allmänhet +fullt frisk. + +Denna sjukdom är något vanligare hos kvinnor än hos män. Ungefär en procent av +befolkningen har haft eller har denna sjukdom. + +Schizofreni - en gåtfull sjukdom Ungefär lika vanlig som den manisk-depressiva +sjukdomen är schizofrenin. Eftersom den har en mera förödande effekt på den +sjukes själsliv, är den ännu allvarligare. Omkring hälften av dem som insjuknar +blir psykiskt invalidiserade under flera år eller för resten av sitt liv. I +Sverige vårdas 15000-20000 personer på mentalsjukhus för schizofreni. + +Ordet schizofreni betyder ungefär kluven själ. Troligen är det inte fråga om en +enda sjukdom utan en hel grupp av sjukdomar med likartade symptom. Dessa består +av rubbningar i tanke- eller känslolivet. Inställningen till omvärlden blir +förändrad. Misstänksamhet, fixa ideer och förföljelsemani är vanliga symptom. +Den sjuke kan också bli slö och likgiltig, försjunka i fantasier och uppleva +hallucinationer. I svåra fall blir patienten oåtkomlig och omöjlig att förstå i +tankar och tal. + +Med moderna metoder kan man få ungefär en fjärdedel av de schizofrena nästan +helt återställda och hälften någorlunda förbättrade, medan en fjärdedel blir +kroniskt sjuka och därvid alltmer psykiskt avtrubbade. + +Eftersom man med mycket små doser av vissa gifter kan framkalla övergående +schizofreni-symptom hos friska personer, tänker man sig att sjukdomen skulle +kunna bero på ämnesomsättningsrubbningar. Ett intensivt arbete pågår för att +klarlägga denna sjukdom. + +Kemiska ämnen med psykiska verkningar Att vissa i naturen förekommande ämnen +verkar stimulerande eller bedövande har människan vetat sedan urminnes tider och +också begagnat sig av. Sådana ämnen är t ex alkohol, koffein, opium och kokain. + +Kvist av kokabuske och opievallmo. + +Den medicinska vetenskapen har också utnyttjat dessa ämnen. Dessutom har man +genom renframställning och på syntetisk väg fått fram ämnen med liknande och +bättre effekter. Man kan nämna bedövningsmedel som kloroform och eter, +smärtstillande medel som morfin- och barbitursyrepreparat m fl . Dessa ämnen har +haft och har mycket stor betydelse för att lindra plågor, men de har också vissa +nackdelar. Dels blir patienten efter hand lätt beroende av dem och dels har de +en negativ inverkan på tankeförmåga och vakenhet. + +Under de senaste två decennierna har en ny stor grupp av ämnen upptäckts och +framställts, som har mycket större och mer specifika verkningar på psyket. De +kallas psykofarmaka och har fått stor betydelse för behandlingen av mentalsjuka. + +Olika slag av psykofarmaka Tidigare i detta kapitel har nämnts en del om +transmittorsubstanserna, som överför impulser från en nervcell till en annan vid +synapserna. Bland dem är flera monoaminer, som spelar en viktig roll vid +överföringen av impulser inom hjärnan. Det har visat sig att ett överskott av +monoaminer leder till att aktiviteten i vissa delar av hjärnan skruvas upp med +oros- och spänningstillstånd som följd. Vid underskott mattas aktiviteten och +depressionstillstånd kan bli följden. Detta gäller särskilt det retikulära och +det limbiska systemet (se s 160 och 162). + +Psykofarmaka kan indelas i två grupper. Den ena består av de dämpande, rogivande +medlen. Åtminstone en del av dem förstör vissa monoaminer eller hindrar dem från +att verka. + +I Indien finns en växt, Rauwolfia, som befolkningen i hundratals år har använt +för att bereda medicin mot sömnlöshet och orostillstånd. Sedan 1950 har man +renframställt ett fyrtiotal olika ämnen från rötterna av denna växt. Ett av dem +är reserpin, som har en starkt lugnande verkan och som av läkarna användes vid +svåra maniska tillstånd. I små doser kan det också användas mot högt blodtryck. +Reserpin kan emellertid ha en del biverkningar, som begränsar dess användbarhet. + +Rauwolfia-växten, ur vars rötter reserpin framställes. + +En grupp av rent syntetiskt framställda ämnen, fentiazinföreningarna, har fått +stor betydelse som lugnande medel. Ett av dem (klorpromazin) säljes under namnet +Hibernal och användes som ett verksamt medel mot schizofreni och även mot +maniska tillstånd. Ett annat är Lergigan, som användes mot sjösjuka och +allergier men också som lugnande medel och sömnmedel. + +Betydligt mildare verkningar har en annan grupp av ämnen, till vilken hör +meprobamat. Det var den verksamma substansen i de mycket omtalade +'lyckopillerna', som för en del år sedan var de mest använda lugnande medlen. +Det visade sig vara vanebildande och missbrukades i stor omfattning, varför man +numera inte använder dem så mycket. + +Den andra gruppen av psykofarmaka är de uppiggande, stimulerande medlen, som +användes mot depressionstillstånd. Till dem hör amfetaminerna, varav det mest +kända är Preludin. De verkar snabbt men kortvarigt på lättare depressioner och +trötthetstillstånd och är också aptitnedsättande, vilket gör att de användes som +bantningsmedel. Dessvärre är de vanebildande och har särskilt i Sverige kommit +att missbrukas i stor omfattning. + +Det finns också antidepressiva medel med långsammare och mera långvarig och +kraftig verkan. De har i allmänhet vissa biverkningar och måste användas med +försiktighet, men de har i stor utsträckning kunnat ersätta elchockbehandlingen, +som är ett mycket verksamt medel vid svåra depressioner men som många människor +känner skräck för. + +Ett nytt medel, som har visat sig kunna förebygga depressioner hos +manisk-depressiva patienter, är alkalimetallen litium, nära besläktad med +natrium. Det prövas nu vid svenska sjukhus. + +Hallucinogener På senare tid har det skrivits och talats mycket om en del ämnen, +som framkallar egendomliga psykiska tillstånd med bl a hallucinationer och som +därför ofta kallas hallucinogener. I själva verket har de varit kända i +tusentals år. I Mellanamerika användes de långt före Columbus' dagar av +indianerna, särskilt i samband med religiösa ceremonier. + +Hallucinogener framställes ur olika växter. Ur en kaktusart framställes meskalin +och ur mjöldryga, en svamp som parasiterar på sädesslag, får man råmaterialet +till LSD. Dessa ämnen kan inte kallas psykofarmaka, eftersom de framkallar +psykiska rubbningar i stället för att bota sådana. Men de har väckt +vetenskapsmännens intresse, främst därför att man har tyckt sig finna likheter +mellan deras verkningar och symptomen vid schizofreni. Till sin kemiska +sammansättning påminner hallucinogenerna om vissa monoaminer. + +Meskalin framställes ur peyote-kaktusen. + +Rågax med mjöldryga. + +Det har emellertid uppstått strid om forskarnas juridiska och moraliska rätt att +använda dessa droger på försökspersoner. Man fruktar att de kan ha varaktigt +skadliga verkningar. I USA har entusiastiska skildringar av kända författare och +konstnärer väckt ett stort intresse för hallucinogenerna. Man påstår sig med +deras hjälp kunna 'frigöra inre krafter' och uppleva en 'högre verklighet'. +Motståndarna menar att de bara möjliggör en tillfällig flykt från verkligheten +och kan vara farliga, medicinskt och socialt sett. + +Alkohol och narkotika Som förut framhållits har stimulantia och narkotika, d v s +uppiggande och bedövande medel, varit kända i alla tider och överallt. Man har +använt dem på grund av deras verkningar på nervsystemet utan att känna till +dessas fysiologiska natur. Att de i allmänhet varit vanebildande och vid +långvarigt bruk haft farliga följder har man väl vetat, men det har inte +avhållit alla från missbruk. I våra dagar vet man en hel del om de fysiologiska +verkningarna också, men i nästan alla länder har man stora problem med alkohol- +och narkotikamissbruk. + +Gemensamt för alkohol och narkotika är att de påverkar det centrala +nervsystemet. I små doser ger de en känsla av avspänning och välbefinnande. I +fråga om alkohol och många narkotika beror detta på att vissa nervcentra, som +har en hämmande effekt på hjärnbarken, blir bedövade och mer eller mindre +kopplas ur. Detta uppfattas som en stimulans. Större doser bedövar allt större +delar av centrala nervsystemet, så att den narkotiska effekten slår igenom. +Eftersom alkohol och många lugnande medel och sömnmedel har likartade +verkningar, blir effekten kraftigt förstärkt vid en kombinerad förtäring av +dessa ämnen. + +Bruk leder lätt till missbruk Regelbundet bruk av alkohol och narkotika leder +ofta till att kroppen vänjer sig vid dem. Det behövs allt större doser för att +framkalla effekt. Efter längre eller kortare tid kan så ett beroende uppstå. Det +innebär ett behov eller begär efter ämnet i fråga och mer eller mindre svåra +psykiska och fysiska symptom om inte begäret tillfredsställes. Tillståndet +kallas alkoholism eller narkomani och är svårbehandlat. + +Särskilt farliga är morfinpreparaten. Redan efter några dagars behandling t ex +på sjukhus kan tillvänjning och beroende uppstå. Doserna måste ökas 50-200 +gånger, och om behandlingen avbrytes uppstår psykiska besvär i form av oro och +ångest och fysiska i form av feber, smärtor och kramper. Ny tillförsel av giftet +är det enda som snabbt häver symptomen. Det tar annars flera dagar innan de är +helt borta. + +De tidigare nämnda lugnande medlen har samma verkningar, men det tar betydligt +längre tid och fordrar betydligt större doser. Detsamma gäller alkohol, som +måste missbrukas i åratal innan verklig alkoholism uppstår. + +De ämnen, som direkt stimulerar centrala nervsystemet, t ex amfetaminer och +kokain, har inte samma fysiologiska tillvänjningseffekt, men de kan leda till +ett starkt psykiskt beroende och till svåra rubbningar vid långvarigt bruk. + +Bruk av alkohol och narkotika i små doser kan innebära en omedelbar fara, t ex +för trafikolyckor, eftersom omdömet trubbas av och reaktionstiden förlängs. Den +största faran ligger emellertid i att allt bruk lätt leder till vanebildning och +missbruk. + +Alkoholism och narkomani När missbruket har lett till alkoholism eller +narkomani, har det också uppstått störningar i de fysiologiska förloppen i +kroppen. Vid alkoholism uppstår t ex förändringar i levercellens mitokondrier. +Många av sjukdomssymptomen beror emellertid på näringsbrist och vitaminbrist, +som uppkommer genom att alkoholister och narkomaner oftast lever ett +oregelbundet liv utan ordnade måltidsvanor. + +Den medicinska behandlingen, som givetvis är nödvändig om dessa personer skall +kunna räddas till liv och hälsa, måste därför i första hand ta sikte på att +förbättra allmäntillståndet genom närings- och vitamintillförsel. Samtidigt +företas en 'avgiftning' genom att den sjuke långsamt avvänjes med allt mindre +doser av giftet i fråga. Efter denna akutbehandling vidtar en betydligt svårare +och långvarigare efterbehandling, då man skall försöka hindra patienten att +återfalla i missbruk. + +Sedan några årtionden tillbaka har bostadsfrågorna ansetts så viktiga att de +blivit en hela samhällets angelägenhet. + +Stat och kommun har genom regleringar, lagstiftningar, subventioner och +ekonomiskt stöd försökt påverka tillgång och efterfrågan på bostäder i en +riktning som ansetts gagna samhället. + +Målet för bostadspolitiken är att var och en ska ha möjlighet att skaffa en +tillräckligt rymlig, tillräckligt modern och samtidigt välbelägen bostad. + +Bostadspolitiken från 1920-talet och fram t o m krigsslutet Under 1920-talet +höjdes hyrorna kraftigt i förhållande till realinkomsten och i förhållande till +andra utgiftsposter. Det blev lönsamt att bygga och äga hyresfastigheter. Man +kan med fog påstå att ett visst spekulationsbygge ägde rum. Byggnationen +inriktades på små lägenheter. Lägenheter på ett rum och kök ställde sig +lönsammast för hyresvärdarna, och denna lägenhetstyp var den vanligaste under en +följd av år. Den trångboddhet som var alltför vanlig inom stora samhällsgrupper +bibehölls härigenom. Samhället var ointresserat av att ingripa för att få en +ändring till stånd. Man avvecklade t o m de begränsade insatser på +bostadsmarknaden som gjorts under första världskriget. + +Under 30-talet förändrades sakta synen på bostadsbyggandet. Samhället började få +upp ögonen för de rådande missförhållandena på bostadsmarknaden. Man gav lån och +bidrag för att förbättra undermåliga bostäder på landsbygden. Ett försök till +familjevänligare bostadspolitik var också de bidrag som gavs till kommuner som +byggde s k barnrikehus. Man kan alltså under 30-talet se ett försök till aktiv +bostadspolitik, även om den politiken fick karaktären av punktinsatser. + +När andra världskriget bröt ut sjönk takten i bostadsbyggandet. Medan 59000 +lägenheter färdigställdes 1939, var motsvarande siffra år 1941 endast 17000. +Räntorna höjdes, det rådde brist på material och arbetskraft, då andra områden +inom näringslivet krävde ökade insatser av produktionsfaktorer. + +Man insåg att den dämpade takten i nybyggnaden ganska snart skulle leda till +bostadsbrist och, som en följd av det minskade utbudet, höjda hyror. Ett sådant +framtidsperspektiv var minst av allt lockande. Barnkullarna tenderade att öka +och en fortsatt stark inflyttning från landsbygden till städerna kunde +förväntas. Det var väsentligt att bostadsbyggandet höll jämna steg med de ökade +krav på bostäder som detta ledde till. En hyreshöjning skulle få besvärande +konsekvenser. Levnadskostnaderna i övrigt hölls tämligen konstanta och höjda +hyror skulle öka fastighetsägarnas realinkomster på hyresgästernas bekostnad. +Hyreshöjningar kunde också resultera i kompensationskrav vid +löneförhandlingarna, något som lätt kunde få till följd en ovälkommen inflation. + +För att stimulera till ökat byggande och för att hålla hyreskostnaderna nere +ingrep nu staten. Man gav statliga topplån till bostadsbyggandet. Man medgav +räntefria tilläggslån för att byggkostnader och hyror skulle kunna hållas vid +förkrigsnivå. Man subventionerade ränteutgifterna, så att tillfälliga +räntehöjningar inte skulle slå igenom i form av höjda hyror. Man införde också +en allmän hyresreglering. Hyrorna för hus som byggts före 1942 låstes fast vid +den nivå som rådde detta år. För hus byggda senare räknade man fram en skälig +hyra, som grundade sig på produktionskostnader, ränteutgifter och utgifter för +skötsel av fastigheten. Med dessa metoder lyckades man hålla hyrorna under +kontroll under krigsåren, men speciellt i städerna upplevde man en växande brist +på bostäder. + +En ny bostadspolitik tar form Vid krigsslutet tog en helt ny bostadspolitik +form. Huvuddragen i denna har blivit bestående till slutet av 60-talet. Man har +strävat efter att bygga ifatt bostadsbristen, öka lägenhetsstandarden och +samtidigt hålla hyrorna på rimlig nivå. + +För att en lägenhet skulle anses motsvara fordringarna borde den vara så stor +att det förutom köket blev minst ett rum per två familjemedlemmar. Den skulle +vidare vara försedd med vatten, avlopp, centralvärme och badrum. Rimliga +hyreskostnader för en sådan standardlägenhet skulle få motsvara högst 20 % av en +industriarbetares inkomst. + +Så här kommer många lägenheter att byggas. Av bilden framgår 'ramen' d v s +bärande väggar samt vatten och avlopp. Hyresgästen bestämmer sedan själv hur +rumsindelningen skall vara. Väggarna kan också lätt flyttas. + +För att nå upp till dessa mål var det givetvis inte tillräckligt att lagstifta +om bostadsstandard eller övervaka byggandet. Man måste mera aktivt styra och +stimulera byggandet. Ekonomiska lagar om tillgång och efterfrågan kunde inte +ensamma få styra byggnationens inriktning. På en fri marknad skulle den som har +ekonomiska möjligheter kunna bygga vad som helst. + +Kommunerna har huvudansvaret för bostadsförsörjningen. Kommunen avgör var, när +och hur bebyggelse ska ske. Instrumenten för detta är de stads- och +byggnadsplaner kommunerna upprättar. Som stöd för kommunerna finns lagar om +kommunal förköpsrätt till mark och lagar om expropriation, dvs tvångsinlösen av +mark. + +Kommunerna svarar också, genom allmännyttiga bostadsföretag, för en stor del av +de flerfamiljshus som byggts. Kooperativa bostadsföretag och enskilda +byggmästare har dock också möjlighet att köpa mark för att bygga bostäder. +Diagrammet överst på s 72 visar flerfamiljshusens fördelning på olika +ägandekategorier. + +Flerfamiljshusens fördelning på olika ägandekategorier + +För att friställa kapital, material och arbetskraft till sådan byggnation som +anses mest samhällsnyttig, finns lagstiftning om igångsättningstillstånd för ur +samhällets synpunkt mindre angelägna byggen. + +Statliga lån till bostäder I den statliga bostadspolitik som gällt t o m 1967 +har staten givit stora ekonomiska bidrag till bostadsbyggandet. Man har fortsatt +att lämna topplån. Lånevillkoren har varit så beskaffade att de har medverkat +till att hålla bostadskostnaderna på rimlig nivå. Bottenlånen har placerats på +den öppna kreditmarknaden, men staten har åtagit sig en garanti för att räntorna +inte ska överstiga vissa procentsatser. Staten har också lämnat ränte- och +amorteringsfria tilläggslån. Samtliga dessa lån och bidrag har förutsatt att de +nyproducerade bostäderna hållit en viss minimistandard. + +Fr o m 1968 har den statliga bostadslånepolitiken radikalt förändrats. De +tidigare subventionerna har borttagits. I princip ska de reella kostnaderna för +en fastighet belasta densamma. I avsikt att neutralisera den kostnadshöjande +effekten av detta har införts s k paritetslån, vars innebörd är att en del av de +kostnader för en fastighet som skulle betalas när denna är ny, skjuts framåt i +tiden. Genom denna omfördelning i tiden av kostnader motverkas också en del av +den hyressplittring (se nedan) som kan uppkomma på grund av förändringar av +byggnadskostnaderna. + +Hur finansieras bostadsbyggandet? + +Man har från samhällets sida garderat sig mot att de fastighetsägare som +utnyttjat statliga lån och bidrag genom höga hyror gjort sig oförtjänt stora +vinster. Man fortsatte därför även efter kriget den år 1942 införda +hyresregleringen. Samtidigt förband man de statliga lånen och bidragen med +hyreskontroll. Länsbostadsnämnderna fick i uppgift att fastställa maximihyror. +På så sätt har man ansett att de statliga subventionerna kommit hyresgästerna +tillgodo. + +Hyresregleringens avskaffande Under 50-talet övergav man systemet med +tilläggslån. Man började också gradvis avveckla den allmänna hyresregleringen. +Avsikten var att den skulle avvecklas när det kunde konstateras att bostadsbrist +inte längre rådde på en viss ort. Från början gällde hyresregleringen cirka 500 +platser. Vid mitten av 60-talet fanns den kvar på endast 160 ställen. Man har så +småningom kommit överens om att hyresregleringen i längden inte ens bör finnas +kvar på platser där bostadsbrist råder. + +Anledningarna till detta förändrade synsätt är flera. Från början låstes hyrorna +för äldre fastigheter till 1942 års nivå, eller - för senare byggda hus - till +den aktuella produktionskostnaden. Under årens lopp har det varit nödvändigt att +ge fastighetsägarna kompensation för starkt höjda omkostnader för reparationer +och skötsel av fastigheter. Räntenivån har också höjts kraftigt, speciellt under +60-talet. Fastighetsägarna har fått kompensation via generella hyreshöjningar +som bestämts av regeringen på förslag av statens hyresråd. Eftersom +hyreshöjningarna varit generella, har vissa fastighetsägare fått mera än vad som +motsvarat kostnadsökningen, andra har fått mindre. + +Ytterligare ett skäl för hyresregleringens slopande är att det varit svårt att +hålla hyresstegringen inom de önskade gränserna när det gällt nyproduktion. +Detta har medfört hyressplittring. Som en följd av att hyrorna knutits till +produktionskostnaderna har lägenheter med ungefär samma standard och läge kunnat +ha avsevärt olika hyror därför att de haft olika byggnadsår. I storstadsområdena +märks hyressplittringen mest. Där har äldre centralt belägna, eftertraktade +lägenheter varit betydligt billigare än nya lägenheter långt från stadens +centrum. Denna hyressplittring, som oftast drabbat unga familjer, har betraktats +som mycket otillfredsställande, särskilt som den uppkommit på grund av statliga +ingripanden i marknadsmekanismen. + +1969 - ny hyreslag och nya bostadstillägg År 1969 trädde en ny hyreslag i kraft. +Samtidigt förändrades 1942 års hyresregleringslag på flera punkter. Den nya +hyreslagen säger att hyressättningen grundas på avtal mellan hyresvärd och +hyresgäst. Den ger också hyresgästen större besittningsrätt till sin lägenhet. +Hans möjligheter att hyra ut lägenheten i andra hand eller att byta lägenhet har +ökat. Den fria hyressättningen begränsades samtidigt av att hyresregleringslagen +fram till 1971 existerar jämsides med den nya lagen. Hyrorna för de cirka en +halv miljon lägenheterna på de år 1968 hyresreglerade orterna har inte kunnat +höjas annat än i samband med ombyggnad och förbättring. De lägenheter som har +färdigställts efter år 1968 undantas helt från varje hyresreglering. + +För att stimulera barnfamiljernas efterfrågan på bostäder av tillfredsställande +storlek och standard har fr o m 1969 införts statliga och kommunala +bostadstillägg. Dessa tillägg, som utbetalas kontant och inte är förbundna med +några krav på att pengarna verkligen används till bostadskonsumtion, utgår i +förhållande till följande tre faktorer: familjestorlek, inkomst samt bostadens +storlek och i viss mån standard. Cirka 400000 familjer är berättigade till +statliga bostadstillägg. + +Kan man komma tillrätta med bostadsköerna? Bostadspolitiken i Sverige har varit +mycket omdiskuterad. Statens oförmåga att 'bygga bort' bostadsköerna har starkt +kritiserats. Genom olika utbudsstimulerande åtgärder har man höjt +bostadsproduktionen från 50000 lägenheter per år 1950 till omkring 100000 vid +slutet av 1960-talet. På grund av omflyttningen från landsbygd till stad, lägre +giftermålsålder och ökade krav på bostadsstandard har köerna på många håll ändå +inte visat tendens till minskning. + +Många anser detta vara en naturlig följd av systemet. Hyreskontroll skapar +bostadsbrist. Med bibehållen hyresreglering går det inte att bygga ifatt köerna. + +Hyreskontroll skapar bostadsbrist. Utan hyreskontroll skulle jämvikt råda vid +P0. Hyreskontrollen maximerar hyran till P1. Följden blir ett +efterfrågeöverskott = e. + +Bostadsbristen har, anser man, uppkommit därför att hyrorna har hållits under +jämviktsnivå. Om priset på en vara hålls under jämviktspriset måste ett +efterfrågeöverskott uppkomma. När marknadsmekanismen sätts ur spel, måste +bostäderna fördelas efter andra grunder. I Sverige fungerar bostadsförmedlingar, +som fördelar lägenheter efter speciella principer. Bostadsförmedlingarna - +framförallt i storstadsområdena - har långa köer av bostadssökande. Dessa köer +är dock av olika skäl mycket otillförlitliga mått på den reella +bostadsefterfrågan. + +Om fortsatt hyresreglering gör att hyrorna hålls under jämviktsnivå, kommer vi +att få dras med konstanta bostadsköer. Tillåts däremot hyrorna stiga utan +kontroll, uppnås snart ett läge där tillgången motsvarar efterfrågan och köerna +försvinner. + +Andra åter anser att denna metod inte löser bostadsfrågorna, endast maskerar +den. Enda möjligheten att motverka bostadsbristen är att bygga ännu mera. + +Frågan är närmast vad man menar med bostadsbrist. Ställer man enbart krav på att +varje människa ska ha någonstans att bo, är det troligt att en fri +bostadsmarknad skulle lösa problemet med bostadsköerna. Ställer man däremot +bestämda krav på lägenheternas beskaffenhet och storlek måste man bygga mer. + +Här, som på så många andra områden, måste det bli fråga om en avvägning där +hänsyn måste tas till såväl sociala aspekter som till de resurser vårt samhälle +förfogar över. + +Så här bor Svenskson enligt den senaste bostadsräkningen. Tabellen visar 1 antal +hushåll, 2 antal personer som bodde i dessa hushåll och 3 hur många av dem som +var barn. (Källa: Veckans affärer 9 oktober 1969.) + +Arbets- och diskussionsuppgifter + +Hyresbidragen och bostadstilläggen: Hur fungerar dessa, hur stora är de i olika +inkomstklasser och vid skilda familjestorlekar? + +Hög bostadsstandard - vad är det? Är det en stor lägenhetsyta? Elektronugn och +diskmaskin? Närhet till naturen, närhet till affärer och service? + +Servicehuset - ska vi sträva efter det som normal boendeform? + +Vi upplever f n en befolkningsexplosion. Jordens befolkning ökar med mer än 50 +miljoner människor om året. Om 40-50 år beräknas världens folkmängd vara +fördubblad. Det allvarliga problemet är att livsmedelsproduktionen inte ökar i +takt med befolkningstillväxten. Redan nu är situationen prekär. Två tredjedelar +av jordens alla människor kan inte äta sig mätta och hälften lider av direkt +svält. + +Man brukar skilja på industriländer (i-länder) och utvecklingsländer (u-länder). +Industriländerna är starkt industrialiserade och har hög levnadsstandard. De +rikaste av dem finns i Nordamerika, i Nord- och Västeuropa samt i Australien och +på Nya Zeeland. U-länderna är i regel jordbruksländer med låg levnadsstandard +och ofta med en kvardröjande analfabetism i stora befolkningsgrupper. Det går +dock inte att dra någon skarp gräns mellan i-länder och u-länder. Termen +utvecklingsländer tar fasta på att man i dessa länder är på väg mot eller i +framtiden måste spåra in på en utveckling mot mera industrialiserat näringsliv +och högre utbildningsstandard för att kunna uppnå högre levnadsstandard. I +början av efterkrigstiden användes termen underutvecklade länder. Man har velat +komma ifrån denna då den onekligen sätter en mindrevärdesstämpel på vissa +länder. + +En av världens mest angelägna samarbetsuppgifter har under efterkrigstiden varit +att försöka åstadkomma en försörjningsbalans så att industriländernas +överskottsprodukter kan komma u-länderna tillgodo, samtidigt som möjligheter +skapas för inhemsk industri i dessa länder. + +Nödvändigheten av utvecklingssamarbete har framstått allt klarare. Bistånd har +också givits i olika former. Det har varit lån och gåvor i pengar. Det har varit +experter som skickats ut för att bygga och organisera kommunikationer, jordbruk +och industri, skolor, universitet och sjukhus. Det har varit stipendier till +studenter från utvecklingsländerna för studier vid amerikanska, asiatiska och +europeiska högskolor etc. + +Bistånd har givits genom internationella organ och främst då FN. Men hjälpen har +framför allt kommit från enskilda stater. Sålunda satsade Förenta staterna under +femårsperioden 1955-1960 sammanlagt 81 miljarder svenska kronor, varvid de +största beloppen gick till Sydvietnam, Sydkorea och Indien. Under samma period +lämnade Sovjetunionen 15 miljarder mätt i svenska kronor med Indien som störste +mottagaren. Storbritannien, Frankrike och Västtyskland bidrog under samma tid +med omkring 10 miljarder vardera. Siffrorna kan ställas under debatt. Bl.a. är +det ofta oklart om militär hjälp räknas in i beloppen. + +Sverige har visat intresse för att ge sitt bidrag till utvecklingssamarbetet. +Perioden 1955-1960 gav vi en sammanlagd hjälp på 75 miljoner kronor: 1960-65 +hade den ökat till 575 miljoner. Riksdagen beslöt 1968 att anslaget till +u-hjälpen skall öka, så att det senast 1974/75 utgör en procent av +bruttonationalprodukten. Biståndet kommer då att omfatta mer än två miljarder +kronor årligen. Ungefär 40 procent av anslaget går till FN och dess fackorgan +för vidare utdelning. Den övriga delen, det direkta svenska biståndet till +u-länderna, förvaltas av SIDA (Swedish International Development Authority), som +är ett statligt ämbetsverk under utrikesdepartementet. + +WHO:s uppgift är att förebygga sjukdomar. Här tas ett blodprov på ett +kongolesiskt barn för ett malariatest. + +FAO är FN:s organisation för närings- och jordbruksfrågor. Här en +veterinärstation i Afganistan, där bönderna får sin boskap vaccinerad. +Husdjursvaccinationen i u-länderna räddar miljonvärden och bidrar på sitt sätt +till en högre levnadsstandard bland folket. + +Undervisning i alla former ingår i FN:s u-landshjälp. Här tränas afrikaner på en +traktormotor. Det är inte minst tekniska framsteg som ger förutsättningar för +högre levnadsstandard i u-länderna. + +Tidningsklipp DN 30 jan. 1968 Det finns inte någon av alla omfattad definition +på vad som menas med ett u-land. De länder om vilka tveksamhet oftast råder har +på kartan givits en streckrandning. På grund av deras låga nationalinkomster +finns det ändå skäl att beteckna dem som u-länder. + +I I-länderna de industrialiserade länderna, bor något över 1 miljard människor, +30 procent av jordens befolkning. De svarar för ungefär 70 procent av +'världsinkomsten', har över 80 procent av världsexporten och ökar i genomsnitt +sin inkomst per invånare med över 300 kr om året. I USA ökar nationalinkomsten +varje år med ett belopp som är jämförbart med den totala nationalinkomsten i +Indien eller Afrika. + +Sverige tillhör de rikaste bland de rika. Nationalinkomsten är nästan dubbelt så +stor som Pakistans - Pakistan har över 105 miljoner invånare. Med ett par +promille av världens befolkning svarar Sverige för dryga två procent av +världshandeln. Genomsnittssvensken har en inkomst på ungefär 12000 kr om året. I +två tredjedelar av u-länderna är genomsnittsinkomsten under, ofta långt under, +700 kr om året. 1966 gick 0,64 procent av den svenska nationalinkomsten till +u-länderna. + +I U-länderna bor över 2 miljarder människor, 70 procent av världens befolkning. +Deras andel av 'världsinkomsten' är ungefär 30 procent. De svarar för knappa 20 +procent av världens export. De ökar årligen sin genomsnittsinkomst per invånare +med cirka 10 kr. 60 procent av tredje världens invånare är analfabeter. 300 +miljoner har malaria, 10 miljoner spetälska, 400 miljoner ögonsjukdomen trakom. +Barndödligheten ligger ofta 10 gånger över den svenska. Proteintillgången per +invånare och dag är cirka 10 gram - över 50 i i-länderna - mot ett behov på 45 +gram. I Indien går det nära 6000 människor på varje läkare, i Etiopien nära +100000, i Ruanda nära 150000 - i Sverige under 1000, i USA under 700. + +Jag låg länge vaken i natt. Mina tankar snubblade på varann. Jag hade svårt att +få någon ordning på dem. De kom alltför fort på varann. Något kort ögonblick +tyckte jag att jag såg sakerna i deras rätta sammanhang. Så har det varit flera +nätter, jag har haft tankarna springande i långa korridorer och inte kunnat +hitta någon utväg för dem. + +Jag läste någonting i en aftontidning igår som snuddade vid jämlikhetsproblemet. +Medan jag bäddade sängarna försökte jag komma ihåg i vilken tidning det var. Jo, +ett uttalande i Expressen av Rose Kennedy. Hon sade någonting om kvinnans roll +som jag reagerade starkt emot. + +Jag gick ner till matrummet och hittade vår tonåring vid matbordet. Han räckte +mig tidningarna, så att jag kunde leta fram Rose Kennedys ord. Hennes berömmelse +beror på att hon har fött ett antal barn och att två av dem i sin tur har gjort +namnet Kennedy känt i hela världen. Nu säger denna kvinna: 'Kvinnans uppgift är +att vara gift och att uppfostra barn.' + +Det har predikats genom århundraden om moderskapets salighetsvärde. Moderskapet +har framställts som kvinnans första uppgift i livet och kanske också den enda. +Man har sällan tänkt på dem som inte har kunnat få den sociala status som den +gifta kvinnan har. Kvinnan ska ta den heliga modersrollen på sig, uppfostra sina +barn, betjäna sin man och helst glömma sin egen existens. Framför allt ska hon +veta att hon är skapad för den rollen, och om hon inte klarar den är hennes +egenvärde inte mycket att tala om. Den här typen av uttalanden förekommer i +press och veckotidningar vecka efter vecka. + +Det är mannen och barnen, framför allt barnen, som behöver kvinnan hemma, sägs +det. Det talas sällan om att det är kvinnan som behöver sina barn och sin man +för att se sig själv som en allmänt accepterad individ i samhället. Mannen och +barnen är ju i själva verket hennes sociala status. Var har en kvinna makt och +en känsla av att hon är någonting väsentligt - och kan nå det så enkelt? Det är +i hemmet! + +Kvinnan borde basera sitt liv på sina egna personliga prestationer. Äktenskapet +som en försörjningsmöjlighet borde helt försvinna. Då först är det möjligt för +två ekonomiskt oberoende människor att skapa en gemensam tillvaro med större +förståelse och mera gemenskap. Genom att båda delar yrkeslivet går det +naturligare att dela hemarbetet också mellan makarna. Visst kommer var och en +att möta en del svårigheter, men de är till för att övervinnas. Det är +naturligtvis också fråga om att mannen får undvara den personliga servicen hemma +lika mycket som att kvinnan delar den ekonomiska bördan med mannen. Barnen +klarar sig bra och bättre om man uppmuntrar dem att fungera självständigt. +Kvinnan behöver inga överflödiga varuhusronder eller dylikt för att pigga upp +sitt humör. Kontakten mellan familjemedlemmarna behöver inte vara kontinuerlig, +men den bör vara av bra kvalitet. + +Hur ska våra barn ha det för att trivas och få den bästa starten i livet? Hur +löser man bäst barntillsynsproblemen? Varför dominerar kvinnorna de första åren +i barnens liv? Hör de människorna som tar hand om våra barn till de väl +avlönade? Det är så viktigt att våra barn ska bli lyckliga medborgare i världen! + +Har vi någonsin frågat oss om människorna som arbetar med våra barn i daghem, +lekskolor, skolor, är tillräckligt intresserade och 'inne' i yrket att ta hand +om våra barn? Hur arbetar de pedagogiskt? Hur pass mycket och i vilken riktning +indoktrinerar de våra barns tänkande och handlande? Jag har inte tänkt på de här +frågorna så mycket tidigare - i varje fall har jag inte tänkt att jag skulle +kunna ändra på det som jag eventuellt har kritiserat. Jag - och många med mig - +har tänkt att när skolan tar över är allting bra. Men hur är det med +undervisningen när det gäller att sudda ut könstänkandet? För utlänningar är det +ju roligt att berätta - för de uppskattar det - att våra pojkar har hemkunskap i +sjuan. Men använder de kunskaperna i till exempel matlagning hemma? + +Barnen är kvinnodominerade och blir ensidigt påverkade från allra första början. +Mor sköter om dem, hon är hemma. Daghemmens personal är kvinnlig. Barnen får den +uppfattningen att det där med barn och kvinnor hör bestämt ihop. Men är det +verkligen så? Om det inte är så måste väl den onda cirkeln brytas! + +Industritjänstemannaförbundet har ställt samman en upplysande tabell över 'hur +manliga och kvinnliga medlemmar fördelar sig på olika s.k. befattningsskikt inom +företagen'. Ungefär 80 procent av kvinnorna arbetar på de lägsta nivåerna mot +ungefär 20 procent av männen. Kvinnorna har praktiskt taget ingen möjlighet att +nå de höga befattningarna inom industrin, inte ens någon mellanposition utom i +undantagsfall. Hur skulle de kunna det? Procentuellt är ju kvinnorna färre i de +tekniska yrkena. Fortfarande siktar våra döttrar hellre på äktenskapet som yrke. +Eller de vill ha kvinnliga yrken, helst sådana som kan kombineras med tillvaron +som hemmafru eller yrken som hjälper dem att bli hemmafruar. För mannen skall +man inte besvära med hemmatjänst och barnavård, det skulle bli för svårt att +genomföra, tror säkert många kvinnor. + +Ingrid Sjöstrand vill ha flera alternativ till den gamla storfamiljen och den +moderna lilla familjen. Vi skall utgå ifrån vad barnen behöver. + +Pappa, mamma, barn, det är de första roller vi leker oss in i - och vi har svårt +att tänka oss dem annorlunda än så som vi upplevde dem från början. + +Men ett kallt faktum är att förutsättningarna för de gamla tydliga pappa- och +mammarollerna har försvunnit, familjen är inte längre en praktisk nödvändighet +för att tillhandahålla dagligservicen. Den är numera en ganska opraktisk +nödvändighet, bottnande i vår trygghets avhängighet av vanor och konventioner, i +våra föreställningar om familjen som garant för omtanken om barnen, för värme +och samhörighet, ja t o m 'goda seder' och hög (sexual-) moral. Och förresten +har vi knappast längre några alternativ till pappa-mamma-barn-familjen, var och +en inom sitt revir, i sin lägenhet bak låsta dörrar. Den gamla storfamiljen är +utdöd och de ansatser till en vidare gemenskap som vi hade i arbetarbaracken, +statlängan och i samhörigheten kring gården i kvarterets mitt har vi inte tagit +med oss till våra propra nya tätorter. + +Vårt hemliga ideal är fortfarande Sörgårdsfamiljen åtminstone byggs +lägenheterna, fast ytan har krympt, fortfarande för fullt självhushåll. Unga +herr far och unga fru mor sätter fortfarande bo med eget linneförråd och servis +för tolv personer - och leken går bra så länge den ingenting kräver, d v s tills +barnen å ena sidan kräver en vårdare på heltid, eller i den maskinellt +topprustade lägenheten, på trekvartstid, medan arbetet å andra sidan kräver +heltidsengagemang. + +Möjligheterna att skaffa tillfredsställande föräldravikarier är jämförbara med +chanserna att vinna på lotteri. Medan man väntar på turen och barnen växer +hankar man sej fram med de olika nödlösningarna: flickorna en flyktig och +växlande skara av unga och instabila personer som hamnat i jobbet utan speciella +kvalifikationer, dagmammorna, en ännu mera obekant faktor i barnens liv, det +knepiga trebarnssystemet där tre grannfamiljer slår sej ihop om en utbildad +sköterska - men där barnen lika lite kommer ut ur den trånga miljön med en +isolerad kvinnsperson - aldrig en karl för den ensamma mammans barn. Och +slutligen daghemmet, den hittills bästa lösningen - för robusta, grupptåliga, +utåtriktade barn. Trots daghemmens otillräckliga resurser, framför allt +personella, visar en färsk undersökning att daghemsbarn är självständigare, +mindre ängsligt beroende och mer realitetsanpassade än barn som uppfostras i +hemmet. + +De här lösningarna går alla ut på att lösa frågan om tillsyn, knappast om +fostran. Också daghemmet ses som en form av förvaring som får rätta sej efter +vad de vuxna kan prestera i fråga om lokaler och personal - inte som den +plantskola det borde vara, där varje barn får de bästa förutsättningar för att +växa. + +Vad betyder t ex det två gånger om dygnet upprepade rycket från den ena miljön +till den andra för daghemsbarnet? Den detaljen är knappast planerad utifrån +barnets bästa - men tillmötesgår ju vårt behov att 'äga' våra barn. + +Först om vi går utanför landet och nuet kan vi få erfarenhet av kollektiv +fostran, t ex från kibbutzerna. Men i fråga om dem, åtminstone i deras +ursprungliga form, måste man ta hänsyn till att de startades under hårt yttre +tryck för att frigöra så många armar som möjligt. Liten personal och mycket små +resurser var ofrånkomliga villkor. Att pröva den ursprungliga kibbutzen här vore +ungefär som att fostra spartaner i välfärdslandet. + +Då är erfarenheterna från helt annorlunda kulturer intressantare, t ex Margaret +Meads från arapeshfolket där pappan hade det huvudsakliga ansvaret för +barnavården, men där alla barn kunde söka hjälp hos alla vuxna om pappan eller +mamman inte fanns till hands. Barnen kände trygghet i gruppen och växte upp i en +hos oss okänd frihet från ångest och neuroser. + +Något av det samma kan vi studera där zigenarna ännu lever i sina ursprungliga +storfamiljer. Barnen går ur famn i famn och är trots bindningen till modern inte +uteslutande beroende av henne, något som rimligen bör garantera en större +trygghet än ett absolut beroende. + +Storfamiljeiden har blivit aktuell på sistone. Den praktiseras på några håll så +att några familjer som trivs tillsammans flyttar ihop och delar på barnavården +och skötseln av det jordiska - en rationell och öppen livsform som för barnen +måste bli rikare på kontakter och därmed mer stimulerande än isoleringen med en +ensam vuxen. När de vuxna är hemma vill säja - på vardagarna blir det knappast +annat än ett trebarnssystem i fast lokal, kanske med en större syskonskara bara. + +Storfamiljen av denna typ ställer stora krav på tolerans, hänsyn, mognad - en +kollektiv fostran, som inte kräver kollektivt liv av de vuxna måste i längden +vara lättare att acceptera för flertalet människor. Och här har vi inte mycket +att utgå från: vi måste vara djärva och visionära nog att tänka oss något nytt. + +Vi är tvungna att råda bot på det ångestskapande beroendet av en enda person - +vem denna person än är blir friktionsytan abnormt stor. + +Och vi måste bort från anstalten där barnen förskockas, tröttas ut och tvingas +rivalisera om några få vuxna som inte orkar svara dem alla - en enkönad, +avemotionaliserad, också den isolerad miljö utan anknytningar till världen +utanför. + +Låt oss utgå från vad barnen behöver: trygghet och värme, intresse och +stimulans, flera vuxna att lita på och tycka om, kamrater i olika åldrar, +svängrum, arbetsmaterial, en fredad vrå och en gemenskap att höra till, någon +som putsar näsan och någon som hör på - allt går inte att räkna upp, men vad ska +det gå ut på? Möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar? Så lite +beskärning som möjligt av växandets oerhörda glädje? Det kan formuleras så olika +- men i varje fall vet vi att det inte räcker med att barn är mätta och rena och +sysselsatta - saker som i och för sej kan hålla den enskilde vårdaren fullt +sysselsatt. + +Vi kan inte räkna med att det i framtiden blir lättare än nu för den enskilda +familjen att åstadkomma en vardag så rik på upplevelser som barnens hungriga +sinnen kräver. + +Vi får räkna med att boendet slungas ännu längre bort från arbetsplatsen, att +det ännu mer differentierade yrkeslivet kräver alltmer totala insatser, att den +lilla familjen med ett eller två barn förblir den dominerande familjetypen. Det +kommer ännu mindre att löna sej att en vuxen ägnar huvudparten av sin arbetstid +åt ett eller två barn, allra minst om han är utbildad för nånting annat. + +Vi inser redan nu att det inte räcker med att ha fått barn för att kunna fostra +barn. + +Det skulle inte skada vårt framtidsplanerande om vi vågade tänka lite mer +obundet av det existerande samhället. Nog törs vi t ex ifrågasätta om alla våra +bostadsområden måste se ut som de gör: travar med likadana topputrustade enheter +centrerade kring snabbköp, kiosk och parkeringsplats? + +Många av oss skulle kanske föredra att avstå från komplett privat +ekonomiavdelning och få utökad gemensam service i stället. Vi skulle klara oss +alldeles utmärkt utan självhushållets hela prylarsenal, vi skulle kanske rentav +trivas bättre med ett mera lättmanövrerat liv, i turistklass. + +Men bostadstänkandet - eller är det ett statustänkande? - går mot allt mer +totalutrustade bomaskiner - som skulle varje familj kunna utstå en belägring. +Egendomligt i ett samhälle där kollektiv utspisning i skolor och på +arbetsplatser allt mer brer ut sej, där konsumtionen går mot allt mera +bara-att-värma-produkter i en allt smidigare distribution! + +Men så länge barnen är uteslutande hänvisade till att växa upp inom familjens +bostad utrustar vi varje bostad så att den ska inge sina bebyggare hoppet att +här ska det gå att förverkliga en låt vara maskinell sörgårdsdröm. + +Vågade vi släppa bostadens Stavnsbaand och lämna barnen till sina egna bostäder, +utformade som ideala hem för barn, skulle vi också våga utforma hela +bostadsområdet mer rationellt, mer samhälleligt, mindre lägenhetslåst. + +I stället för att sprida bostäderna kring ett renodlat kommersiellt centrum +kunde vi knyta dem till en verklig samhällskärna, som tillgodosåg behoven av +service, kultur, umgänge. Här skulle utom affärer och hantverkare finnas +tvätteri med klädvård, kantin med matförsäljning, cafe, bibliotek med +lyssningsrum, kanske en kvartersbio, teverum, lokaler för sällskapsliv och +sport, bastu, möjligen en liten bassäng. + +I nära anslutning härtill hemgården, eller vad man vill kalla dem, av intim +kvarterstyp, inom sina längor rymmande barnens hus, ungdomsgård, hobbylokaler. + +Barnens hus tänker jag mej hellre av modell äldre villa med stora och små rum, +fantasieggande prång och skrubbar, dit man kan dra sej tillbaka i ensamhet eller +med sin bästis, än som hyperhygieniska och lättstädade lokaler där allt har sitt +fastställda ändamål. Men den viktigaste frågan är inte lokalerna utan +personalen. De som ska handleda barn är en av samhällets viktigaste yrkesgrupper +och vi måste rekrytera, utbilda och betala dem därefter. Varje liten barngrupp +bör ha sina 'vikarierande föräldrar' och deras assistenter som stadiga +referenser, bland dem bör finnas både män och kvinnor, någon med gedigen +psykologisk-pedagogisk skolning - och ingen utan kunskaper om barn och +barnuppfostran. Viktigare än pappersmeriter måste vara viljan till personlig +satsning - och viljan att stanna på platsen. + +Årsklasskiktningen som håller på att spalta upp hela vårt samhälle - snart kan +41/2-åringar bara leka med 41/2-åringar - bör kunna luckras upp i dessa +åldersblandade grupper och kan motverkas genom ett mindre strängt +kategoribyggande. Skolbarnen bör från sina närbelägna fritidslokaler ha fritt +tillträde till småsyskon och mindre kamrater, pensionärer må ha möjlighet att +fraternisera nedom åldersstrecket, föräldrar må komma och gå - överhuvudtaget +kan de äldres speciella kunskaper och intressen komma fler barn tillgodo. (I +framtiden kommer vi förmodligen inte alla att översvämma den fria världen just +på söndagar - också ledigheten måste differentieras - små barn kan få se män, +vanliga portföljpappor, också på vardagar.) + +I stället för den nuvarande situationen där föräldrar och barn är varandras +livegna - med överbindningar, aggressioner, otrygghet som följd - (en ny +uteslutningsgemenskap som inte kännetecknade den gamla mångfacetterade familjen) +har föräldrar och barn ett ömsesidigt oberoende - med obeskurna möjligheter till +fritidsumgänge. + +Barnen bor i 'sin' gård, men gästar föräldrarna när de vill - och barnens hus +har plats för gästande föräldrar. Föräldrar och barn bör med föräldrarnas ökade +fritid få ökade möjligheter att ha roligt tillsammans, men ingendera är utlämnad +åt den andra parten så som föräldrar nu kan känna sej utlämnade åt en alltför +krävande fostraruppgift - liksom barn är totalt utlämnade åt inkapabla +föräldrar. Barnen har en viss känslomässig och en orubbad materiell trygghet +garanterad vad som än händer de biologiska föräldrarna. Olämpliga föräldrar är +inte samma outjämnbara handikapp som nu. + +Utopier har den nackdelen att de låter så utopiska, men - eftersom förhållandena +nu inte är gynnsamma för någon kategori - borde vi inte i liten skala pröva +också andra sätt att leva? + +Detta förslag som är ett samlingsförslag av en mängd uppslagsändar som länge +legat i tiden är avsett för liten skala. + +Alldeles säkert kommer en så annorlunda uppfostran att skapa en annorlunda +människa - men det behöver inte bli en sämre. Det kan bli en öppnare, friare +människa, mindre benägen att hänga in sitt privata revir. + +Det blir allt vanligare att man i födelseannonser ser att föräldrarna har olika +efternamn. Att på det sättet öppet visa att ett barn är fött 'utom äktenskapet' +skulle i de flesta andra länder vara helt otänkbart - hos oss är det väl +knappast längre någon som reagerar. Detta innebär inte att förhållandena är +oförändrade i andra länder, som exempel kan nämnas den nya synen på skilsmässa i +Italien. + +Man måste kanske ändå ställa sig frågan: Varför har just vi svenskar blivit så +toleranta mot olika former av sammanlevnad och varför blir det hos oss allt +vanligare att man bildar familj utan att ingå äktenskap? Antingen är det fel på +äktenskapet eller också har våra värderingar förändrats. Kanske bådadera. + +Att värderingarna förändrats är helt säkert riktigt, och om någon förnekar det +så låt oss jämföra vår reaktion inför upplysningen om att två ungdomar sammanbor +med den vi skulle haft för tjugo år sedan. Det är här inte bara fråga om ett +vagt accepterande av rådande förhållanden. Den 'nya' sexualmoralen har påverkat +oss alla men samtidigt djupt oroat oss. + +Mest oroande är att synen på äktenskapet som samlevnadsform förändras i en +riktning som ifrågasätter värdet av familjebildning och ansvarstagande i den +form som i de flesta kulturer och under sekler varit allmänt rådande. + +Förutvarande justitieminister Kling tillsatte strax före sin avgång en +utredning, familjesakkunniga, med utomordentligt specificerade direktiv för +utredningsarbetet. Enligt direktiven skall lagstiftningen ses som ett medel att +påverka utvecklingen och därjämte förändra samhällstrukturen mot ett samhälle +där varje vuxen kan ta ansvar för sig själv utan ekonomiskt beroende av +anhöriga. Äktenskapet är en form av 'frivillig samlevnad mellan självständiga +personer'. Särskilt betonas självständigheten i ekonomiskt avseende, var och en +skall helt enkelt försörja sig själv i framtiden. + +De flesta människor torde förlova och gifta sig utan närmare tanke på att deras +förhållande blir rättsligt reglerat. I allmänhet är det först vid äktenskapets +upplösning, genom skilsmässa eller genom att en av makarna avlider som +rättsverkan träder i funktion. Lagens mening att makarna under äktenskapets +bestånd skall leva på lika standard och att var och en efter sin förmåga skall +bidra till försörjningen är för de flesta självklar. + +Den nya familjelagstiftningen, som kan väntas om några år, kommer att i grunden +förinta denna uppfattning. + +I den förändringens tid som vi lever i bör man sträva efter att åtminstone +bevara det som är värdefullt. Till det mest värdefulla måste räknas människors +vilja att ta ansvar för varandra, att försöka att leva i 'viform' i stället för +i 'jagform'. Familjegemenskapen, föräldrars och barns gemensamma ansvar för +varandra skapar också trygghet. I ett förhållande är aldrig bägge parter lika +starka. För den svagare har ofta vetskapen om att leva i nära gemenskap med en +annan utgjort en ovärderlig tillgång. För barnen är det ytterst viktigt att veta +att föräldrarna hör samman 'på riktigt'. + +Äktenskap och politik Teol dr Tom Hardt skrev i denna tidskrift en artikel: +'Till storms mot äktenskapet' där han kommenterade den svenska regeringens +rapport i kvinnofrågan till FN. Av artikeln framgick klart, att den rapporten +måste ses som representativ för det socialdemokratiska partiets familjesyn men +att någon majoritet av svenska folket säkert inte står bakom de uppfattningar +som förs fram i rapporten. + +Samma slutsats drar jag när det gäller direktiven till familjelagsakkunniga. Man +vill från socialdemokraternas sida förändra samhället i riktning mot +kollektivitet och jämlikhet. Eftersom den nuvarande familjebildningen utgör ett +hot mot förverkligandet därav måste familjen och äktenskapet förändras. + +Familjen är emellertid konservativ på samma sätt som kärleken ofta är egoistisk. +Kärlekens innersta väsen lär inte något politiskt parti kunna påverka, men +formerna för dess yttringar kan alltid regleras i lag. Familjen är också i sin +grund kapitalistisk, därför att känslan av ansvar för de närstående främjar +sparande och ägandelust. Känslan av varaktighet i ett förhållande ökar viljan +till investeringar i eget hem och andra kapitalvaror. Familjen blir lätt det +primära, samhället kommer i andra rummet; förhållanden som ett socialistiskt +parti självfallet bekämpar. + +Individens ekonomiska självständighet, den bärande tanken i utredningens +direktiv, förutsätter att bägge makarna i en familj förvärvsarbetar. Detta +underlättas givetvis genom att samhället tar över en allt större del av ansvaret +för barnens vård. Den enorma satsningen för att få ut mödrarna i förvärvslivet +görs inte enbart därför att dessa skulle eftersträva arbete utom hemmet. Bakom +finns med all säkerhet också tanken att man genom en kollektiv uppfostran av +barnen kan komma närmare ett socialdemokratiskt jämlikhetsideal. Skattepolitiken +är ett annat verksamt medel att få ut mödrarna i förvärvslivet och därigenom +förhindra att barnen får den personliga vård som ges i ett hem. + +Den konservativa uppfattningen att familjen är samhällets grund bygger på en +annan ideologi. Äktenskapet är ett avtal, och ett bindande avtal. Det ställer +krav på parternas ansvar såväl för varandra som för barnen. Bundenheten i +avtalet underlättar samlevnaden och ansvaret begränsas inte till vissa områden. +'Äktenskapet är av Gud instiftat' heter det i vigselformuläret, och för de +flesta människor innebär äktenskapets ingående ett allvarligt och noga övervägt +ställningstagande. + +Vi kan vänta oss en politisk strid om äktenskapet och dess funktion. + +Är det fel på äktenskapet? Frågan är om man med den konservativa grundsynen helt +enkelt kan slå bort tanken på att revidera den nuvarande +äktenskapslagstiftningen. Jag tror inte att man kan det. Den starka negativa +reaktion som mött direktiven beror på att dessa så detaljerat pekat ut lösningar +och eftersträvade förändringar och lämnat mycket lite utrymme åt +ställningstaganden från utredningens sida. Bl a anses att den nya lagstiftningen +måste vara objektiv till olika samlevnadsformer, och moraliska värderingar får +inte förekomma. + +Om man emellertid är helt övertygad om att den för alla parter bästa +samlevnadsformen är äktenskapet, så innebär det inte att man gör moraliska +värderingar. Det innebär i stället att man vill underlätta samlevnaden för dem +som vill bilda familj. + +Varför ökar då antalet ogifta familjebildare? Det finns ingen undersökning gjord +över vad orsaken är till att familjebildning, med eller utan barn, sker utan att +parterna gifter sig. Man måste göra antaganden. + +De troliga orsakerna är i första hand tre: Det är för besvärligt att gifta sig, +det blir bara inte av. + +Man vill inte 'binda sig', (ofta bara en part). Kärleken är stark nog att klara +sig utan yttre band (tror man). + +Vad gäller det första fallet föreslår direktiven till familjelagsakkunniga att +vigsel icke längre skall konstituera äktenskap. I stället bör man undersöka +huruvida inte en registrering skulle kunna utgöra det konstitutiva momentet vid +äktenskapets ingående. Givetvis kan sedan var och en efter egen vilja +komplettera registreringen med vigsel. + +Vad man tycks glömma bort är det personliga engagemanget i det avtal som +äktenskaps ingående medför. Om någon 'gifter sig' en lördag, troligtvis i kyrkan +där majoriteten av dagens vigslar sker, skulle äktenskapet inte vara giltigt +förrän registrering skett, kanske nästkommande onsdag. För parterna som önskar +vigsel måste det vara en orimlighet att ur vigselformuläret skulle utgå:' +förklarar jag Eder som man och hustru'. En sådan vigsel skulle i hög grad sakna +berättigande och bidraga till att formen för äktenskapets ingående reducerades +till postandet av ett ifyllt formulär. Däremot kan det vara riktigt att man +förenklar äktenskapets ingående till en juridiskt bindande överenskommelse med +vittnen, varvid detta kan ske antingen i samband med vigsel eller på annat sätt +för dem som önskar ett mindre formellt ingående. + +Ofta hör man från moderat håll att 'det skall vara svårt att gifta sig'. Jag +tror inte heller det är riktigt. Om man vill underlätta för unga familjebildare +att ingå äktenskap gör man detta genom att inte i onödan krångla till +proceduren. Själva avtalet måste emellertid vara det konstitutiva elementet, +inte registreringen av detsamma. + +Den andra orsaken till att man inte gifter sig, man vill inte binda sig, kan man +knappast komma åt lagstiftningsvägen. Den måste ses som en följd av en minskad +benägenhet att ta ansvar och som ett tecken på osäkerhet. I de fall samlevnaden +resulterar i barn kan man dock juridisk reglera förhållandena parterna emellan. +Teoretiskt kan man resonera så, att har en samlevnad pågått en viss given tid +och parterna fått barn tillsammans skall samma regler gälla för sammanlevnaden +som om parterna ingått äktenskap. Med all sannolikhet skulle en sådan +lagstiftning bidraga till att ordna upp de ofta stora svårigheter som uppkommer +när förbindelsen bryts genom dödsfall eller genom separation. I detta fall +skulle vi få ett nytt slags äktenskap, som syftar till att reglera förhållandena +familjemedlemmarna emellan och som juridiskt jämställer dessa förhållanden med +dem som råder i ett vanligt äktenskap. + +Att kärleken kan klara sig utan yttre band är i de flesta fall sant. Vad de som +resonerar så glömmer är dels att kärleken inte alltid är beständig och att den i +alla händelser inte är evig. Förr eller senare blir alltid den ena parten lämnad +ensam, och då kommer svårigheterna. Arvsrätt och giftorätt finns inte. Kanske +har hus- och bilköp skett i den avlidnes namn, och den efterlämnade har i så +fall ingen rätt till den egendom som under samlevnaden varit gemensam. Skulle +modern dö och efterlämna barn har fadern inte självklart någon vårdnadsrätt till +de barn som han levt och bott med fram till dödsfallet. Inte ens umgängesrätt +med dem finns reglerad i lag. + +Man skulle önska att alla de som tvärsäkert vet med sig att deras kärlek skall +klara alla problem övervägde följderna av att kärleken eller motparten dör. +Detta ställer stora krav på upplysning. Det är märkvärdigt så litet moderna +ungdomar vet om rättsverkningar av olika samlevnadsformer. Genom en ökad +effektiv information kan vi kanske i någon mån göra äktenskapet mer attraktivt. +Ännu brister det i förfärande hög grad. + +Familjelagstiftning Familjelagstiftningen är egentligen inte begränsad till +äktenskapet. I dagens samhälle premieras emellertid på flera olika sätt +sammanboende i förhållande till gifta. Även om detta inte sker enligt lagens +bokstav är det ett faktum. En ensamstående moder har betydligt lättare att få in +sitt barn på daghem (även om hon i verkligheten sammanbor med barnets far). En +studerandes studiemedel behovsprövas gentemot makes inkomst, inte gentemot +sammanboendes. Genom litet 'skicklighet' kan de få dubbelt barntillägg. + +Bostadsbidrag kan utgå till den 'ensamstående' i betydligt högre grad än om +föräldrarnas inkomst läggs samman - detsamma gäller arbetsmarknadspolitiska och +sociala förmåner av olika slag. + +Där måste en ändring ske. Vi kan inte förhindra att familjebildning sker utanför +äktenskapet, men vi måste åstadkomma sådana kontrollmöjligheter att ogifta +familjer inte får större privilegier än andra. + +Vi upplever i dag en rotlöshet och rådvillhet hos många unga. Genom att försvaga +äktenskapet ökar vi dessa företeelser och vi gör dem urarva. Vi måste i stället +försöka skapa ett samhälle byggt på gemenskap människor emellan, och den +gemenskapen har sin grund i familjen. Det innebär inte, att vi kan bortse från +den förändring som skett vad gäller familjens levnadsförhållanden. Den lilla +tvågenerationsfamiljen går miste om mycket som fanns i forna tiders stora +familjer med flera generationer. Dagens familj ställer självklart nya krav på en +utvidgad gemenskap, men den gemenskapen måste börja mellan familjemedlemmarna. +Det är inte familjelagstiftarnas sak att i övrigt förbättra relationer mellan +människor, det är en uppgift för hela samhället. Den socialdemokratiska +bostadspolitiken med cellbildning och ålderssegregation har försvårat +kommunikationerna mellan människor, skattepolitiken har nedvärderat det +personliga ägandet och kollektiviteten har försvårat personliga insatser utöver +det vanliga. Nu måste vi slå vakt om äktenskapet - medan tid är.